Som Johannes rapporterar i
föregående inlägg så verkar det som att varken Veidekke eller NCC planerar att lokalanpassa bottenvåningarna i de byggnader de kommer att uppföra längs ett av Östra Kvillebäckens framtida huvudstråk, Färgfabriksgatan. Kristina Gradin från NCC diskuterar föredömligt (tack Kristina, om ändå fler representanter från byggbranschen kunde involveras mer!) i kommentarstråden om varför man beslutat att inte verka för blandstad trots att man utåt vurmar för den framtida blandstadsdelen.
Och det är nog så, att oavsett hur gärna man skulle vilja ha en sån där fin, funktionsblandad kvartersstad som visat sig vara så populär (om man ser till efterfrågan och söktryck på bostäder), så finns det en kärv ekonomisk verklighet att förhålla sig till. Vinsterna måste ju maximeras. Och NCC gjorde ju en
vinst på 642 miljoner under det sista kvartalet krisåret 2009, så de verkar ju onekligen veta vad som krävs för att få ekonomin att gå ihop.
När man så bygger nya stadsdelar kan det alltså vara svårt att lokalanpassa bottenvåningarna eftersom att bostadsrättsföreningen som sedan ska ta över huset då har svårt att i ett initialt läge göra tillräcklig vinst. Rätta mig om jag har fel, men jag tror det är så argumentet går i ett nötskal. Man behöver alltså enligt utsago koncentrera verksamhetslokalerna till kluster i det initiala läget, för att säkerställa en ekonomiskt hållbar etablering av verksamheter. Resultatet för Östra Kvillebäcken har blivit att således koncentrera verksamheterna till områdets
andra huvudstråk, Gustaf Dahlénsgatan.
Problemet är ju bara att om man i ett initalt skede bygger en bostadsmur längs Färgfabriksgatan - på samma sätt som man gjort i otaliga andra områden, ta bara en kort promenad till Sannegårdshamnen för att finna ett exempel - så kommer man bygga bort förutsättningarna för ett framtida stadsliv i många år framöver. Man cementerar en icke-stadsmässighet i kanske många decennier.
Möjligt framtidsscenario för Färgfabriksgatan. Central blandstad, någon?
Man kan ju fråga sig om det inte borde finnas möjlighet att ha fler än ett stråk med verksamheter i bottenvåningarna i Göteborgs framtida centrum, denna blivande föregångsstadsdel. Det verkar ju onekligen finnas möjlighet till betydligt fler än en gata med verksamheter i bottenvåningarna i Göteborgs befintliga centrum, och det har funnits i hundratals år.
Kommer Östra Kvillebäcken och Färgfabriksgatan om 50 år att kännas som en del av den centrala staden, som ett levande och stadsmässigt inslag i innerstaden, om det inte kommer finnas några verksamheter längs gatan? Jag utmanar alla till att hitta en enda gata idag där så är fallet. Om någon lyckas hitta en gata utan verksamheter i bottenvåningarna där det känns som att man befinner sig i centrum av en storstad, där man får intrycket av "levande blandstad", så hör av er.
Bostäder i Norra Gårda - kanske en förebild för Färgfabriksgatan? Husen utgör säkert synnerligen fina bostadsrätter med fantastiskt bra boendekvaliteter, men är det livfull blandstad?
Man kanske får känslan när man läser ovanstående text att jag inte är riktigt nöjd med den planen. Det stämmer. Visst måste det gå att hitta lösningar - politiker, byggbolag och tjänstemän tillsammans - som gör att man kan införa åtminsone en viss andel verksamhetslokaler även längs Östra Kvillebäckens andra huvudstråk? Här nedan följer några snabba förslag för vidare utredning:
- Tredimensionell fastighetsbildning. Lokalanpassa bottenvåningarna och hyr ut dem, medan bostadsrätter bildas ovanpå.
- Bygg bokaler.
- Placera även icke-kommersiella verksamheter längs gatan.
- Subventionera lokalbyggandet med kommunala medel.
- Bygg fler bostäder inom området för att få större befolkningsunderlag för verksamheter. Vissa av de boende kan säkert offra ett par solminuter i sin lägenhet för detta.
Fler förslag välkomnas! Vi kan ju inte nöja oss med att område efter område av Göteborgs centrum blir cementerade sovstäder. Alla påstår sig vilja bygga livfull blandstad i Östra Kvillebäcken, då måste man ta till konkreta åtgärder för att det ska bli så. Monofunktionella bostadshus längs huvudstråken står i direkt motsatsförhållande.
