Utskrift från gbg.yimby.se
....

Den olösliga ekvationen i Hammarkullen

I dagens GP får vi som läsare möta en grupp småbarnsföräldrar i Hammarkullen som oroar sig för vad byggplaner i området kommer att innebära för deras och kanske framförallt deras barns boendemiljö.


Hammarkullen från luften


Förvisso är de öppna för fler boende som kan skapa bättre underlag för service vid och kring Hammarbytorget. Problemet är att detta bör uppnås genom att det inte byggs nya byggnader nära dagens bebyggelse och på gårdarna, att det inte får förstöras någon natur och att det inte får finnas några bilvägar så att det går att ta sig till och från sina bostäder och torget (i artikeln talas det om genomfartstrafik, men det är näppeligen det det är frågan om och hur kommer egentligen bilarna till områdets alla parkeringplatser?).

Under sådana premisser blir givetvis i stort sett all ny bebyggelse omöjlig. Vi har ännu inte kommit på hur vi skall bygga hus som svävar i luften eller på annat sätt skapa en livsmiljö likt familjen Jetsons.


Hammarkullen i luften?

Om mer folk skall kunna bo i Hammarkullen måste ytor nära befintlig bebyggelse tas i anspråk eller så behöver hus placeras ut i den kringliggande naturmarken, vilket mer är att betrakta som så kallad urban sprawl och medför minskade möjligheter att öka tillgången på lokal service för de som bor i områdets ytterkanter samtidigt som tillgången på större områden av naturmark försvåras för de boende i det centrala delarna av området.

Att omvandla ett område likt Hammarkullen är problematiskt. Dess planer är skapade för att separera och skilja åt med kringleder. Dess skapare såg inte heller behov av att tillåta flexiblitet och expansion. I ett sådant landskap blir småbarnsföräldrarnas oro för förändring givetvis på många sätt förståeligt; de vet vad de har men inte vad de kommer att få.

Är det så enkelt att det faktiskt bara finns två ömsesidigt uteslutande alternativ? Antingen så fortsätter Hammarkullen att vara en avsides förort med glesbygdsproblematik eller så skapar man förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser.

Måhända finns det en del utrymme för kompromisser trots allt - till exempel kan några av de nya bilgatorna vara gångfartsområde snarare än vägar separerade från gående, vilket uppmanar till höga hastigheter. Om nu småbarnsfamiljerna får acceptera lite mer bilvägar i sitt närområde får de nya boende helt enkelt acceptera att barn är mjuka och att de får köra lite långsammare de sista hundra meterna innan de kommer hem. Förvisso är tid pengar men att krypköra förbi glada, lekande barn har också ett värde.

Vad tycker du?

Läs även:
Den sjunde Yimbyvandringen i Hammarkullen
Debatten om Hammarkullen på Yimbys forum
Program för stadsutveckling i Hammarkullen
YimbyGBG:s yttrande om Hammarkullen

Gångfartsgata

 

Det planeras fler gångfartsgator i Göteborg, vilket är bra. Gångfartsområden, eller gårdsgator som de kallades tidigare, regleras av Trafikförordningens 8 kapitel. Enkelt uttryckt är det en gågata som tillåter annan trafik fast på de gåendes villkor (gånghastighet, väjningsplikt). Göteborg har legat långt framme med denna gatutyp och har förmodligen flest gångfartsområden i Sverige, kända exempel är Haga Nygata och Magasinsgatan.

Gångfartsgatan är ett sätt att återuppfinna stadsgatan, som den såg ut innan massbilismen och funktionalismens separeringsparadigm. Holland var ett föregångsland, på 70-talet började man inrätta speciella trafikintegrerade zoner, så kallade Woonerf. Idag pågår utbygganden av trafikintegrerade gator i många länder, ett vanligt begrepp i sammanhanget är Shared Space.  Erfarenheterna är mycket goda. Säkerheten ökar och gatorna blir mer populära, vilket inte minst fastighetsägarna märker. Det är därför vanligt med samfinansiering mellan kommun och fastighetsägare när man genomför omläggningar

Gångfartsgator blandas ofta ihop med gågator, vilket är synd eftersom de bygger på helt olika planeringsideologier. Gågatan är ett utpräglat funktionalistiskt koncept med separering som bärande idé. Som Per Lundin visar i sin redan klassiska "Bilsamhället" (KTH 2008) var gågatan ett led i att förvandla innerstaden till bilberoende galleria.

En intressant studie från Chalmers om gångfartsområden, som också inkluderar en historisk återblick, finns att ladda ner här.

Ur GP:

"Det blir fler gator på gåendes villkor, genom ett nytt avtal mellan kommunen och fastighetsägarna. De närmaste åren kommer fler gator att bli gångfartsgator, det långa krångliga ordet för det som tidigare hette gårdsgator. Gångfart är den hastighet gående strosar i. Fordon får köra, men endast i de gåendes takt. All parkering försvinner. – Vad bra, säger Rebecka Simonsson när hon får höra om trafikplanerna.

– Jag har flera gånger tänkt på hur trångt här är på Kyrkogatan. Jag går på trottoaren, men man måste nästa väja för bilarna. Här är verkligen krångligt att gå. Ingen borde få köra bil här, bara cykla, säger hon. Trånga Kyrkogatan med minimala trottoarer är i dag fylld av parkerade bilar. Nästa år blir den gångfartsgata, så som dagens Magasinsgatan, Vallgatan, Drottninggatan och Södra Larmgatan bakom Gustaviskolan.

– Avtalet för gatorna är unikt. Det handlar om 60 miljoner kronor och det löper på fem sex år, säger Marianne Sörling, på Innerstaden Göteborg AB ägt av fastighetsägarna, kommunen och 356 medlemmar i Köpmannaförbundet. Det nya avtalet belastar fastigheten, även om den skulle byta ägare. Tidigare avtal har inte blivit av på grund av ojämna lägen mellan kommun och fastighetsägare. – När kommunen hade pengar, saknade fastighetsägarna. Och när fastighetsägarna hade pengar, ja då saknade kommunen. Det var alltid tvärtom, säger Marianne Sörling. Enligt avtalet bidrar fastighetsägarna med 25 miljoner kronor till upprustning av gatorna, medan kommunen står för 30 miljoner. Det betyder att drygt 80 procent av fastighetsägarna deltar och att endast fem sex stycken är utanför.

Kostnaderna fördelas per fasadmeter och beroende på gatans bredd. Lägsta priset, 5 574 kronor/fasadmeter, hamnar på Drottninggatan mellan Östra Hamngatan och Östra Larmgatan. Högsta priset betalar butikerna på Kungsgatan med 13 865 kronor/fasadmeter. – Kungsgatan är vår paradgata. Den kommer att få en finare beläggning med dyrare material. Vi provrullar alltid med rullatorer och rullstolar innan vi bestämmer oss. Vi jobbar mycket med tillgängligheten för handikappade, säger Marianne Sörling, som planerar en databas där tillgängligheten redovisas i detalj.

Även Domkyrkoplan kommer att snyggas upp, genom att buskagen försvinner och ersätts med låga växter och blommor. Här betalar Svenska kyrkan, kommunen och fastighetsägarna 1,5 miljon kronor vardera. – Står man utanför Domkyrkan ska det vara fri sikt till Korsgatan, Kungsgatan och Kyrkogatan, lovar Marianne Sörling. I övrigt leder avtalet till en centralisering med två sorters papperskorgar, gemensam gatubelysning samt en uppfräschad julbelysning. Avsikten är också att det ska bli en i stället för tre städentreprenörer i området."
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter