Göteborgshistoria: Aaltos skisser

Drottningtorget i juli 2009.



Jag tänkte börja denna lilla torgserie med det stora rosa torget som möter alla som stapplar ut från Centralstationen. Kanske är detta det första som många ser av Göteborg. Detta är nog stans största torg, även om stora delar torget inte fungerar som just torg. För även om detta är ett av mina favorittorg i stan så finns det självklart en hel del att anmärka på. Men det är ju lite av meningen med Yimby, att vi ska anmärka och vilja rätta till små och stora saker som skulle kunna fungera bättre.

Drottningtorget är uppdelat av diverse barriärer som bussfiler, bänkrader, cykelparkering, parkeringsplatser och som alltid på göteborgska torg mängder av spårvagnshållplatser med tillhörande väntkurer. Den största av barriärer är dock Nils Ericsonsgatan/Burggrevegatan som smeker förbi som avgasfläkt alldeles utanför Centralstation och knipsar av torget från det nästan medeltidslika tågtemplet. Med risk för livet skyndar sena resenärer över gatan för att kanske hinna med sitt tåg. Kommer man från motsatt håll och ska ut på torget hör man någonstans där bakom trafikbullret musik från något dragspel eller så. För det är här som staden börjar och kanske är trafiken en viktig del av det hela. Men jag skulle ändå helst vilja att gatan gick en annan väg så att torget och Centralstation får mötas i symbios.



En inte så jätteskoj barriär mellan torget och Centralstation.




Torget tappar lite av sin storslagenhet av många små barriärer. Cykelparkeringar är positivt, men är verkligen de två bussfickorna vid Posthuset nödvändiga? De försvinner dock förhoppningsvis då huset blir hotell.



Drottningtorget är som en ö mitt i trafikspektaklet och nog är det också så, att det är trafikspektaklet som göder torget med människor. Inte är det många som stannar på torget, förutom de som sitter och solar sig på någon av de bänkar som är utplacerade. Eller de som stannar till vid pressbyrån, Tidpunkten eller kanske ska in på något av torgets alla hotell. För här finns ju anrika Eggers, Radisson, Europa och familjen Brandels oförlåtliga brott mot staden, Hotell Opera, något som Malin Lernfelt behandlade i en av sina bättre ledare. Men störst av alla blir det nya posthushotellet som vi tidigare skrivit om.



Kundvagn på vift längs det stenlagda tänkta gångstråket som går tvärs över torget. Till höger Hotel Eggers vackra rivieralika fasad.






Det gamla centralposthuset ska enligt planen bli lyxhotell. Men ännu står det öde med sin storslagna fasad med många postdetaljer. Klockan är här alltid tolv.



Bakom allt bröte skymtar det storslagna posthuset. Istället för att omringa torget för att skapa ett torgrum har man placerat ut allt på torget.



Det stora centralposthuset är storslaget och stolt, men det är svårt att se de bakom alla träd, busskurer och flaggstänger. Fasaden borde visas upp och ge torget den storslagna fond som det, med posthuset, centralstation och hotellet, faktiskt har. Man kanske kan fråga sig om staden behöver ännu ett storslaget torg, som Götaplatsen och kanske även Gustav Adolfs torg. Men med önskade förtätningar i området, det vill säga runt Nordstan och Centralhuset, Gullbergsvass och Hisingen så är Göteborg förtjänt att ha ännu ett storslaget riktigt torg. Så det krävs ju mer än att bara piffa upp själva torget. 




Möjliga förtätningsmöjligheter runt Drottningtorget som skulle göra torget än mer motiverat.



Gult fält är dagens torgmässiga yta, en ö i trafikhavet. Blå yta skulle vara att önska. Ett torg som når ända fram till Centralstationen och till Posthuset. Många skulle slippa att gå slalom mellan bilar och bussar för att komma ut på torget, som på bilden ovan.

Idag lämnar YimbyGBG in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Centralposthuset.

Vi ställer oss positiva till Stadsbyggnadskontorets förslag att utveckla Centralposthuset. Göteborg är i trängande behov av fler dynamiska och levande stadsmiljöer med intressant arkitektur. För att säkerställa ett gott resultat är dock vissa grundläggande justeringar av detaljplaneförslaget nödvändiga. YimbyGBG rekommenderar följande ändringar i detaljplanen:

1. Den föreslagna tillbyggnaden tillåts bli avsevärt högre.

2. Den arkitektoniska gestaltningen tillåts bli mer uttrycksfull.

3. Tydligare säkerställande av publika funktioner tillgängliga från alla sidor av Centralposthuset.

Läs förslaget till detaljplan

Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG är positiva till att ambitionen att bygga till och utveckla Centralposthuset. Området har länge haft karaktären av baksida och trafikkarusell. Det är beklagligt eftersom detta centrala område har alla förutsättningar att bli en levande del av innerstaden. Området har även en enorm utvecklingspotential med tanke på det framtida byggandet av Västlänken. YimbyGBG är mycket positiva till Stadsbyggnadskontorets målsättning att i framtiden kompletteringsbebygga omgivande tomter med riktiga stadskvarter. Vi ser den föreslagna detaljplanen som ett led i detta arbete.

På en så strategisk plats i staden, precis bredvid Drottningtorget och Centralstationen, är det särskilt avgörande att den arkitektoniska utformningen är av högsta kvalitet. Centralposthuset är det första intrycket av vår stad för många besökare. Det finns därför all anledning att satsa på en verkligt häpnadsväckande arkitektonisk upplevelse. Tyvärr når den föreslagna tillbyggnaden inte riktigt upp till den nivån. Det verkar som om utgångspunkten för arkitekternas arbete har varit att försöka gömma undan tillbyggnaden så mycket som möjligt. Resultatet har blivit en arkitektur som inte vågar sticka ut, som inte vågar utmana, som inte vågar synas.

YimbyGBG vill föreslå ett helt annat förhållningssätt. Istället för att försöka tona ner, gömma undan och krympa ihop borde man våga satsa på en stolt, vacker och fantasifull tillbyggnad. Vi efterlyser en tillbyggnad som inte är rädd för att märkas och som tillför nya, oanade kvaliteter till den befintliga bebyggelsen. Den föreslagna tillbyggnaden håller god kvalitet och är ett lovvärt avsteg från det mest rutinartade formspråket, men det vore ändå önskvärt att bygga avsevärt högre och betydligt mer uttrycksfullt. Centralposthuset är samtida med de första amerikanska skyskraporna, som t.ex. det nygotiska Woolworth Building (fig. 1). Att komplettera byggnadens klassicistiska fasad med en tillbyggnad i historisk stil skulle kunna ge stora skönhetsvärden, vilket får anses vara viktigare än en strikt anpassning till modernismens estetiska dogmer.



Fig. 1-2: Woolworth Building (Cass Gilbert) och Chrysler Building (William van Alen)

Ett annat alternativ kunde vara att ge arkitekterna friare tyglar och låta dem arbeta fram innovativa och oväntade koncept. Med modern teknik och nya material finns det knappt några gränser för vad man kan åstadkomma, förutsatt att man frigör ekonomiska och administrativa resurser och tillåter en smula nytänkande (fig. 3-4).



Fig. 3-4: Hearst Tower (Norman Foster) och MoMA Tower (Jean Nouvel)

Det är också viktigt att så mycket som möjligt av den ursprungliga byggnaden bevaras. Ombyggnaden av det tidigare Sociala Huset, där Pedagogen numera ligger, är ett bra exempel på att det går att bygga nytt utan att förstöra det gamla. Bortsett från de gestaltningsmässiga aspekterna på tillbyggnaden är YimbyGBG överlag positiva till Stadsbyggnadskontorets förslag. Det är gediget och väl genomtänkt. Det hade dock varit önskvärt med ett tydligare säkerställande av tillgången till publika lokaler i huset.

De verksamheter (Teater UNO, Restaurang Persian Palace etc) som tidigare hade lokaler längs med Centralposthusets sidor gav ett stort bidrag till den urbana miljön och känslan av trygghet i området. Det är viktigt att den nya ägaren tar sitt ansvar och ser till att alla sidor av Centralposthuset erbjuder publika och tillgängliga funktioner. Stadsbyggnadskontoret är uppenbarligen överens med YimbyGBG på denna punkt. Ur detaljplaneförslaget:

När området öster om posthuset bebyggs med en bangårdsförbindelse och nya kvarter bör ambitionen vara att skapa en framsida även där, med en platsbildning i fonden på Odinsgatan. Hotellet och nya kvarter skapar förutsättningar för en attraktiv och levande plats, en ny cykelbana som planeras i Odinsgatan bidrar också positivt till möjligheterna. Tillsvidare kommer området dock att domineras av trafikytor. Platsen mellan posthuset och parkeringsdäcket kan däremot fungera som en lugnare och mer attraktiv plats för uteservering och vistelse, redan innan hela området är ”färdigt”. På Stampgatan söder om posthuset kan nuvarande lastzon/angöringsficka tas bort och trottoaren breddas för att möjliggöra uteservering här.

YimbyGBG är eniga med Stadsbyggnadskontoret om vikten av levande stadsmiljöer längs med alla gator och hade därför som sagt gärna sett en tydligare reglering i detaljplanen i linje med detta. Fromma förhoppningar väger tyvärr ofta lätt i stadsbyggnadssammanhang.

YimbyGBG invänder mycket starkt mot de remissinstanser, framför allt Förvaltnings AB Framtiden och Trafiknämnden, som förespråkar en rivning av Stampen 2:1 (fig. 5). Rivningen skulle ge plats för 55 nya parkeringsplatser. Resonemanget är minst sagt underligt. Det aktuella området är ett av de bäst kollektivtrafikförsörjda i hela landet. Värdefull central mark har bättre användningsområden än som förvaringsplats för bilar. Trafiknämndens och Framtidens yrkande står också i direkt motsättning mot de ambitioner som uttrycks i K2020. De aktuella remissinstanserna borde allvarligt överväga om de verkligen på bästa sätt tillvaratar medborgarnas intressen genom att ersätta kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med parkeringsgarage. Vid en fortsatt utbyggnad av området kommer dessutom Stampen 2:1 att på ett utmärkt sätt komplettera den nya, blandade kvartersbebyggelsen. YimbyGBG ställer sig följaktligen helhjärtat bakom den bedömning som Stadsbyggnadskontoret gör i denna fråga.



Fig. 5: Stampen 2:1