På en del orter i Tyskland har man sedan åttiotalet kört med speciella spårvagnar som kan gå på såväl vanlig järnväg som på spårväg. Genom att spårvagnarna går på järnväg utanför stan och sedan växlar över till innerstans spårvägsnät kan man erbjuda resor med färre byten, utan att behöva bygga så mycket nya spår.
Bland duospårvägens fördelar är kapacitetsfrågan framträdande. Järnvägen är fortfarande öppen för vanlig tågtrafik, vilket gör att man kan utnyttja kapaciteten på ett bra sätt. Spårvagnen kan vika av från järnvägen bortanför överbelastade järnvägsträckningar närmast centrum, som t ex Getingmidjan i Stockholm och Midjan i Göteborg, för att istället utnyttja stadsgatornas spårvägsnät.
I Sverige har duospårvägens möjligheter utforskats framförallt i Östergötland. Norrköping har redan ett spårvägsnät, och i järnvägsnätet finns några lågtrafikerade sidobanor som kan integreras med spårvägsdrift om man bygger några kompletterande spårsträckningar. I planerna ingår att bygga spårväg även i Linköping.
Göteborg intresserar sig också för duospårväg. En utredning ska bland annat titta på hur man skulle kunna förbinda Kungälv med Göteborgs spårvägsnät via Bohusbanan. Bohusbanan går idag någon kilometer utanför Kungälv, via Ytterby, och genom en spårvägslänk skulle man alltså kunna köra direkt från Kungälv centrum exempelvis till Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Vad som behövs är cirka tio kilometer ny spårväg samt fjärrblockering på Bohusbanan.
Under 2006 gästades Sverige av en tysk duospårvagn från tillverkaren Alstom.Trafik bedrevs på sträckorna Linköping–Kisa, Linköping–Åtvidaberg samt på spårvägsnätet i Norrköping. Fordonet visades också upp i Finspång och Västervik där kortare turer genomfördes. Trafik bedrevs även på sträckan Göteborg–Älvängen, på spårvägsnätet i Göteborg, sträckan Helsingborg–Åstorp samt på sträckan Lund–Eslöv. Syftet med projektet var att på ett konkret sätt visa duospårvägens egenskaper och potential för politiska beslutsfattare, tjänstemän och handläggare inom kollektivtrafikområdet men också för allmänheten.
En personlig reflektion är att spårvägsresorna i Sverige idag är korta. Genomsnittliga spårvägsresan är inte längre än 4,5km (källa
Sika Bantrafik 2006), vilket tar 15-20 minuter att cykla. Samtidigt anses spårvägen av många vara ett långsamt färdmedel. Duospårväg är därför ett bra sätt att utveckla spårvägen till ett snabbare transportmedel för lite längre resor. Genom att det blir färre byten blir resorna snabbare utan att höja hastigheten, och utan att behöva genomföra dyra megaprojekt.
Folkbladet: Framtiden kom på besök
VTI: Demonstrationstrafik med duospårvagn
Rapport från demonstrationskörningarna 2006. VTI betyder Statens väg-och transportforskningsinstitut.
VTI: Duospårväg – innovativ kollektivtrafik, slutrapport
Beslut om duospårvagnsutredning i Göteborg (MS Word)
sv.wikipedia.org/wiki/Duospårvagn
