Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Gråberget

Yimby Göteborg lämnar idag in sitt yttrande över förslaget till program (finns att läsa här) för kompletteringsbyggelse på Gråberget - denna idag något otillgängliga och isolerade enklav mitt i Majorna. Yttrandet är ett resultat av de diskussioner som förts här på Yimbys blogg och inlägg, samt den stadsvandring som anordnades tidigare i månaden.

Gråberget är som sagt ett mycket centralt beläget område som tyvärr är alltför isolerat och som idag i princip helt saknar stadsmässighet. Yimby har ställt sig över lag positiva till det programförslag som presenterats, men vill samtidigt trycka lite extra på ett par punkter och även ifrågasätta vissa andra. Yttrandet går att läsa nedan.



Stadsbyggnadskontoret tar fortfarande emot synpunkter, fram till den 29 mars. Passa på att göra din röst hörd och visa vilket håll du vill att stadsbyggandet i Göteborg ska gå! Synpunkter kan mailas in till sbk@sbk.goteborg.se (glöm inte att ange vilken plan det gäller och även dina kontaktuppgifter om du vill ha möjlighet att senare överklaga) eller via formulär på deras hemsida.

Yimbys yttrande finns att ladda ner som pdf här, och följer även i texten nedan.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

16:e Yimbyvandringen - Gråberget


Yimby Göteborg har besökt Gråberget en gång tidigare, närmare bestämt 2009, men med tanke på det aktuella programförslaget för området, så kändes det intressant att återvända. Om du missade någon av vandringarna, eller aldrig besökt platsen i fråga, så kan du med fördel börja med att läsa rapporten från den första turen. Området är så att säga konserverat i tiden, och troligtvis har inget dramatiskt hänt sedan 2009 (eller kanske rent av 1979). De fina fotona från den första vandringen är även ett utmärkt komplement till denna rapports mer dogma-inspirerade bildspråk…

Jag var lite sen när jag klev av vagnen vid Chapmans torg. Då stod det redan en hop människor, kanske 25 stycken, samlade vid statyn mitt på torget. Något som slog mig var vilken stor spridning det var mellan deltagarna, både vad gäller bakgrund, ålder och yrkestitlar. En del kanske aldrig varit i Majorna tidigare medan andra mindes hur det såg ut innan stadsomvandlingen kulminerade under det sena 50- och tidiga 60-talet, på den tiden området kring Gröna gatan ännu kantades av små träkåkar. En del lokala förmågor kom fram och undrade vad vi gjorde, om de fick följa med eller om var det möjligen var så att vi betraktade konstverket? ”Döh, står ni här och kollar på den eller? Ska det vara nåt konstnärligt med den? Jag har jag aldrig fattat, men det vet la ni, för annars hade la ni inte stått här?”



Gröna gatan var ett av de första i raden ”slumhusområden” som totalsanerades under rivningsåren i Göteborg.


Den varma tegelarkitekturen från 50-talet i ena änden av torget övergår stegvis mot ett mer monotont och brutalistiskt uttryck i fasaderna från 60-talets början. Om man tittar på de tre punkthusen på norra sidan av torget, de som föredömligt binds samman av en butikslänga, så ser man denna process ganska tydligt. Detta tas sedan till nya nivåer i de storskaliga lamellhus som ramar in platsen. Det är lite märkligt när man står här, eftersom alla spår av det gamla nästan helt försvunnit på en mycket kort tid. Lite av den äldre bebyggelsen upp mot Gråberget är dock sparad, bland annat ett stenhus från 20-talet och ett trähus som flyttats upp från området kring dåtidens Gröna gatan. En annan sak som är intressant är hur abrupt Karl Johansgatans stadsliv upphör precis när den passerar torget ner mot Jaegerdorffsplatsen.




Vi rörde oss först upp mot vad jag väljer att kalla Gråbergets miljonprogram. Platsen ligger egentligen mycket nära Mariaplan, och verksamheter som Dalheimers hus, men man upplever det inte så; det mentala avståndet är betydligt längre. Jag får återkommande minnesbilder från när vi skulle på ett kalas ute i Norumshöjd i Tuve, och var helt vilse. Planeringen bygger på att det inte skall vara någon genomfartstrafik i området, vilket leder till en sorts labyrintkänsla och ödslighet, eller ett lugn, beroende på hur man väljer att se det. Eftersom ingen hade med sig någon vettig kamera, så passade jag på att ta lite foton med min mobiltelefon.



Var är alla lekande barn?





Från bron kan man bland annat se denna tidstypiska parkeringsplats med tillhörande bebyggelse. Genius loci.



Ett spår från äldre bebyggelse?





Sedan bar det iväg uppåt, längs de branta backarna. Vi nådde Kabelgatan, själva huvudgatan med de pastellfärgade punkthusen. Här uppstod en del diskussioner om förslaget för området, både vandringsdeltagare emellan och med boenden på Gråberget som passerade. Bland dem vi träffade på fanns det ett sorts utbrett motstånd mot all sorts byggnation i närheten. En herre konstaterade att de minsann inte skall få bygga, inte så länge han bor där. En dam som gick förbi med rullator upprepade mantrat ”det är bra som det är, det är bra som det är”. Området är i sin struktur inflexibelt, och det är svårt att förändra eller bygga till, eftersom det var färdigt redan innan det byggdes. Sedan dess har det handlat om att upprätthålla status quo. Det blir så tydligt att Gråberget - precis som många andra ”tidstypiska” barn av sin tid - är ett introvert bostadsområde nära staden, men inte en del av staden. Samtida exempel kan vi ta från Porslinsfabriken, som marknadsförs med ”city living”, och sin närhet till Brunnsparken; dess främsta kvalitet finns alltså i att ligga nära stadens puls och utbud (city), men på betryggande avstånd (living). Frågan är hur det sett ut om det inte funnits någon ursprunglig stad att ligga nära, om Göteborg grundats under mitten av 1900-talet?




Fastän punkthusen är placerade lång ifrån varandra, så bidrar de till en omhuldande rumslighet.



Den vänstra sidan av gatan kan jag dock inte bejubla för dess arkitektoniska skönhet.


I själva hjärtat av Gråberget, där de stråk som ändå finns möts, där placerar man några längor för parkering? Hur tänkte de? Finns det något ställe som har potential så är det just här, eftersom alla som bor uppe på berget - eller skall dit av någon anledning - passerar just denna kritiska punkt. Någon sorts verksamhet i hörnet tror jag hade varit ett enormt lyft. Det skulle säkert gå att klämma in lite bostäder ovanpå också, utan att kränka punkthusens dominans. Bakom slyn på bilden finns en hyggligt stor markparkering i asfalt, som borde kunna användas effektivare.



Sluttningen på sydsidan verkar vara ett bra ställe för att göra sig av med brôte man samlat på sig…





Om Östblocket ligger i Kviberg, så kanske detta är Västblocket?




Vi drog oss upp mot toppen av berget, och en förskola som föreslås rivas och istället inhysas i bottenvåningen på ett bostadshus.










Det fördes många diskussioner kring hur man skulle kunna göra det enklare att ta sig upp och ner för berget. Bland annat hur man skulle kunna göra för att förbättra tillgängligheten med cykel.



Nybyggt landshövdingehus? 





Sluttningen upp mot Gråberget från Såggatan



Även Såggatan är i behov av att vitaliseras…



Vid Galateagatan möts det gamla med det idag inte längre så nya



Avslutning på samma plats som vi började, Chapmans torg. Lägg märke till balkongernas utformning.

Stadsvandring på Gråberget - igen!




Det brinner i knutarna uppe på Gråberget för tillfället och det är nya spännande planer på gång som vi skrivit om här på Yimby. Alltså anordnar vi nu på söndag ännu en stadsvandring på Gråberget, många minns säkert den förra vandringen vi hade på samma berg för snart två år sedan.


När var hur? 

Söndag 6 mars kl 14.00
Samling på Chapmans torg (för vidare promenad upp på Gråberget)
Hit kommer man enkelt med spårvagn 3 eller 9 hpl Chapmans torg.
Vandringen är som vanligt helt gratis och precis alla är välkomna! 



Tidningen Centrum hade i sitt senaste nummer ett uppslag om Gråberget och de föreslagna planerna. Vill man bli lite ledsen och bitter för en stund så är det ett hett tips att läsa de små kommentarerna som boende på Gråberget uttalat. Här kan man nämligen få ta del av den nimbyism som bekant verkar råda i stora delar av vår stad. Även upp på Gråberget tycks den bistra egoismens vassa klor klättrat upp och tagit fäste. Men nog finns det väl välkomnande invånare även på Gråberget?



Bistra göteborgare kommer till tals i Tidningen Centrum nr 4 2011.

Komplettering på Gråberget

Stadsbyggnadskontoret har nyligen presenterat ett programförslag för komplettering på Gråberget i Majorna. Gråberget är ju ett glest funkisområde med utmanande topografi idag, men man ser alltså platsen som lämplig för komplettering. Förslaget innebär 300 nya bostäder, förskolor och verksamhetslokaler, något som saknas i området idag. Programförslaget är ganska trevlig läsning ur Yimbys perspektiv. Det finns flera positiva aspekter att lyfta fram.



Tanken med förslaget är att förtäta staden med bostäder, service och verksamheter där det redan finns infrastruktur och kollektivtrafik för att på så vis göra expansionen mer hållbar. Den tanken är givetvis mycket klok. Man säger det mycket bra i förslaget:

Göteborg behöver fler bostäder. Kompletteringsbebyggelse ska prioriteras innan ny mark tas i anspråk och bebyggelse bör koncentreras till områden med goda förutsättningar för kollektivtrafik och annan service. En tätare stad blir mindre resurskrävande och därmed mer hållbar.


Man föreslår även att man främst förlägger ny bebyggelse längs befintliga gator för att höja trygghetskänslan på gatorna. Vikten av att utforma bottenvåningarna öppna och varierade poängteras också, och det är ju exceptionellt bra. Det nämns inte explicit i förslaget, men förutom att höja trygghetskänslan får ju det även effekten att man skapar ett tydligare gaturum och främjar genomströmning av människor.

I programmet föreslås att verksamheter som förskolor kan etableras i de bottenvåningar där det inte finns (eller anses finnas) underlag för kommersiella verksamhetslokaler. Det är en approach vi har förespråkat tidigare. På flera av de ytor man föreslår för exploatering skriver man att det "bör finnas lokaler i bottenvåningarna mot gatan". Detta måste man ta fasta på. Det räcker inte att man sedan i detaljplanen nöjer sig med att medge detta, utan det måste krävas. Annars blir det nästan garanterat inga, har erfarenheten visat.

Det är också positivt att man även vågar överväga att exploatera vissa grönytor som i låg grad används och som upplevs som otrygga och kompensera detta genom att istället höja kvalitén och tillgängligheten i andra, bättre nyttjade grönytor. Fler högkvalitativa grön- och rekreationsytor och färre tomma slyområden!

Och så orosmolnen då. Man skriver att området, mycket riktigt, idag har en tidstypisk bebyggelsestruktur som enligt programmet har ett tydligt förhållningssätt till områdets topografi. Denna bebyggelsestruktur måste man därför anpassa ny bebyggelse till. Nu ska vi vara realistiska och medge att området har en utmanande terräng som kanske inte direkt lämpar sig för kvartersstad eller rutnätsstruktur. Istället föreslås lamellhus (surprise!). Och det kanske är gott så, i detta fallet.

Oron är snarare sprungen ur en visst upplevt motstånd mot att göra ett avtryck med det som byggs idag. De nya byggnadernas höjd föreslås i programmet vara underordnade befintlig byggnaders, och man vill i största möjliga mån undvika att påverka Gråbergets "sammanhållna stadssiluett". Detta sker ju då på bekostnad av verksamhets- och bostadsyta. Lamellhusen föreslås begränsas till max fyra våningar. Förhoppningsvis tillåts man i alla fall utforma intressanta arkitektoniska uttryck som inte ber allt för mycket om ursäkt för sig själva.



Befintlig bebyggelse har ett tydligt förhållningssätt till topografin. SBKs text.

Synpunkter på förslaget kan lämnas till och med den 29 mars.

Den femte Yimbyvandringen - Gråberget



I vårsolen på Chapmans torg samlades 15 personer för att vara med på stadsvandring upp på Gråberget. Många i Yimbysammanhang nya ansikten och några gamla. Guide och ciceron för dagen var Gråbergsbon Johan som proffsigt ledde vår vandring upp på det för många okända berget mitt i Majorna.

Anledning till att vi valt att titta närmare på Gråberget är skriverier i bland annat GP om planer på att förtäta och bebygga Majorna i allmänhet och Gråberget i synnerhet. Vi har även diskuterat detta i forumet. Dessutom är Gråberget för många göteborgare en ganska
okänd plats och bara av  den anledning väl värt ett besök för den stadsintresserade.


Från Chapmans torg gick promenaden uppför Kabelgatan, områdets huvudgata och där
bergets enda busslinje trafikerar.



Johan guidade runt på Gråberget och bidrog med nyttig information.



Kabelgatan.


Snacket under promenaden handlade till exempel om hur man misslyckats med att integrera Gråberget i Majorna i övrigt. Att det är en isolerad ö och barriär mellan det gamla Majorna och Kungsladugård. Även om det är ett berg så bör man kunna bebygga det med genomfartsvägar
och på så sätt bidra till ett mer levande område.

Det pratades en del om befolkningen i området och det faktum att den har minskat drastiskt och vilka följder det har fått för verksamhetsunderlag. Den sista butiken fick slå igen för några år sedan och idag finns det i stort sett bara en pizzeria och ett par frisersalonger kvar.

Naturligtvis, som på alla våra vandringar, diskuterades flitigt vad man kan skulle kunna göra i området. Hur man kan förtäta rätt och hur man skulle kunna få ett större underlag för handel på
Gråberget. Att förtäta och bygga ut är dock tyvärr knepigt och kontroversiellt då många boende är rädda att få sin utsikt "förstörd" av grannar. Något vi till viss del faktiskt kunde ta hänsyn till och kom fram till att det går att förtäta relativt smärtfritt.

Det som man skulle vilja göra när man går på Gråberget är att låta det levande Majorna att klättra upp på berget. Att låta stadsgator kämpa sig upp från Chapmansområdet och mötas med liknande gator från Kungsladugård. Kanske tillochmed låta en gata slingra sig ned för berget mot Godhemsgatan. Som det ser ut idag är Gråberget en stor liten punkthuskoloni mitt i Majorna, det vore synd om bergets framtid föll i den traditionen.


Pizzerian är Gråbergets enda restaurang och ligger i resterna av det enda lilla
centrumliknande kvarteret.



Gråberget domineras av punkthus i olika nyanser av skärt och gult.



Utsikten över Göteborgs böljande landskap. Brevduvehus i förgrunden.



Vandringens höjdpunkt över havet, den gamla vattenreservoaren.










Vandringen fortsatte nedför berget mot Kungsladugård till.



Som ett exempel på förtätning utan större utsiktsåverkan skulle man här på Ärlegatan kunna bebygga den andra sidan av gatan genom att spränga in det i berget. Detta helt utan att de boende ovanför skulle störas. Man skulle då kunna få en stadsgata uppför berget och således bidra till en naturligare tillströmning.




I en annan del av Majorna. Gråbergets egna lilla isolerade betongförort.




Halvt genomblåsta av friska vindar avslutades vandringen med ett sedvanligt kafébesök. Eftersom Gråberget inte har någon större kaféflora att välja bland så föll valet på att gå ned till kvartersstaden i Kungsladugård och Kafé Marmelads varma inre. Där fortsatte de många och intressanta samtalen en bra stund in i kvällskvisten.

YimbyGBG tackar för intresset och alla givande samtal, fortsätt gärna diskutera Gråberget och övriga staden på vårt forum. Välkomna på vår nästa stadsvandring!

Stadsvandring på Gråberget

Imorgon söndag är det dags för en ny stadsvandring med YimbyGBG. Vi ses på Chapmans Torg kl 15 (kom i tid!) och promenerar upp till Gråberget, ett lite bortglömt område i hjärtat av Majorna. I samlad tropp spankulerar vi omkring och samtalar om hur man skulle kunna utveckla och integrera området i stadsväven.

Vår ledsagare är Gråbergsbon Johan Karlsson. Johan har tidigare skrivit om Gråberget på sin blogg. Det  har under åren funnits många planer på att förtäta Gråberget men det har varit svårt att komma till skott. Nu är nya planarbeten på gång.

Det är med andra ord hög tid för oss att yimbyfiera Gråberget!

Välkomna!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.