Utskrift från gbg.yimby.se
....

Förrädiska impediment och potentialen de gömmer

Det sägs ibland att det inte finns plats för förtätning i centrala lägen. I utbyggnadsplaneringen för Göteborg fastslås att bara en mycket liten del av den planerade ökningen av bostäder kan ske i Göteborgs centrala delar. Det är ett högst ideologiskt ställningstagande som tar sin utgångspunkt i att whatever. I själva verket finns goda möjligheter att utveckla och förtäta i centrala staden. Uppenbara ytor som idag är rena skräpytor kan många identifiera. Gamla torg som idag bara har namnet kvar för att dölja det faktum att de i själva verket är dåligt utnyttjade markparkeringar till exempel. Men det finns naturligtvis ytterligare möjligheter, men för att upptäcka dem krävs kanske ett lite mer tränat öga.

Här var det fullt? Inte plats för en enda liten själ till?

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Har park- och naturförvaltningen glömt bort medborgardialogen?



I slutet av juni skrev jag om hur Park- och naturförvaltningen påbörjat ett monteringsarbete av träsitsar på de kvarvarande stenblocken vid Esperantoplatsen. Eftersom det inte fanns någon information om detta på deras hemsida, eller några informationsskyltar uppsatta, så kontaktade jag dem. De svarade kort och gott att träribbor skulle sättas upp på samtliga bänkar. De har nu gått från ord till handling, och detta genererar givetvis en del frågor.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Nya turer kring Esperantoplatsen


De återigen aktuella stenbänkarna sedda från bastionen. Detta foto: Tommy Danielsson (högerklicka och välj "visa bild" för att förstora)

Esperantoplatsen har varit en omtvistad yta redan sedan invigningen 2008. Jag har skrivit om platsen vid två tillfällen tidigare: Första gången var i samband med medlingen 2010, och den andra efter omfattande förstörelse av stenkanterna under hösten 2011. Texterna utger sig inte från att på något sätt vara helt objektiva, utan är givetvis färgade av min egen frustration och mina erfarenheter som skateboardåkare och deltagare i medlingsprocessen. Nu senast förekommer GP mig om hur "skejtkriget har blossat upp på nytt".

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsvandring på älven


Här skall staden ligga!

Kära yimbyiter! Nu är det äntligen vår tur att gå på vatten. På måndag är det nämligen dags för en ny stadsvandring, denna gång med vår stora vattenådra Göta älv i centrum. Längs med våra kajer finns mängder av nutida och framtida möjligheter att titta närmare på. Lindholmen, Sannegården, Frihamnen, Norra Masthugget, Skeppsbron med Kinesiska muren, Esperantoplatsen och så vidare.


Vi samlas nu på måndag den 3 maj prick klockan 18.00 vid Rosenlunds färjeläge. Idén är att ta oss runt älven på ungefär detta småkrångliga sätt: 


Båt från Rosenlund (18.06) via Lindholmen, Slottsberget, Eriksberg, Klippan och tillbaka via Eriksberg och avstigning vid Slottsberget. Vid Slottsberget är det slut på bensträckning och sköna fåtöljer för där promenerar vi till fots vidare genom Sannegården och det gamla och nya Lindholmen. Vid Lindholmen fortsätter vi med färja via Rosenlund och stiger av vid Lilla bommen. Därifrån promenerar vi längs kajerna vid Södra älvstranden och Skeppsbron för att slutligen landa på Esperantoplatsen/Järntorget. Då kan vi nog vara förtjänta av en kopp kaffe någonstans. 


OBS! Se till att komma i tid eftersom färjan avgår redan 18.06. Hur lång tid vandringen kan ta är omöjligt att säga, men räkna med ca två timmar mer eller mindre. Bara att droppa av om man blir sjösjuk! 


Väl mött!

Krönika: Esperantoplatsen revisited



En otypisk göteborgsk miljö

Dialogen om Esperantoplatsens vara eller icke vara är i full gång. Jag tänker här delge min syn på platsen från en skateboardåkares – och tillika blandstadsromantikers – perspektiv. Det är en röst som inte ofta kommer till tals i media, eller helt enkelt dränks i klagosången.



Vy upp mot ett intressant stadsrum

Den avkrok vid Kungsgatans ände, som tidigare hyst en busshållplats och några träd – granne med stadens prostitutionsstråk – fick så ett nytt utseende 2008. Det skulle bli en livlig plats: latte-morsor och barnvagnar, herrar i kostymer med handsfree och lyckliga barn lekandes i solskenet. Ett skolexempel ur genren arkitektillustration.

Men redan när jag kom över de första skisserna – innan platsen ens tagit fysisk skepnad – så visste jag att lyckan skulle bli kortvarig, då formspråket var som gjort för skateboardåkning. Likt dagsländor flög vi runt.



Funktionalism på Jarmers plads

Man ville skapa förutsättningar för liv, men det råkade bli fel sorts liv (här i ligger mysteriet). Med tanke på platsens utformning med slät mark, perfekta stenkanter och sköna bänkar att vila på, så kan klientelet inte ha kommit som en överraskning. Jag skulle även vilja påstå att platsen inte har någon motsvarighet i Sverige, och det, tillsammans med den exotiska gestaltningen, bidrar till dess popularitet.

För att hitta en liknande plats får man bege sig till Köpenhamn och Jarmers plads. Rent utseendemässigt är de lika, men den största skillnaden är att Esperantoplatsen är integrerad i staden, medan Jarmers plads är en ö i ett hav av bilar (se bild). Närheten till protektionistiska bostadsrättsinnehavare är således inget bekymmer i Köpenhamn.



Orubblig metall

På Esperantoplatsen dröjde det dock inte länge förrän jantelagen tog saken i egna händer, och visade sitt genuina missnöje genom att dagligen hälla ut grus och träflis över hela ytan, i ett försök att tygla inkräktarna. Senare mot höstkanten kröp det fram magra, fula järnhantag och åt upp de vackra, feta stenkanterna. Likt iglar sög de livskraften ur platsen, och den återgick till den permanenta dvala den tillfälligt uppväckts ur.



Spår av ett försvunnet handtag och påskyndad patina

 
Även om de flesta handtagen var fastsvetsade i någon sorts orubblig expanderbult, så försvann ett fåtal efter hand, vilket ledde till att man återigen kunde åka på platsen. Trots den påkostade avskräckningsanordningen, så är den alltså lika populär idag som innan, men det är först nu det blivit aktuellt med en dialog (eller som GP väljer att kalla medling).

Vad säger det egentligen om dagens samhälle? Är vi så rädda för att prata med varandra, att vi utnyttjar alla till buds stående medel, och först när det visar sig fruktlöst, så är vi beredda att föra ett samtal? Om det verkligen handlade om oljud, varför förhandlades det inte om vilka tidpunkter som åkning kunde ske på, redan för två år sedan? Det var inte vi som förskansade oss.

Det talas om dialog, men samtidigt uttrycks klart och tydligt en vilja att ”lotsa folk till rätt instans” (Artikel i GP 14/4 -10). Är det då skateboardåkarna som förutsätts ta sig till en avlägsen, för ändamålet särskilt designerad, inrättning (enligt rådande EU-standard) eller innebär det att känsliga grannar erbjuds ett boende långt från stadens tröttsamma larm?

I framtiden kommer det att köra spårvagnar på gatan utanför, och i takt med att Skeppsbron exploateras, så kommer detta läge få mer karaktär av innerstad – och mindre av stillsamt reservat. Det är nya tider nu, Baron!

Esperantoplatsen - mötesplats för alla?

Om du har idéer och tankar på hur Esperantoplatsen kan förbättras som offentlig möteplats har du chansen nu. Under tre dagar (8/4, 13/4 och 21/4) har du möjlighet att träffa tjänstemän på plats och anmäla ditt intresse att delta i diskussionen. Passa på!
 

Sedan Esperantoplatsen invigdes sommaren 2008 har det på många håll förts en engagerad debatt och diskussion om platsen på olika håll.

Diskussionen har oftast handlat om skateboardåkares vara, eller icke vara, på platsen. Ganska snabbt efter invigningen hördes protester från allmänheten och stålhandtag monterades fast på de stilrena granitmurana för att mota bort glada skateboardåkare.

Just skateboardåkning i stadsmiljö är en känslig fråga. Det visade sig inte minst i Love Park, Philadelphia. En stadspark i Philadelphias centrala delar utformad som en dröm för brädåkare, där invånare kunde sitta på en bänk och inta sin lunch eller glass samtidigt som man kunde spana in mestadels bra, men även dåliga, skejtare.

Även här i Göteborg hördes NIMBYs protestera när Burgårdsparken skulle byggas. Skönt att se att i varje NIMBY bor en liten YIMBY och att man faktiskt kunde ändra ståndpunkt när väl anläggningen var färdigbyggd.


Nu vill man från kommunens sida samla in alla synpunkter och starta en dialogprocess där alla som har idéer och tankar om platsen som mötesplats får vara med. Det är Park- och naturförvaltningen som i samverkan med Social resursförvaltning, SDF Centrum, Ungdomsfullmäktige och Trygg, vacker stad som håller i det.

Under tre dagar kommer du kunna träffa dem på plats och bidra med just dina tankar och idéer i ett samtal kring Esperantoplatsen som mötesplats. Om det finns intresse finns också möjligheten att delta i en dialog med andra engagerade kring platsen.

De som kommer att hålla i dialogprocessen kommer ifrån, Social Resursförvaltning: Medlingsverksamheten, Nätverkslaget, Ung Kultur 116.

Vill du vara med i denna dialogprocess hör av dig till:
Daniel Andersson, projektledare, Ung Kultur 116, 0702-70 50 45
esperantoplatsen@ponf.goteborg.se

Kom till Esperantoplatsen och träffa dem mellan klockan 14.00-18.00 torsdagen den 8/4, tisdagen den 13/4 och onsdagen 21/4!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter