Utskrift från gbg.yimby.se
....

En ny Göta Älvbro - stads- och trafikplanering

Hösten är snart här och med sommarens slut ökar debatten kring många viktiga stads- och trafikplaneringsfrågor i Göteborg. Den mest överhängande av dessa har varit den lätt infekterade frågan om trängselskatter.

Lite i skuggan av denna fråga, som i mångt och mycket handlar om ett sätt att finansiera Marieholmstunneln och Västlänken, har Göta älvbron hamnat. Denna bro, som med människans måttstock redan skulle ha gått i pension, anses behöva ersättas absolut senast år 2020. Frågan har varit rätt akut rätt länge nu och i onsdagens GP (ej på nätet) presenteras sex olika alternativa förslag för hur den befintliga bron skall ersättas.

- Låg- eller Högbro i Stadstjänaregatans förlängning
- Låg- eller Högbro i Kämpegatans förlängning
- Tunnel under Kämpegatan och älven
- Kollektivtrafikstunnel under Kämpegatan och älven


Alternativen har nyligen presenterats för byggnads- och trafiknämnden av en gemensam grupp från både Stadsbyggnads- och trafikkontoret. Kostnaderna beräknas ligga på mellan tre till elva miljarder (multiplicera med två för en mer trovärdig slutkostnad) och mycket pekar på att det på grund av kostnadsskäl blir en ny bro precis uppströms från den gamla.

Förslagen förväntas gå ut på samråd inom några veckor. Ett utmärkt tillfälle för de yimbyiter som kan mycker mer om komplicerade trafiklösningar än vad undertecknad gör att göra sin röst hör och komma med intressanta förslag och lösningar.

I första hand är såväl en ny Göta älvbro som övriga delar av av de infrastruktursatsningar som nu hägrar kring älven trafikplaneringsfrågor. Det väcker dock även en del stadsplaneringsfrågor som bör betraktas och besvaras.

Vad jag menar med detta är skillnaden mellan den korta och den långa resan över älven. I mångt och mycket handlar infrastruktursatsningarna om att på ett bättre sätt hantera de långa resorna. Förflyttningarna som människor tar för sig till och från Göteborgs ytterområden och kranskommuner samt genomresande. De långa resorna får ofta stor uppmärksamhet i samband med större infrastruktursprojekt.

Ibland tycks stadsplanerare vara Venus och trafikplanerare vara från Mars (fast i realiteten är de allihop troligen från någon planet mitt emellan) när det kommer till dylika frågor. SCAFT-tänkande tycks - föga öväntat får man trots allt säga - i högre utsträckning hållit kvar sitt grepp kring trafikplanerarna. Resultatet av detta kan tyvärr bli att vi skapar nya barriärer i staden.

För att visionen om en fungerande Älvstad skall gå att realisera behöver vi tänka på de korta resornas infrastruktur. För att slutligen binda samman Göteborg norr och söder om Göta älv så måste även korta resor, från ena älvstranden till den andra, vara praktiska och genomförbara. Lågbroar skulle givetvis att vara bäst från stadens perspektiv, men detta krockar eventuellt med rikets intressen.

I söndagens Fria ord i GP (ej heller tillgängligt på internet) föreslog professor Robert Kliger, Chalmers och docent Dan Engström vid Ramböll att gamla Göta älvbron bör återställas till i sin ursprungliga form och bevaras som ett historiskt landmärke; att föreslå att något skall bevaras i sin ursprungliga form för tid och evigheter brukar som bekant vara enda sättet att få gehör i Göteborg. Skillnaden mot andra förslag är dock att deras historiska landmärke skulle ha en fortsatt praktisk funktion som bro för gång-, cykel och kollektivtrafik samtidigt som en, relativt billig, bilbro byggs jämte. Därefter kan debatten för ytterligare upp till fyra broar fortsätta medan det rätt akuta problemet är löst.

Problemet är dock att på sikt måste vi verkligen ha fler övergångar för att folk skall kunna ta sig mellan södra och norra delen av den nya Älvstaden. Med eller utan aktutlösning måste detta faktum tas i beaktande. Om ambitionen är att ena Göteborg över älven kan vi inte fortsätta att ha fem kilometers avstånd mellan de två fasta centrala övergångarna, oavsett om man går, cyklar, åker bil eller kollektivt. En akutlösning som dessutom skulle minska antalet trafikslag som kan ta sig över vid Frihamnen skulle ställa staden än sämre rustad för möjligheterna att förverkliga Älvstaden.

Nåväl, fler övergångar kommer i vilket fall att ge oss fler av de där namntävlingarna som är så högt älskade i Göteborg. Demokratiskt är det också.

Lågbroar - ja tack!


En förutsättning för att Göteborg ska växa samman över älven är täta och fasta förbindelser.


Göteborg har alltid legat på båda sidor Göta Älv och göteborgare har således länge behövt ta sig över älven. Hisingsbönderna har åkt in till stan för att sälja sin potatis och arbetare har tagit färjan över till Hisingen för att arbeta på varven och så vidare. Det är dock först nu man säger sig vilja bygga ut Göteborgs centrum till båda sidor älven. För att göra detta möjligt räcker det inte med tätare turer med Älvsnabben, Älvsnabbare eller någon annan färja med fyndigt namn. Det räcker heller inte med en ny hög Göta Älvbro, en Marieholmstunnel och en överbelastad Tingstadstunnel.


Receptet för en citykärna som kan växa på båda sidor älven stavas lågbroar. Det Göteborg behöver är riktiga stadsbroar med blandad trafik. Spårväg, cykel-, gång- och biltrafik. Enkelt uttryckt, stadsgator som fortsätter över älven. Detta om något medför att staden på riktigt kan börja växa
samman över älven. Det ska vara enkelt att ta sig över och igenom staden och att man ska inte behöva känna att andra sidan är så nära men ändå så väldigt långt bort.


Göta Älvbron. På Hisingen bor drygt en fjärdedel av Göteborgs invånare men det finns bara en enda spårväg och endast en älvförbindelse med större kollektivtrafik. Det på en högbro som snart
måste bytas ut, kanske till ett par lågbroar?


Många beskriver älven och vattnet som en stor tillgång för Göteborg, staden vid havet. Det stämmer, det är ju inte för inte som staden ligger där den idag ligger. Det finns stora möjligheter med hela älvrummet och ytorna längs både den södra och den norra älvstranden. Men innan man kan utnyttja alla möjlighter måste barriären, som älven alltför ofta är, byggas bort. Annars riskerar
vi att få en uppdelad stad utan ett tydligt och stort centrum.


Att bygga lågbroar förenar. Här i Paris.


Det finns många argument för lågbroar. Förutom att de är bra och en förutsättning för stadens utveckling så är det är billigare och mer lönsamt att bygga lågt än högt. Dessutom slipper vi stora och skrymmande broramper på båda sidor om den höga bron och det går helt enkelt lättare och fortare att ta sig över. Det enda större argumentet emot lågbroar i Göteborg är hindren för fartygstrafiken uppför Göta Älv. Visst måste broarna kunna öppnas, men faktum är att det endast är åtta fartyg per dygn som i dagsläget passerar, enligt GP. Så det handlar inte om broöppningar stup i kvarten som många verkar tro. Öppningsbara broar och broöppningar kostar pengar. Pengar som jag dock tycker att man gott kan lägga ut för att låta staden kunna växa. Sen kan man ju faktiskt lösa problemet på flera sätt. Man kan låta fartygen gå upp i Nordre Älv, vilket dock kräver muddring. Det kan dock vara känsligt då stora delar av Nordre Älv är naturreservat. Man kan också göra som man har gjort på andra håll med liknande fartygstrafik. Att man håller öppet broarna vissa tider på dygnet då fartygen kan passera fritt. Så visst finns det lösningar, det finns det nästan jämt.

Det är inte rimligt att en hel stor stad måste hålla tillbaka för att några fartyg per dygn passerar på sin väg uppför älven. Göteborg har anpassat sig efter sjöfarten i många många år, det är nu dags att sjöfarten börjar anpassa sig efter Göteborg. Bygg lågbroar! 


Yimby har tidigare skrivit i ämnet bl a här:
Färjor, Fartygstrafiken, Älvtrafiken, Brobudget, Tunnelavgifter, Marieholmstunneln, Gång- och cykelbro
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter