Krönika: Gårdaavenyen

Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035

Efter att tidigare i vår serie om utbyggnadsplaneringen för Göteborg 2035 ha tittat närmre på nyckelområdena Norra Mellanstaden och Kortedala, Bergsjön och Gamlestaden rör vi oss nu en bit söderut och kollar på det område man kallar Östra Mellanstaden, vilket innefattar områden som Munkebäck, Krokslätt, Redbergsplatsen, Johanneberg, Örgryte m.m. Kan man förtäta här, och i så fall var? Eller är det bättre att, som lyfts fram i våra diskussioner kring de tidigare nyckelområdena, lämna stadsdelarna som de är och fokusera förtätningen någon annanstans?





» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Igår rapporterade GP att räddningstjänsten haft synpunkter på ett antal landshövdingehus. Det var dörrar som behövde tätas och trapphus som behövde säkras. Att åtgärda problemen skulle enligt uppgift kosta ca 2 miljoner kronor. I normala fall hade detta inte blivit någon nyhet. Ingen hade kommit på tanken att att riva kvarteren, göra mer än hundra människor bostadslösa och anlägga markparkering på tomten, för att slippa fixa brandskyddet. Men det här är inte vilka kvarter som helst.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Det händer saker utmed E6:an. I Gårda kommer Platzer att bygga ett kontorshus med butik i botten och planerar att dessutom tvåhöghus på tomten bredvid. Hela projektet ser mycket bra ut. Det är tajt, stadsmässigt och kompletterar ett område som numera har väldigt mycket bostäder genom att tillföra mer arbetsplatser. Naturligtvis hoppas vi att man integrerar de gamla industribyggnaderna med sågtandstak i den nya bebyggelsen istället för att totalsanera. Det kan bli hur bra som helst.



Längre söderut har planerna för Mölndals Centrum fått ny fart. Krook & Tjäder har ritat upp ett förslag som ser betydligt bättre ut än det gamla. De synpunkter som Yimby lämnade i sitt yttrande har i större utsträckning blivit tillgodosedda, även om man naturligtvis helt omotiverat har stoppat in lite husipark i södra delen av området. Det tefatsliknande parkeringshuset känns också mer 1960-tal än 2010-tal men har å andra sidan den fördelen att det lätt kan bytas ut mot riktig stadsbebyggelse längre fram i tiden.

Åke Lundgren påstår sig i en krönika i GT veta att Anneli Hulthén känner att det kanske är för mycket för Göteborg med alla de stadsbyggnadsprojekt som är på gång: Norra Masthugget, Centrala Älvstaden, Heden, Gårda, Avenyn... Allesammans mycket angelägna projekt för Göteborg. Och visst är det mycket. Rent ytmässigt skulle man säkert med tät stadsbebyggelse kunna minst fördubbla antalet bostäder och verksamhetslokaler i Göteborg.

Lundgren föreslår att ifall alla dessa projekt tillsammans är för mycket för Göteborg att klara av, så borde man bortprioritera alla projekt till förmån för Frihamnen. Detta på grund av Frihamnens centrala läge och symboliska värde. Även för att det är viktigt att nå konkreta resultat inom en snar framtid, helst innan Göta Älvbron ska stå färdig om cirka 10 år.





Här är en vision för Frihamnen...

Jag håller med Lundgren i mycket. Det är väldigt viktigt att få fram resultat inom en rimlig tidsperiod, och Frihamnen är ett viktigt område. Det verkar väl inte helt orimligt att man ska kunna få åtminsone en bra början till en fungerande centrumbebyggelse inom 10 år. Självklart av typen tät blandstad i sluten kvartersstruktur. Någon sovstadsbebyggelse av samma typ som Eriksberg är ju helt otänkbart för Göteborgs framtida absoluta centrum.

Men borde man inte kunna se bra resultat inom alla eller åtminstone de flesta av de ovan nämnda områdena inom en period av sådär 10-15 år? Vad är hindret? Det finns ju redan många bra ambitioner till plan-och programförslag och det saknas inte visioner. Som för Norra Masthugget, Frihamnen (här och här) och Gårda.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Imorgon tisdag träffas Byggnadsnämnden återigen för att fatta beslut om Gårda. Ärendet har tidigare bordlagts fem (sic) gånger, trots att både de borgerliga och de rödgröna har lagt yrkanden som värnar den gamla bebyggelsen i området. Förhoppningsvis kan man nu äntligen fatta beslut om att sätta stopp för rivningsförslaget från SBK.

En av dem som kämpar för Gårdaborna är Kjell Björkqvist, vice ordförande i Fastighetsnämnden, ledamot i kommunfullmäktige samt ledamot i Älvstranden Utveckling AB. Idag skriver han om sin syn på Gårdafrågan, exklusivt för Yimby Göteborg.

Boendesegregeringen ökar i Göteborg. Ibland så synliggörs segregeringen hos oss på ett naket och brutalt sätt. Man har misslyckats i många städer världen över med att behålla sin blandade befolkning i stadens centrala delar. I städer som Detroit, Manchester och Liverpool för att nu nämna några började förvandlingen för några årtionden sedan när näringslivet nästan endast var inriktat på industrijobb och dessa försvann.

De som då bodde i dessa städer är idag nästan helt borta. En ny befolkning som är en frukt av omvandlingen från industristad till service och kunskapsstad kom och den gamla försvann från innerstäderna och har tvingats att flytta till annat boende utanför stadens centrala delar.

I Göteborg har samma resa gjorts beträffande omvandlingen av jobben. Det märks mer och mer hur stadens centrala delar och nya områden som Norra Älvstranden endast bebos av dem som har en bra inkomst. Den blandning av människor som gör stadsbilden och livet i staden kreativ och intressant att bo i och besöka försvinner och staden dör en smula år från år.

Norra Älvstranden har många fina hus och en underbar närhet till vattnet. Men stadsdelen saknar en själ som gör att det finns ett liv i stadsrummet. Där finns för lite naturliga mötesplatser ännu. Jag tror att om 20 år blir stadsdelen mycket mer levande då boendet har blivit billigare och det då finns en mer blandad befolkning.

Eftersom det är dyrt att bygga nytt, särskilt i centrala delar av Göteborg måste vi bevara de lägenheter där hyran ännu är låg i centrala lägen. Det gäller unga och äldre som inte har så mycket pengar att spendera på sitt boende. Jag har ställt mig frågan ”Vad betyder en hållbar stad” för boendet. Mitt svar är att en mångfald av människor från olika delar av samhället bor tillsammans. Då blir det inte det ”vi och dom-tänkande” som nu håller på att breda ut sig med en fart som vi inte har förstått ännu.

Därför är de ca 400 lägenheterna i Gårda så oerhört viktiga att ha kvar. Inte bara för dess historiska värde vilket också gör staden mer levande utan kanske främst för innehållet med billiga lägenheter. Dessa lägenheter kan naturligtvis inte ensamt stoppa utbredningen av segregeringen av boendet i Göteborgs centrala delar. Men de kan utgöra en liten del och de kan framför allt vara en signal att vi tar denna avgörande fråga för stadens framtid på allvar.



Det har talats mycket om Svenska Mässans betydelse och att inte stoppa deras utveckling. Självfallet ska vi se till att Svenska Mässan får möjligheter att utvecklas men det behöver inte vara någon skillnad mot att låta Mässan utvecklas och att låta Gårdas bostäder vara kvar. Tvärtom så finns det för Svenska Mässan betydande fördelar om Gårda bevaras. Då får man en historisk miljö i närheten av Mässan där mässbesökare kan flanera och där det kan finnas kaféer och restauranger som anknyter till den gamla miljön.

De finns goda möjligheter för Mässan att bygga ut och expandera. Det vore spännande om Mässan dels kunde bygga mer på höjden och dels bygga över Mölndalsån. Jag är säker på att mässbyggnaderna skulle må bra av en ny högre arkitektur och nyskapande tankar och få ett mer spännande utseende på en byggnad som idag är ganska tråkig. Tänk ett glasparti som går över ån och som tar till sig vattnet under.

Focushuset kan byggas högre för Mässans behov och parkeringen kan vara kvar. Det finns ytor mellan Mässan - Valhallabadet - Valhallagatan för vidare utbyggnad. När man nu gör ett programarbete av hela området runt Mässan och Skandinavium så finns goda möjligheter att tillgodose Svenska Mässan. Det gäller bara att se möjligheterna och inte stirra sig blind på ett område som flera nu gjort i 20 år. Det är dags att tänka nytt.

Låt oss vara varsamma med den äldre bebyggelse som vi har kvar i centrala lägen. Den representerar en levande stadsbild som tillsammans med nytt byggande ger oss en spännande och attraktiv stad. Men framförallt är det innehållet i dessa hus, de billigare lägenheterna som är avgörande för stadens utveckling, om det ska bli en hållbar stad. En stad för alla i vårt samhälle.

Jag vill inte ha en stad där bara vissa har råd att bo. Jag vill inte att plånboken alltid skall styra. För mig är det viktigt att alla har bostäder oavsett om du är fattig eller rik. Det är det som ger pulsen i en stad, att där finns alla olika sorters människor. Då får vi en levande stad och förståelse för varandras behov och önskningar. Därför är det så oerhört viktigt att Gårdas 400 bostäder får vara kvar.

Kjell Björkqvist
vice ordförande Fastighetsnämnden

På söndag 6 juni kommer Jan Jörnmark att leda ytterligare en av sina redan legendariska stadsvandringar. Denna gång går färden till Gårda och Svingeln.

Jag har alltid fascinerats av stadsomvandling, och det är det som är temat för alla de tre stadsvandringar som jag genomför i år. Gårda/Svingeln är dessutom en sorts direkt kontrapunkt till Centrala Hisingen, vilket gör området ännu intressantare. Här har vi ett före detta industri- och infrastrukturdistrikt där utvecklingen gått längre, och här har Göteborgs centrum faktiskt växt utåt för första gången på länge. På 5-10 års sikt har utvecklingen stora konsekvenser för hela området från Friggagatan bort mot Olskroken och Redbergsplatsen, och vi ser redan de vanliga tecknen på uppgradering/gentrifiering: hög omvandlingstakt till bostadsrätter och stigande priser.


Allt började på 80-talet…

Tittar man på bilderna till den här krönikan är det lätt att glömma hur Gårda-Frigga såg ut så sent som under 1980-90-talen. Rör vi oss från centralen stod Pripps bryggeri övergivet nere vid Polhemsplatsen i ett decennium, innan dagens hotell och bostadsrätter byggdes efter ett utdraget tumult. På den tiden rådde det ett ”överskott” av lägenheter i Göteborg, så det politiska kravet på byggherren bestod länge i att hålla ned antalet bostäder.



…man har valt tapeter med omsorg på Hotell Royal Crown…

På andra sidan Friggagatan låg den låga bebyggelse som skulle ge gatan det romantiska namnet ”Biker street”. På 1980-talet hade motoraffärerna flyttat i riktning mot Sisjön, och här pågick en synnerligen profan verksamhet i förfallande lokaler. Egentligen var det alltid bara en tidsfråga innan trycket skulle öka och på 1990-.talet var vi där. Omexploateringen började på Odengatan och fortsatte sedan upp mot Friggagatan. Kampen om förfallet blev heroiskt i under det första decenniet av 2000-talet.



…Friggagatan domineras numera av ett utskällt nybygge…

Vid det laget hade återförtätningen dragit igång på allvar, och nere vid Mölndalsån började flera byggherrar rycka i ett av Göteborgs märkligaste områden. Delar av Norra Gårda och Stampen hade hamnat i ett avrivet och kaosliknande tillstånd som är svårt att beskriva idag. Jag minns hur jag så sent som 1998 beskrev området som den delen av Berlin som blivit stående mellan murhalvorna. Det enda som saknades för att ge den rätta ingen mans land känslan var vakttornen. Sedan byggde Skanska flera välbelägna kontorskomplex vid ån, och idag ryms det redan hundratals lägenheter runt det framväxande kvarteret Venus.



…Skanska bygger vid Mölndalsån…

När jag promenerade runt och tog bilderna syntes förändringen på ett påtagligt sätt. Idag är det gott om människor i trakten, och det håller på att bli tätare mellan restaurangerna och mataffärerna. Självklart har det lett till en prisuppgång som bara kan beskrivas som dramatisk. Vintern 2004 gick det att köpa bostadsrätter i det då nyombildade sekelskifteshuset i hörnet av Friggagatan och Alströmergatan för 11000 spänn kvadraten. Jag vet, för jag försökte övertyga flera av mina studenter och doktorander om att det här var framtiden. Ingen ville tro mig.



…bilden är förmodligen hämtad från PEAB och NCCs reklambroschyrer…

Nuförtiden är också hyresnivåerna höga härborta, och när allmännyttan byggde kvarteret Jankowitz i början av 2000-talet nådde bruksvärdeshyrorna nya rekordnivåer i innerstan. Nu går ju allmännyttan vidare med Venus, som tyvärr kapades från 30 till 13 våningar när subventionerna för att bygga hyreshus togs bort av den borgerliga regeringen. Nybyggena i kvarteret Venus slår nya rekord, och en trea på cirka 70 kvadrat i nybygget kommer att ligga på cirka 10 000 kronor i månaden.



…Odinsgatans har bytt skepnad…

Men Gårda är ändå på väg att få en skyline, för i Södra Gårda har 1980-talets Canonhus nu fått sällskap av den helnya Skanskaskrapan. Vitaliteten på kontorssidan var ju enorm härborta redan på 1980-talet, när Södra Gårda fick lite grand av en Kistastämpel på sig. Flera kontorshus är också ganska grandiosa 80-talsskapelser. Å andra sidan har det inte byggts mycket bostäder i den här delen av Gårda, och folklivet är betydligt lugnare. Hur det blir framöver vet ingen, och striden om de sista landshövdingehusen nere vid Fokushuset har pågått i tre-fyra decennier. Som det är nu kan man konstatera att Södra Gårda hamnat i en smärre utvecklingsskugga, men det finns gott om grusplaner och utrymmen på andra sidan av ån som borde kunna förändra den här bilden.



…Mölndalsån är faktiskt förklarad som riksintressant här…

Gårda-Svingeln är helt klart ett spännande områd med stora möjligheter men också problem, så vi kommer förhoppningsvis att få en kul promenad på söndag!



…en stadsdel med rejäl mäklarpotentiall!

Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera en text av forskaren Karl Palmås som tidigare publicerats på hans blogg 99, our 68 där han tar Yimbys arbete med Södra Gårda som ett exempel på en ny och konstruktiv form av kritik.

De senaste åren har jag deltagit i ett forskningsprojekt som heter “Ingrepp”.  Inom ramen för Göteborgs Universitets arbete med konstnärlig forskning har vi undersökt stadsutveckling utifrån olika perspektiv. Under den kommande helgen kommer Ingreppsgänget att arrangera en samling tillställningar nere på Södra Älvstranden. Exempelvis kommer jag själv att vara med i en diskussion om “Demokrati och medborgarinflytande i staden” nu på torsdag (den 13 maj, 17:00 - 19:00 framför Göteborgsoperan). Medverkar gör även Emma Corkhill, Catharina Thörn, Johannes Åsberg från Yimby - allt modererat av den eminente Hans Abrahamsson.

I samband med dessa begivenheter har Ingrepp även satt samman en tabloid, som går att hitta lite här och var ute på stan. Till denna tidning har jag bidragit med följande text:

» Klicka här för att läsa resten av inlägget