TV4-nyheterna tog häromkvällen upp att "forskarna" varnar för problem till följd av att svenska städer lider brist på grönområden. "Va, vänta nu, sa du brist på grönområden?!?" tänker du kanske nu. Det tänkte i varje fall jag när nyhetsankaret presenterade inslaget. Men ja, "brist" ska det vara.
Enligt inslaget bor 75% av svenska folket i tätorter, citat "långt från naturen". SCB har detaljstuderat satellitbilder över landets 36 största städer och kommit till slutsatsen att i nio av dem lider mer än var femte invånare brist på grönska, definierat som över 300m från bostaden till närmsta grönområde. Bland dessa finns en del lite mindre städer, bla Halmstad, Karlskrona, Kalmar, Gävle och Sundsvall, och två av våra tre storstäder, Stockholm och Malmö.
Göteborg är alltså inte med på listan, vilket inte kändes det minsta överraskande i sig, men en aning förvånad blev jag faktiskt att invånarna i en stad som tex Karlskrona har sämre tillgång till grönska än i storstaden Göteborg - men å andra sidan är det ju inte för ingenting vi ligger bland världstoppen när det gäller glesast befolkade större städer (t.ex. före skolexemplet på urban sprawl, Los Angeles).
Karlskrona – en stad där mer än var femte invånare lider brist på grönska
Enligt vad som sades är denna brist på grönska väldigt skadlig, ja "direkt hälsovådligt" var en term som användes, bla för hjärt- och kärlsystemet, återhämtning från stress, och förmågan att fokusera.
Jag utgår från att forskarna inte är helt ute och cyklar, att det faktiskt är viktigt med grönska i staden. Men något som inslaget inte alls gick in på var på vilket sätt grönskan integreras i staden (utöver att den då ska ligga inom 300m från bostaden), kvaliteten på grönområdena och hur det påverkar i vilken utsträckning de verkligen nyttjas, och huruvida det kan tänkas finnas andra faktorer som påverkar välbefinnande och hälsa och som delvis är omvänt proportionella mot hur stor del av stadens yta som upptas av grönarea. Inget nämndes heller om vad annat som var femte stadsinvånare inte har inom 300m, men det lämnar jag därhän.
Som argument mot förtätning hörs som bekant ofta att det i princip per automatik skulle leda till minskad grönska. Men det finns ingen motsättning mellan tillgång på grönt och tät blandstad, tvärt om kan den öka hur mycket grönska invånarna faktiskt "konsumerar". Det kräver bara att man är något mer kreativ och målfokuserad än att bara se det som ett rent kvantitativt problem och lösa grönskemängden genom att sprida ut varje hus i en slabb lerig-gräsmatta-med-snår-och-skogsparti.
Som jag ser det handlar det om 3 saker:
1) att se grönska omkring sig när man är i staden, det visuella intaget påverkar oss.
2) tillgång till en grön miljö för kortare stunder - ta en avkopplande paus på en bänk bland blommor och blad, sitta på gräset och käka lunch en varm dag, en timme på lekplatsen, etc.
3) tillgång till ordentligt grönområde och vild natur för aktiviteter under en längre stund.
1) Små stadsparker, pocketparker, trädrader utmed gator, förträdgårdar a la Linnégatan o.dyl. är nog så effektivt ur denna synpunkt som lerig-gräsmatta-med-snår-och-skogsparti-modellen. Det blir s.a.s. inte grönare för att det finns ytterligare 1 km grönt bakom den gröna ridå man kan se - det handlar om visuell exponeringsyta, inte om markareal.
2) För dessa behov är i allmänhet en välskött kvalitetspark mest tilltalande. Bäst förutsättningar att med samhällets begränsade resurser hålla kvalitetsparker i gott skick får man om de är mindre i storlek och med väldefinierad gräns mot staden runt omkring. Man kan då istället ha fler utan att de förfaller eller nyttjas i så låg omfattning att de övertas av aktiviteter som pågår där just för att komma bort från andras ögon.
Ett lysande exempel är Savannah i USA, med sina fantastiska små, men tätt förekommande, parker och trädklädda avenyer. Icke att förglömma här är att kvartersstadens innergårdar är ypperliga platser för lugna, välskötta gröna miljöer. Takterrasser likaså.
3) Tidigare nämnt citat ifrån inslaget, "långt från naturen", passar in här. Närheten till riktig, vild natur hade förbättrats ifall man gett tusan i att med stora gräsmattor och busk/träd-partier precis överallt trycka ut gränsen för var naturen börjar utanför staden. Kvaliteten på de stadsnära naturområdena blir också bättre om de får vara vilda och inte bestå av ett tjockt diffust lager av seminatur-semibebyggelse. För andra lite mer tidskrävande aktiviteter som tex brännboll, jogga, långpromenad, heldags-picknick o.dyl., bör man definiera ett fåtal större parker (typ Slottskogen/Änggården, Keillers) - ska man spendera en längre stund är det inte så farligt om parken ligger en liten bit bort.
Nej, nu ska jag gå och fortsätta måla köket bladgrönt och barkbrunt. 70-talets inredare var verkligen något på spåret!
Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.
OM YIMBY GÖTEBORG
Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.
Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.
Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.
Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!
Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.
