Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Opaltorget

Yimby har nu lämnat in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Opaltorget. Vi är mycket positiva till det mesta i detta ambitiösa och arkitektoniskt intressanta förslag. Det är väldigt roligt att man vill satsa på Tynnered och att man väljer att göra det med spännande arkitektur och smart stadsplanering.





Opaltorget idag (bilder från Yimbys stadsvandring)



Opaltorget i framtiden


Förhoppningsvis försvinner inte förslagets goda idéer i den segdragna planprocess som väntar. Det finns till och med utrymme för ytterligare förbättringar av planförslaget. Yimby har föreslagit några sådana i vårt yttrande. Det handlar främst om att ta tillvara den blandstadspotential som uppstår som en följd den ökade rumsliga integreringen i planen.

Läs aktuellt planförslag
Läs Yimbys yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG är mycket positiva till att området till kring Opaltorget skall förtätas. Det är mycket bra att planens inriktning har varit att ge stadsdelen ett attraktivt torg och nya mötesplatser, försöka utveckla befintliga kvaliteter och att skapa god tillgänglighet till kommunikationer. Allt detta med en identitetsskapande utformning.

Den utformning och det uttryck som byggnaderna har givits på skisserna och modellerna i planförslaget är bara att applådera. Det är glädjande att man från byggnadsnämndens och fastighetsnämndens sida har velat höja blicken och ge Opaltorget med omgivning ett nytt formspråk för att skapa identitet och markera en positiv förändring. Att man även brutit upp delar av det SCAFT-tänk som är en av stadsdelens starkaste begränsningar ser vi också som oerhört positivt.

När man nu har höjt blicken och krävt utmärkande husarkitektur undrar vi varför man inte gjort detsamma inom trafikplanering, bullerfrågor, integrering inom området fysiskt som socialt, eller följt de riktlinjerna som ställts upp för förtätning av ”Mellanstaden” i gällande översiktsplan för Göteborg? Vi anser att föreslagen detaljplan har lyckats bra med att uppfylla den vision som tagits fram av stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret i samarbete med de utsedda exploatörerna.

Visionen sammanfattades så här: "Opaltorget med omgivningar ska utvecklas till ett attraktivt och tryggt område av hög arkitektonisk kvalitet med goda förutsättningar för boende, sociala kontakter, kulturaktiviteter och rekreation, och goda förbindelser till staden, havet och grönområden. Opaltorget skall stärkas som stadsdelstorg för närhandel, verksamheter och service."

Visionen uppfyller många av de punkter om framtida planering som återfinns i gällande översiktsplan för Göteborg, vilket är mycket glädjande. Enligt översiktsplanen ska framtida planering i Mellanstaden åstadkomma följande:

1) En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.
2) Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur.
3) Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.
4) Fungerande småskaliga verksamhetsområden liksom goda boendemiljöer ska värnas.
5) Värdefulla grönområden, närlek och gröna stråk ska bibehållas och utvecklas och borttagna naturvärden i tät bebyggelse ska ersättas så att förlusten kompenseras.
6) Kommunala verksamheter bör i första hand lokaliseras till de lokala torgen.
7) Nya mötesplatser ska utvecklas.
8) För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.
9) Möjligheterna att gå och cykla inom mellanstaden och till centrala Göteborg bör förbättras.
10) Kulturhistoriska värden som tidstypiska hus eller stadsplaner ska värnas.

På några punkter känns planen otydlig och därför måste man fråga sig om det går att uppfylla visionen ännu bättre och samtidigt få med fler av de punkter om framtida planering som är uppställda i stadens översiktsplan?

Vi har valt att diskutera områdesvis och ta ut några exempel på möjligheter:

Tankarna kring funktionsblandningen i de nya byggnaderna vid Opaltorget är mycket bra. Livsmedelsbutik, café och småbutiker i markplan och stadsdelsförvaltningen och vårdcentral samt bostäder i våningarna ovanför.

Att det omslutna torget öppnar upp mot kollektivtrafikhållplatsen är också positivt. Däremot påminner den slutna torgutformningen väldigt mycket om alla de döda grannskapsenhetstorg vi har i Sverige idag. Det finns bara ett sätt att korsa torget, vilket ökar risken för att torget inte blir levande. Nu kommer nästan enbart de som har ett ärende till torget att gå här.

Skulle man kunna erbjuda en shared spacemöjlighet rakt över? Är det möjligt att flytta kvarteret ännu närmare hållplatsen så att fler gående fångas upp av torget på sin väg till och från hemmet? Finns det lokaler över till ålderdomshem, föreningsliv och kultur? Skulle husen kunna göras något högre?

Terrasshusens utformning och läge är fantastiskt. Det är roligt att man tagit hänsyn till de befintliga husen på Rubingatan. Höjdskillnaden mellan terrasshusen och Opaltorget utgör dock en barriär. När man nu gör detta stora ingrepp i berget, är det helt omöjligt att låta husen terrassera ner till nivå med parken? Detta skulle länka samman Rubingatan med Opaltorget på ett ypperligt sätt samt ge de boende i husen en gen väg till kollektivtrafik och annan service. De utvändiga trapporna och snedhissarna till de olika nivåerna/våningarna i husen kan då användas av andra som bor i stadsdelen.

Det höga huset ovanpå spårvägshållplatsen är ett fantastiskt initiativ. Det är viktigt att detta byggs i ett tidigt skede. Det borde även vara möjligt att lämna utrymme för annat innehåll än enbart bostäder.

Vi anser att det är mycket positivt att man åtgärdar den totala trafikseparering som råder i området genom att en genomfartsgata anläggs. Den nya lokalgatan och cykelvägen gör Opaltorget lättare att nå. Förmodligen skulle stadsdelen upplevas som ännu mer levande om spårområdet görs om till en stadsgata med blandtrafik. Då bryter man ner den barriär som den instängslade makadamkorridoren utgör idag, vilket möjliggör att terrasshusen kan trappas ner några våningar till och få lokaler i markplan längs den nya gatan.

Nya bostäder med lokalanpassade bottenplan skulle kunna byggas mittemot terrasshuset, längs den nya gatan. Då får man samma effekt som detaljplanen önskar eftersom att de nya bostäderna vänder sig mot parken och allén, vilket ökar insynen och tryggheten i parken. Dessutom minimerar man bullret från den nya gatan, vilket också bidrar till tryggheten i parken.

En sådan gata skulle ge förortsstadsdelen Tynnered runt Opaltorget en mer välkomnande stadsmässig karaktär. Bättre förutsättningar för lokaler i området (gata med längsgående hus) skapas, terrasskvarteret integreras bättre med ny och befintlig bebyggelse samt exploateringsgraden för området ökas markant. Eftersom hållplatsavståndet mellan Opaltorget och Smaragdgatan är kort blir restidsförlusten för spårvagnen med ett sådan förändring försumbar (ca 5 sekunder).

Med ovanstående förbättringsförslag tror vi att parken med Kastanjeallén kommer bli områdets viktigaste och mest uppskattade tillgångar, tillsammans med terrasshusen med lokaler i bottenplan, höghuset med bostäder och kontor, den nya stadsgatan och det levande torget.

Tredje dimensionens ironi i Johanneberg



För några dagar sedan kom det fram ett förslag på att bygga ett höghus i Johanneberg vid mötet mellan Viktor Rydebergsgatan och Eklandagatan, vilket har uppmärksammats på YimbyGBG:s forum. Platsen är bebyggd idag och innehåller bland annat en enligt uppgifter välbesökt dagligvaruhandel med för små lokaler. White Arkitekter har kommit med ett förslag som skulle ge större handelsutrymme och mer bostäder i detta tämligen centrala läge.

Huset skall i så fall bli 17 våningar. Direkt börjar givetvis folk gnälla över att det är så fruktansvärt högt. Intressant nog står det i GT:s artikel att "[d]en första versionen var hela sex våningar högre - men man befarade negativa reaktioner och sänkte."

Detta är ett lysande exempel på vad Lukes definierat som maktens tredje dimension; nimbyister har så stort inflytande på den politiska processen genom sitt motstånd mot förändring att deras klagosång ger effekt även innan idén presenteras!

Intressant nog ligger tomten i Övre Johanneberg, ett område planerat av funktionalisten Uno Åhrén. Området anses vara av riksintresse för sin tidstypiska, tidiga funkis (nästan varje sten, buske och bräda i Götelaborg anses vara av riksintresse så länge Göran Johansson, Svenska Mässan eller någon annan större aktör inte tycker annorlunda). Inte nog med att huset inte får synas, självklart skall det inte hota stadsbilden i området. Undrar om någon ser ironin i allt detta? Åhrén var nämligen en drivande individ bakom funktionalismens debattbok acceptera från 1931. Låt mig citera avslutningen:

Acceptera den föreliggande verkligheten - endast därigenom har vi utsikt att behärska den, att rå på den för att förändra den och skapa kultur som är ett smidigt redskap för livet. Vi har inte behov av en gammal kulturs urvuxna former för att uppehålla vår självaktning. Vi kan inte smyga oss ut ur vår egen tid bakåt.

Uno Åhrén och hans läromästare Le Corbusier var ju verkligen emot höga hus som stack ut från sin omgiving, eller hur?



Stadsvision signerad Le Corbusier (notera landningsbanan i mitten)

Jag gillar inte mycket Åhrén har sagt och skrivit om något i svensk stadsplanering och arkitektur (nu är jag i och för sig inte så hemskt påläst, men i alla fall), men jag undrar om mannen inte vrider sig en smula i sin grav.

Centralposthuset går vidare



Projektet att bygga hotell i Centralposthuset har nu tagit ytterligare steg på vägen. YimbyGBG har tidigare lämnat ett yttrande om detta. Byggnadsnämnden har efter mycket kattrakande beslutat att godkänna detaljplanen. Behandlingen i Byggnadsnämnden ger en intressant inblick i det politiska systemets vardag. Så här gick det till.

Ur protokollet:


Till behandling företogs ärende angående rubricerade detaljplan inom stadsdelen Stampen.

Stadsbyggnadskontoret hade ingett en den 16 december 2008 daterad handling så lydande:

”Tjänsteutlåtande etc. bil. [Här sammanfattar SBK inkomna synpunkter och föreslår att Byggnadsnämnden godkänner detaljplanen]

M, kd, fp hade ingett en den 16 december 2008 daterad skrivelse så lydande:

”Yrkande etc. bil.



Margot Perlitz Ottosson (v) hade ingett en den 16 december 2008 daterad skrivelse så lydande:



[Förslaget från Bellman/Werner innebär att tillbyggnaden krymps ner så att den knappt syns ovanför taknocken och finns till beskådan i utlåtandet]

Under överläggning i ärendet yrkade:

ordföranden (m) i enlighet med ovannämnda yrkande,

Perlitz Ottosson återremiss i enlighet med ovannämnda yrkande,

Mats Arnsmar (s) enligt kontorets förslag.

Martin Joneskär (mp) anmälde ett tilläggsyrkande om att i planen ta bort alla möjligheter till angöring från Drottningtorget.

Sedan överläggningen förklarats avslutad framställde ordföranden propositioner på beslut om ärendets avgörande i dag eller återremiss.

Sedan propositionerna besvarats tillkännagav ordföranden att hon funnit den förstnämnda vara med övervägande Ja besvarad.

Nämnden hade alltså beslutat att avgöra ärendet idag.

Härefter ställde ordföranden propositioner på beslut om bifall till m,fp,kd-yrkandet eller kontorets förslag.

Sedan propositionerna besvarats och ordföranden tillkännagett att hon funnit den sistnämnda vara med övervägande Ja besvarad, begärdes omröstning vilken verkställdes i enlighet med följande justerade proposition:

”Den som vill att nämnden skall bifalla kontorets förslag röstar Ja, den som inte vill röstar Nej. Vinner Nej har nämnden bifallit m,fp.kd-yrkandet”.

Vid upprop röstade Arnsmar, Malm, Joneskär, Perlitz Ottosson och tjänstgörande ersättaren Niklasson Ja medan ordföranden, Lange, Fogelgren och Hellström röstade Nej.

