Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Södra Guldheden - Bostäder vid Dr Allards Gata

Yimby lämnade in ett yttrande över planen på bostäder vid Dr Allards Gata i mars. Yttrandet var ett resultat av diskussionerna på forumet. Diskussionen om att bygga på Guldheden och detta projekt i synnerlighet har blivit aktuellt igen som en följd av aktiviteter som rädda- och bevaragrupperna på Guldheden arrangerar.

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsvandring längs Guldhedsgatan


Guldhedsgatans utformning idag ...

Det har blivit dags för årets första Yimbyvandring! Utgångspunkten denna gång är förtätningsidéerna för Guldhedsgatan, som tagits fram i sammarbete med arkitektkontoret Inobi. Det finns mycket att diskutera kring denna relativt centrala, men underutnyttjade gatumiljö, som förbinder Chalmers och Sahlgrenska med varandra. Hur kan detta "kunskapsstråk" stärkas och förtätas? Hur blir det en trivsam miljö för människor?


Har människorna hittat till Guldhedsgatan i framtiden? Ladda ner och läs hela planförslaget HÄR


När: Lördag 16/3 kl 15:00
Var: Spårvagnshållplatsen vid Kapellplatsen (för att sedan ta sig till fots mot Sahlgrenska).

Våra stadsvandringar är som vanligt kostnadsfria och öppna för alla. Räkna med att turen tar ca 2 timmar. Välkomna!

Kunskapsstråket Guldhedsstaden

I helgen presenterades ”Kunskapsstråket Guldhedsstaden” på GP Debatt. Det är ett spännande projekt som tagits fram i samarbete med arkitektbyrån inobi. Utgångspunkten är att den stora utmaningen för stadsplaneringen de närmaste femtio-hundra åren är förtätningen och förstadligandet av de enorma områden av utspritt husipark-strössel som den funktionalistiska epoken lämnade efter sig runt våra städer. Framtidens städer kommer till stor del att byggas in i och genom redan befintliga stadsdelar. Det här är en stor utmaning för stadsbyggandet jämfört med tidigare, då man ofta exploaterade jungfrulig mark.



Ladda ned och läs planförslaget

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Guldhedens framtid



Idag skriver jag på GP Debatt tillsammans med arkitekterna Erik Berg och Fredrik Rosenhall på inobi om hur vi bör förtäta Göteborg. Vårt exempel är stråket mellan Sahlgrenska och Chalmers. Idéerna bygger på de tankar och idéer som diskuterats här på Yimby under många år, bl.a. i denna tråd. Egentligen är det en no-brainer - genom att förtäta längs stråk och noder, där det finns förutsättningar för blandstad, så skapar vi nya attraktiva stadsmiljöer utan att förstöra områdenas befintliga kvaliteter. En mer utförlig presentation av förslaget kommer här på måndag. Tills dess får ni gärna delta i debatten på GP. Hela förslaget kan ni ladda ned här...

YimbyGBG lämnar yttrande om Egnahemsvägen

YimbyGBG lämnade tidigare i veckan in ett yttrande om förslaget till detaljplan för Egnahemsvägen. Förslaget innebär att tre hus med 70 hyreslägenheter byggs längs med Egnahemsvägen i Landala.



Skiss på föreslagen bebyggelse (grafik: SBK)

Landala var fram till slutet av 1960-talet en levande arbetarstadsdel med en stark social sammanhållning (läs t.ex. Nanne Engelbrektssons "Landala - stadsdel och livsform som försvann"). Det blev också  en av många stadsdelar i Göteborg som utsattes för en "extreme makeover" under 60-70-talet. Här finns alla klassiska modernistiska ingredienser: totalsanering, trafikseparering, planskiljning (gångbroar till köpcentrum), funktionsseparering, monoton "löpande band-arkitektur", geografisk isolering och enorma parkeringsdäck.



Landala före totalsaneringen (bild: SBK)



Landala efter totalsaneringen (bild: SBK)

Idag är utmaningen att förtäta och urbanisera dessa områden och återknyta deras kontakt med resten av staden. Detaljplanen för Egnamhemsvägen är ett steg i den riktningen, vilket är positivt. Vissa justeringar av planförslaget är dock nödvändiga.

Läs förslaget till detaljplan

Läs YimbyGBG:s yttrande (pdf)

Yttrande

Vi ställer oss positiva till föreslagen förtätning längs Egnahemsvägen. Som detaljplanen framhåller är efterfrågan på bostäder stor i Göteborgs inner- och mellanstad och det är därför viktigt att hitta lämpliga lägen för att kunna erbjuda fler människor tillgång till staden, vilket i sin tur medverkar till stadens hållbara tillväxt. Därför är det av stor vikt att dagens befintliga bebyggelse kan kompletteras med ny bebyggelse där det bedöms lämpligt ur ett samhälleligt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Planen innebär ett värdefullt tillskott av invånare i området, vilket kan förstärka utbudet av service och handel. Att projektet syftar till fler hyreslägenheter är viktigt eftersom det ger förutsättningar för ökad social blandning. Vi ser också positivt på att bebyggelsen ges en stadsmässig karaktär med direkt anslutning till gatan. Det är ett yteffektivt byggande som inte låser den framtida användningen av omgivande mark. En god anknytning till gaturummet är dessutom nödvändigt om projektets trygghetsskapande målsättning ska kunna uppfyllas.

Vad gäller föreslagen arkitektonisk gestaltning är det glädjande att man vågat lämna den mest standardiserade nyfunkisen bakom sig, även om en ännu större variation mellan de tre olika husen varit välkommen. Liggande gestaltningsförslag, med närmast identiska fasader, ger ett ofördelaktigt intryck av "copy-paste".

Det är också ytterst positivt att förslaget vill se lokalanpassad yta längs med gatuplanet. Att medvetet förhindra funktionell blandning för all framtid är oerhört olyckligt och låser bebyggelsens användning på ett beklagligt sätt. Det går dessutom rakt emot översiktsplanens intentioner. Exakt vilka funktionella förutsättningar som området kommer att ha om några decennier är omöjligt att förutsäga idag. Det borde därför vara ett oeftergivligt krav att bebyggelsen får en viss flexibilitet.

Liggande detaljplaneförslag har på ett förtjänstfullt sätt kompletterats med lokalanpassning av gatuplanet. Även om förutsättningarna för handel i bottenvåningarna i dagsläget är dålig, finns ju stora möjligheter att inrymma kontor eller kommunal verksamhet redan idag. Detaljplanen måste därför vara tydligare med att bottenvåningarna ska vara förberedda för lokalanvändning redan från början och inte överlåta detta till exploatörens godfinnande. Fromma förhoppningar brukar nämligen inte räcka långt i stadsbyggnadssammanhang.

Vi efterlyser också ett större grepp på trafikplaneringen i området. Med utplånandet av den historiska bebyggelsen i Landala följde en olycklig trafikseparering och spatial isolering i typisk SCAFT-anda. Det vore välkommet att återskapa de rörelsemässiga relationerna mellan de olika områden som Egnahemsvägen förbinder. Ett första steg i den riktningen vore att länka samman Egnahemsvägen och Holtermansgatan, gärna i form av en shared space-lösning.

Vi hade också gärna sett fler förslag på hur de spatiala integreringen med Norra Guldheden hade kunnat förbättras, med fler trappor, stigar etc. Vi förutsätter vidare att parkeringsnormen justeras nedåt i enlighet med nyligen antagna parkeringspolicyn för Göteborgs stad. På det hela taget innebär dock detaljplanen ett stort steg framåt för stadsutvecklingen i området.

Förtätning ger en bättre stad

Den största politiska bloggen i Göteborg tillhör Anders Svensson, han skriver ofta och klokt om stadsplanering. Han förespråkar i likhet med Yimby den täta, levande blandstaden som planeringsmodell. Nedan återpublicerar vi ett sammandrag av inläggen i Svenssons bloggserie om förtätning.

Förtätning ger en bättre stad

Det är inte sant att naturimpediment, dvs naturområden som lämnas mitt i en stadsbebyggelse med nödvändighet är bättre än anlagda parker, eller att det väcker mer nyfikenhet eller livsglädje. Det inser man lätt om man varit i New York och Central Park. Det är en helt konstgjord park med mängder av olika biotoper, vilda områden, gräsmattor, sjöar, djurparker osv. Mer levande än så går det knappast att få det.

De flesta naturområden inne i en stad är faktiskt stendöda och utnyttjas av ingen. Det gäller främst småområden, det som egentligen är impediment, mellan hus, mellan olika bostadomåden, i de idiotiskt planerade funkisområdena som våra miljonprogramsförorter eller 30- och 40-tals områden som Johanneberg i Göteborg. Massvis med outnyttjad yta som inte ens fungerar bra som natur, avstängda av vägar, hus och parkeringar som dessa områden ofta är.

Förtätning av städer är i allmänhet en mycket bra åtgärd ur miljösynpunkt. Det blir lättare att få en bra kollektivtrafik, det blir en bättre social miljö osv.

Johanneberg

Det finns ett litet ganska förfallet område i Johanneberg, på gränsen till villaområdena och barnrikehusen i Burås (en del av det som officiellt heter Krokslätt). Den del av Johanneberg jag pratar om är det kvarter där Willys Hemma ligger nu och där det förut fanns två banker, en bensinmack och ett postkontor förut. Hörnet av Eklandagatan och Viktor Rydbergsgatan. Dessutom finns där ett ruffigt garage. Området är i behov av renovering och uppfräschning. Det är ju det område som faktiskt fungerar som lokalt centrum för Johanneberg, Burås, Mossen och Fredriksdal.

Det har tagit fram ett förslag på ombyggnad och nybyggnad av det kvarter det rör sig om, Kvarteret Domherren. Jag tycker förslaget på nybyggnad med bostäder och verksamhetslokaler är alldeles utmärkt Det kommer att bli en utmärkt uppfräschning, en bra förtätning och trevligare med fler bofasta och fler verksamheter.

Jag ser gärna fler byggen i Johanneberg som faktiskt är en ganska icke-fungerande, men relativt snygg stadsdel. Exempelvis kan luckan mellan husen på Eklandgatan bort mot Gibraltaragatan fyllas igen med ett hus. Den andra gamla nedlagda bensinmacken i hörnet av Gibraltargatan och Eklandagatan kan ersättas med bostadshus inklusive affärslokaler. Chalmers stora parkeringsplats längs med Gibraltargatan kan bebyggas. Osv. Det finns mycket som kan göras i Johanneberg, Burås och Mossen, men låt mig återkomma till det vid annat tillfälle.

Läs mer:

Planbeskrivning (3,1 Mb)
Gestaltningsprogram (1,5 Mb)
Plankarta Grundkarta och Illustrationsritning (1,2 Mb)
Kompletterande solstudier sen eftermiddag (10,4 Mb)

Bantade höghusplaner i Göteborg

Partille

Det är naturligtvis helt riktigt att bygga på det sätt som man vill göra i Partille utanför Göteborg. Den icke-fungerande och konstigt organsierade förortskommunen vill bygga mer och på ett sådant sätt att de centrala delarna av samhället får en riktig stadsmiljö:

- Tät bebyggelsestruktur med tydliga kvarter
- Tydlig uppdelning i offentliga, halvoffentliga och privata ytor
- Stadsrummen Gamla Kronvägen och Kyrktorget förstärks
- Stadsmiljön inbjuder till möten, rörelser och lek
- Lugna miljöer skapas i väl valda lägen
- K2020 främjas
- Bostäder med blandade upplåtelseformer
- Utbudet av handel, utbildning och verksamheter stärks
- Kultur- och fritidsutbudet stärks

Läs mer:

Samrådshandling del 1
Kap 1-2 (pdf-fil 2 Mb)
Kap 3-5 (pdf-fil 3 Mb)

Samrådshandling del 2
Kap 1-5 (pdf-fil 2 Mb)
Kap 6-12 (pdf-fil 931 kB)

Bilagor
1 Medborgardialog (pdf-fil 307 kB)
2 Miljöbedömning (pdf-fil 140 kB)
3 Riskbedömning (pdf-fil 1 Mb)
4 Trafikplan (pdf-fil 3 Mb)

Guldheden

Idag är Guldheden en stadsdel i södra Göteborg med gles bebyggelse och dålig service. Helt enkelt så är det en stadsdel där de små torgen är övergivna av både människor och butiker. En förtätning av stadsdelen skulle kunan råda bot på detta och det finns utmärkta områden att bygga på för att skapa en förtätning med större befolkning och bättre service som resultat. Det finns alldeles utmärkta områden att bygga på för att åstadkomma detta utan att inkräkta alltför mycket på funktionella naturområden.

I första hand bör det byggas på de tomma ytor som finns kring Wavrinskys plats i norra Guldheden, dels berget mot skolorna, dels grässlänten mot Landala egnahem, området framför husen mot Guldhedstorget liksom det tomma området där Hanssons pyrotekniskas gamla hus stod, ovanför muren vid gatan ner mot Chalmers. En förtätning här skapar ett stadsrum av Wavrinskys plats där det kan finnas affärs- och verksamhetslokaler. Även kring Doktor Fries Torg längre söderut finns områden som kan bebyggas, de tomma området mellan torget och Landala Egnahem, området bort mot ålderdomshemmet, berget söder om torget osv.

Bergsjön

Något krävs uppenbarligen för att Bergsjön ska bli en stadsdel där folk stannar och där in- och utflyttningen minskar. Det krävs faktiskt ganska mycket. En del av det som behövs är:

- Större befolkning
- Bättre kommunikationer
- Möjligheter till bostadskarriär
- Arbetstillfällen

Faktum är att flera av ovanstående åtgärder hänger ihop. Fler bostäder ger underlag för mer service och därmed fler jobb i området. Bättre kommunikationer gör att det går fortare att pendla till arbete på andra håll i staden. Olika typer av bostäder skapar en stabilitet där omflyttning sker inom området istället för ut- och in i området.

Befolkningen behöver ökas för att antalet människor ska bli så stort att det finns ett ordentligt underlag för bättre service. Det kräver en hel del nya bostäder. En plan bör göras för detta så att man bygger ut så att Bergsjön får en mer stadsliknande karaktär. Spårvägen bör exempelvis gå igenom bebyggelse, inte genom skogen. Olika delar av Bergsjön bör byggas ihop och det bör skapas ett slags nät med gator och kvartersbebyggelse.

Den nya bebyggelsen skapas alltså med gatunät och verksamhetslokaler mot gatorna. Något som ger mer liv, mer service och stabilitet åt stadsdelen. Dessutom behöver det byggas radhus, villor, bostadsrätter, studentrum och andra typer av bostäder för att bostadsbeståndet ska bli så blandat som möjligt. Då kan folk stanna kvar när de får barn, när de får mer pengar, när de vill byta bostadsform osv. Den sociala stabiliteten, med mer arbetstillfällen, folk som bor längre i området osv skapar i sig en stabilitet genom ökad social kontroll och en minskad inblandning i kriminalitet bland stadsdelens ungdomar blir förmodligen ett resultat av det hela.

Kommunikationerna kan förbättras på en mängd sätt. Från Komettorget kan spårvägen förlängas ner till Partille där anslutning till tåg kan ordnas vid järnvägsstationen och till buss vid Allum. En sådan förlängning ger direkkontakt med centrala Partille och därmed med många affärer och arbetstillfällen.

Från 6:ans ändhållplats i Kortedala kan spårvägen dras vidare till Angered C och sen ytterligare förbi Gårdsten och ner till Agnesberg där anslutning till pendeltåg också kan ordnas. Det ger snabbare kommunikationer till fler ställe och närmare kontakt med arbetstillfällen och affärscentrum. Den tredje utbyggnaden som skulle göras är en snabblinje som inte går genom Kortedala utan svänger ner mot Utby och bara stannar en gång i Utby innan spårvägen kommer till Bellevue.

Det som krävs för detta är politiska beslut och politiskt mod.

Den sjätte Yimbyvandringen - Norra Guldheden





Någonstans gömt bakom Wavrinskys plats ligger ett torg, Guldhedstorget. Där samlades 22 nyfikna yimbyvänner i sedvanligt solsken för stadsvandring i Norra Guldheden. Det hela inleddes med att yimbyiten och arkitekten Birgitta Kyrö-Mattsson berättade om Norra Guldheden och dess historia. Vi fick höra om när området invigdes genom bostadsutställningen Bo Bättre 1945. Birgitta berättade om "kollektivhuset" där både man och hustru kunde ha et arbete på dagarna. Maten lagades i ett centralkök och man kunde antingen äta i husets restaurang eller få den uppskickat via en mathiss. Tvätten kunde man givetvis också lämna in om man så ville och barnen fick passning. I de lägre husen vid torget ovanpå butikerna bodde hembiträden och anställda.



Guldhedstorget med den f.d. restaurangbyggnaden.



Birgitta berättade om Norra Guldhedens historia och om utställningen Bo Bättre 1945.



Till vänster den f.d. restaurangen, till höger butikslokaler. Tidigare låg här flera olika småbutiker, nu har matbutiken tagit över alla.


Vandringen startade sedan och vi gick upp genom området. Det fanns liknande känslor som med Gråberget, att det är isolerat från resten av staden. Det finns bara en bilväg in i området och några få gång- och cykelvägar. Vi funderade på om man inte även här kunde skapa förbindelser med intilliggande områden, som Annedal och Landala.



En före detta mjölkbutik? Dagen till ära var det barnkalas i lokalen. Precis som med andra områden har Guldheden minskat sitt invånarantal rejält. Detta medför ett fattigare gatuliv och gör de svårt för verksamheter att etablera sig i området. Förtäta är det rätta!





Utsikten är det inget fel på. Här upp fanns planer på nybyggen, något som avblåsts.



Yimby på topp.



(klicka för större)



Tänkbar förtätning närmast torget.


Vi pratade om förtätning och kom med tankar om olika alternativ. Till exempel skulle man kunna förtäta vid själva torget, för att göra torget till det centrala och levande ställe ett torg bör vara. Genomströmningen av människor är här inte av det maffigaste slaget, så bättre passager genom och till torget är önskvärt. Vi tog också upp "konflikten" mellan Guldhedstorget och Wavrinskys plats och ställde oss frågan om det inte vore bättre att koncentrera allt till det mer befolkade och trafikerade Wavrinskys plats. En förtätning av området kring Wavrinskys har varit ett flitigt diskuterat ämne på forumet tidigare. Vi kom fram till att området där vändslingan är idag skulle kunna bebyggas och kanske även slänten upp till Landala egnahem.


(klicka för större)



Olle är inte riktigt nöjd med Guldheden.




YimbyGBG tackar för en bra stadsvandring och ett extra tack till Birgitta som delade med sig av sina kunskaper och till Daniel och alla andra guldhedsbor som guidade galant.
Norra Guldhedens framtid är spännande men svår, det finns en stark rörelse som villa hålla Guldheden fritt från förtätning och därmed fler invånare. Det är därför viktigt att fler röster hörs. Som tur är finns det finns numera också ett nätverk för ett levande Guldheden. Ett tätare och befolkningstätare Guldheden gynnar alla.

Till alla som redan längtar efter nästa Yimbyvandring så finns det goda nyheter. Redan nu på torsdag 21 maj är det dags för en ny vandring. Denna gång besöker vi Hammarkullen i och med det nya planförslaget. Väl mött! 



Stadsvandring på Norra Guldheden



Nu är det dags för stadsvandring med YimbyGBG igen! Arkitekten och yimbyisten Birgitta Kyrö-Mattsson (tidigare stadsarkitekt i Halmstad) kommer att guida oss runt Norra Guldheden. Vi promenerar runt och diskuterar hur Guldheden bäst kan förtätas och utvecklas.

Vi har tidigare skrivit om de planer som finns på att peta in fler punkthus på Raketgatan, något som väckt starka reaktioner hos föreningen Bevara Guldheden. Det är inte så överraskande, enligt Bevara Guldhedens stadgar har föreningen "...till ändamål att verka för att Guldheden med omgivningar ej exploateras ytterligare". Får Bevara Guldheden bestämma ska alltså ingenting någonsin byggas, vare sig i eller i närheten av Guldheden.

Som tur är finns det numera också en förening för de som vill att Guldheden ska få leva och utvecklas - Levande Guldheden. Gå gärna med i facebook-gruppen med samma namn.

Förhoppningsvis kan vi hitta bra sätt att förtäta Guldheden på, som de flesta Guldhedsbor kan känna sig nöjda med. Guldhedens befolkning har åldrats och minskat kraftigt sedan det byggdes. Stadsdelen lider idag närmast av en glesbygdsproblematik när det gäller tillgången på service och andra funktioner. Så borde det naturligtvis inte behöva vara mitt i Sveriges andra stad.

Den stora frågan är alltså inte om, utan hur man bör förtäta Guldheden.

Vi ses den 17 maj kl 15:00 på Guldhedestorget!

Det här evenemanget riktar sig till de som är eller funderar på att bli medlemmar i YimbyGBG och är som alltid helt gratis!

Läs vad vi skrivit om Guldheden tidigare:

Guldheden - sovstad eller mötesplats?

Nya Norra Guldheden


Krönika: Guldheden och stadens förtätning
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter