Arkitektkontoren
Thorbjörnsson & Edgren och
Gestalt Arkitektur har lanserat planer på att fortsätta kvartersstaden i Vasastan över Parkgatan. Arbetsnamnet är
Park Allé. Det gäller tomterna mellan Avenyn/Hagakyrkan och Parkgatan/Nya Allén som idag är obebyggda. Tanken är att lägga en ”ny årsring” till Vasastan.
Man har också presenterat planer på en hotell- och kontorsanläggning bredvid Gamla Ullevi, mellan Parkgatan och Nya Allén, som man kallar
Ullevi Allé. En begäran om markanvisning har lämnats in tillsammans med FO Peterson AB och stadens politiker och förvaltning har kontaktats om projektet.
Till skillnad från populära Kungsparken så verkar de aktuella tomterna användas sparsamt i dagsläget. Det är inte så underligt, inklämda som de är mellan två trafikleder. I det här förslaget utvecklas istället Parkgatan till en riktig stadsgata och Nya Allén får dubbelriktad trafik. De obebyggda tomterna förvandlas till funktionsblandade stadskvarter. En fin aspekt av planen är att Storgatans tvärgator förlängs ned till Nya Allén. Överhuvudtaget minskar den funktionalistiska trafiksepareringen i området.
Kvarterens markplan upptas av lokalyta, ovanpå på detta anläggs en innergård och bostäder i flera våningar. Sammanlagt planeras för ca 550 bostäder. Konceptet liknar det YimbyGBG föreslog i
Sannegårdshamnen, fast i detta fall med en mer sammanhållen struktur. Genom att vecka kvarteren något på vissa ställen skapas nya platsbildningar:
Haga stationsplats, Victoriaplatsen, Raul Wallenbergsplatsen och
John Ericssonplatsen.
Raul Wallenbergsplatsen - korsningen Parkgatan/Raul Wallenbergs gata
Enligt arkitekterna bakom förslaget är gestaltningen av byggnaderna inte spikad. När jag frågar dem om de kan tänka sig att variera gestaltningen stilmässigt, d.v.s. att inte uteslutande köra supermodernism (nyfunkis) blir svaret att:
Primärt har vi sett detta som en stadsbyggnadsfråga. Vi vill initialt få igång debatten om att bygga här och en mer generell diskussion om hållbart stadsbyggande innan allt ihop kör fast i en märklig diskussion om hur taken ska utformas – som det blivit på Södra Älvstranden. Den visade miljöbilden på Raul Wallenbergs plats är att betrakta mest som en volymstudie. Men visst vill vi bygga modernt, den nya årsringen på Vasastan är just en ny årsring, och det ska man hantera som en sådan.
Att bygga tidstypiskt verkar alltså fortfarande betyda att bygga ”tidlös” nyfunkis. Dåliga nyheter för oss som har tröttnat på strömlinjeformad IKEA-arkitektur följaktligen. Det är också dåliga nyheter för förslaget. Ett kontroversiellt planförslag som detta hade förmodligen vunnit på en gestaltning som inte var ”arkitektoniskt korrekt”. Om det nu ändå bara är volymstudier så hade man ju lika gärna kunnat lägga in jugend och klassicism i illustrationen. Den folkliga reaktionen skulle troligen bli mer positiv. Som Catharina Sternudds
avhandling visar skiljer sig den allmänna smaken en del från arkitektskråets. Det brukar ju inte heller bli någon större skillnad mellan "volymstudier" och färdigt resultat i dagens standardmodernism.
Det är likväl upplyftande att det finns en medvetenhet om fördelarna med den sammanhängande kvartersstadens typologi. Kungsparken är ett fantastiskt grönstråk i staden och med detta förslag skulle parken tydligare ramas in av tät, levande blandstad, istället för bullriga motorleder. Parken skulle förmodligen bli ännu mer tillgänglig på detta sätt, inte minst kvällstid.
Tvärsnitt - klicka för större bild
Enligt arkitekterna är det också tänkbart att öka exploateringsgraden, från förslagets relativt blygsamma sex våningar, till åtminstone tio våningar. Göteborg förlorar några gräsmattor, en sandlåda och en minigolfbana men vinner åtta levande stadskvarter. Förhoppningsvis kan minigolfbanan få en ny plats. Med tanke på hur attraktiv marken är här borde man också kunna förhandla fram en stor prisvariation i kvarteren (dvs. ökad social blandning). Det skulle Vasastan onekligen behöva.