Då omröstningen sålunda utfallit med fem Ja och fyra Nej hade nämnden beslutat bifalla kontorets förslag.

Härefter ställde ordföranden propositioner på beslut om bifall eller avslag till Joneskärs tilläggsyrkande.

Sedan propositionerna besvarats tillkännagav ordföranden att hon funnit det sistnämnda vara med övervägande Ja besvarad.

Byggnadsnämnden hade alltså beslutat:

att föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplan för hotell i Centralposthuset, Drottningtorget inom stadsdelen Stampen, upprättad den 7 oktober 2008 och reviderad den 16 december 2008, samt att få bygglovet vid beslutsskedet tillbaka till nämnden.

Margot Perlitz Ottosson lät till protokollet anteckna skrivelse så lydande:

”Protokollsanteckning etc. bil


Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

- - -

Som synes är det viktigt med goda kunskaper i mötesteknik om man ska sitta i Byggnadsnämnden. I tjänsteutlåtandet från Stadsbyggnadskontoret ingår också redogörelser för samrådet och utställningen. Där dyker YimbyGBG:s yttrande upp som hastigast.

Ur utlåtandet:

YimbyGBG ställer sig positiva till förslaget att utveckla Centralposthuset. Göteborg är i trängande behov av fler dynamiska och levande stadsmiljöer med intressant arkitektur. För att säkerställa ett gott resultat är dock vissa grundläggande justeringar av detaljplaneförslaget nödvändiga.

1. Den föreslagna tillbyggnaden föreslås bli avsevärt högre.

2. Den arkitektoniska gestaltningen tillåts bli med uttrycksfull.

3. Tydligare säkerställande av publika funktioner i huset, tillgängliga från alla sidor av Centralposthuset.

YimbyGBG är starkt emot en rivning av Stampen 2:1 för att kunna åstadkomma parkeringsplatser.

Kommentar: Utredningen visar att höga hus i detta läge även innebär negativa konsekvenser. Eftersom varken kommunen eller intressenten har önskemål om högre hus är det inte aktuellt att pröva detta i detaljplanen. Krav kommer i bygglovprocessen att ställas på en särskilt hög kvalitet och omsorg i gestaltningen. Att detta görs är nödvändigt med tanke på läget i staden och påverkan på den befintliga byggnaden. Krav ställs även från länsstyrelsen som ger tillstånd för påverkan på byggnadsminnet. Planen medger entréer från alla sidor av huset. Det finns också entréer i det befintliga huset från alla sidor och huset får inte ändras i detta avseende. Att därtill reglera att entréerna ska hållas öppna är knappast möjligt. Förutom befintliga entréer tillkommer två stora entréer, mot väster och mot öster, vilket är positivt.

 - - -

Av någon anledning har kontoret ändrat på vår första punkt. I vårt yttrande föreslog vi att tillbyggnaden skulle "tillåtas" bli högre, dvs. att planen skulle medge det om det fanns intresse från exploatören.

Det är också viktigt att komma ihåg att alla de negativa konsekvenser som kontoret hänvisar till är av rent estetisk natur och följaktligen högst subjektiva.

Vad gäller tillgängligheten från de olika sidorna så är det en sak att planen "medger" det och om den "föreskriver" det. I vårt yttrande föreslår vi inte heller att planen ska "reglera att entréerna ska hållas öppna". Vi föreslår däremot att man säkerställer publika funktioner (vilket i sin tur förmodligen skulle leda till öppna entréer). Detta borde framgå med all önskvärd tydlighet för den som läser yttrandet.

Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Krönika: Bygg högt!

Jag är för höghus i Göteborg. Staden behöver något nytt som kan lyfta upplevelsen av att vandra genom stadsrummen. Argumentet för arkitektoniskt påkostade 100-200 meters byggnader grundar sig i att Göteborg har en begränsad upplaga kulturhistoriska byggnader. Något av det vackraste som vi har i Göteborg är Hamngatorna, Haga, Linné, Vasa, osv. Men ingen har i stadsbyggnadsdebatten förespråkat en tillbakagång till "gammal" arkitektur då exploateringstal och den ekonomiska nyttan ej har kunnat motiveras.

Således diskuterar vi nu hur vi kan komplettera vår stad så att "alla" kan få det de vill och känna sig välkomna precis överallt. Man bjuder in till medborgarsamtal ifrån kommunens sida och verkar tro att en 5-årig arkitekturutbildning på Chalmers är nonsens: "Medborgarna vet minsann vad de vill ha, vi baserar byggnadsutformningen på medborgarsamtal". En mycket fin teoretiskt idealistisk tanke, men inte realistisk.
 
För mig handlar det inte om höga hus eller låga hus, det handlar om principen av att prestigelöst våga erkänna att ingen kan allt. Jag har försökt lyssna på låghusförespråkare och tagit till mig en hel del argument, bla att man noga bör ta hänsyn till var ett högre hus placeras då det med sin fysiska storhet har lätt för att störa andra stadsrumsupplevelser.

Det jag har svårt för är nejsägarna, de går helt emot kommunens politiska riktlinjer om att alla ska trivas och få sina stadsrumdrömmar uppfyllda. Vissa hävdar att det inte ska få finnas höga hus över huvud taget. Personligt känslomässiga åsikter väger alldeles för tungt och överskuggar den konstruktiva dialogen. Låt oss bara inse att det finns många kritiker i samhällsbyggnadsdebatten men alltför få inspirationsrika kreatörer. Alltför ofta diskuteras enskilda förslag eller program på en detaljnivå där husarkitektur, landskapsarkitektur och tekniska lösningar behandlas enskilt och utan någon sammanhängande röd tråd.

Det finns många projekt på andra platser i världen, ja till och med i mindre svenska städer, där byggnadsutformning får gå före den absolut mest praktiska och ekonomiska lösningen. Jag tror att Göteborg har tillgång till minst lika bra arkitekter och ingenjörer som andra svenska eller utländska städer, det skulle nog vara mycket stimulerande även för dem att få bevisa sina stora kompetenser när det gäller att lösa arkitektoniskt tilltalande konstruktioner och byggnader på smarta ekonomiskt försvarbara sätt.
 
Jag har växt upp i Göteborgsområdet men har under de senaste åren bott i Jönköping och i Birmingham (bilden visar Glenn Howells planerade höghus vid Snow Hill, Birmingham). Båda dessa städer har under de senaste börjat lyfta sin image ordentligt med drastiska förändringar och tillbyggnationer i och omkring stadskärnan. Om nu Göteborg ska behålla sin position som rikets andra stad så krävs inte bara en bostadsutbyggnad i motsvarande takt. Det kommer att krävas att attraktiva blickfång adderas på traditionella eller moderna arkitektoniska villkor, det innebär att diskussionen borde ändras till: I vilka olika stadsrum kan vi bygga allt det alla vill ha?

Vill en privat fastighetsaktör förgylla staden med ett byggnadsverk med hög höjd eller utmanade arkitektur så borde kommunen tacksamt ta emot en sådan generös gest och ställa upp med markanvisning. På så sätt slipper vi se mer eller mindre goda försök till nyskapande investeringar inom arkitektur gå till spillo, det handlar om att kommunen ska uppmuntra privata engagemang men styra in rätt projekt på rätt plats enligt detaljplanen.
 
Med andra ord: Rätt byggnad på rätt plats från början, ställ krav på exploatörer och byggherrar vid utformning och exempelvis fasadval. Inför ett kommunalt bidrag eller instifta en fond som subventionerar bevarande av gamla fasader och nybyggnation som ger en positiv injektion i upplevelsen av ett visst stadsrum. Gör det lättare för aktörer på fastighetsmarknaden att få realisera sina drömprojekt genom att möjliggöra någon form av omfördelningspolitik där kommunen styr någon form av bytesmarknad för centrala fastigheter.

Möjligheterna borde vara många, men det är dags att agera. Stadsarkitekt eller inte, Göteborg behöver byggas ut med mer självförtroende och stolthet. En stad präglas av folket och dess folkvalda, då borde vi också ha den goaste arkitekturen i landet...
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6716 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
20 Februari 10:19 av Matthias H.
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
15 Februari 2019 15:57 av Mikael Bigert