Utskrift från gbg.yimby.se
....

Gårda på Stadsmuseet

Imorgon lördag kl 13 öppnar Oktanten - en utställning om hus och folklig opinon på Stadsmuseet. Tre rivningsstrider skildras: Haga, kvarteret Oktanten i Majorna och Gårda. Utställningen visar hur viktigt det är att engagera sig i stadens planering och göra sin röst hörd.



Alla som är intresserade av stadsbyggande bör gå dit och ta sig en titt. På invigningen kommer aktiva från de olika striderna att berätta om sina upplevelser. Det finns också många spännande bilder och modeller att studera.



Yimby Göteborg är också roligt nog representerade i utställningen i form av vårt förslag för alternativ stadsutveckling i Gårda. Ni som vill njuta av Jespers fina grafik IRL kan alltså få ert lystmäte på Stadsmuseet.



Tisdag 9 mars är för övrigt nästa viktiga datum i Gårdagate. Då sammanträder Byggnadsnämnden och ska behandla demoleringsförslaget för Gårda. Det är upp till oss alla att se till att de fattar rätt beslut - att skicka tillbaka det till SBK med en tydlig signal om att följa Yimbys blandstadsförslag istället...

Edit - GP:s ledare skriver idag om Yimbys förslag för Södra Gårda

 

Göteborg berättar: Landshövdingehus


En gigantisk göteborgsk fastighetsskatt. (klicka för större bild)


1940 bodde nästan halva Göteborgs befolkning i landshövdingehus runt om i stan. För de är spridda lite överallt. Till exempel i Majorna, på Hisingen, i Haga, i Gamlestan och ända ut i Mölndal. Landshövdingehusen byggdes främst som arbetarbostäder med ett rum och kök och det var då tänkt för en stor familj. Alltså inte som idag då vi i nödfall med stor möda i en etta knökar in absolut max två pers plus katt. Under rivningshysterin försvann många äldre kvarter, på den tiden såg många dem som en påminnelse om dåliga tider och en barndom i fattigdom och trångboddhet.  Idag är det dock annorlunda, de mer centrala arbetarkvarteren som blev kvar har i flera fall blivit trendiga och finputsade medelklassgetton. Morgonpigga arbetarfik med grötfrukost har förvandlats till latterior där en simpel kopp kaffe kostar som en mindre lunch. Småverkstäder och kiosker får slå igen till förmån för ännu en bostadsrätt i gatuplan med persiennerna neddragna. Denna utveckling på gott och ont. Många av de gamla husen är idag välskötta, renoverade och lär få stå kvar inom överskådlig tid. Men gatulivet blir lidande när ettor blir treor, stadsdelarnas befolkningar minskar och den sociala blandningens virvel stannar av.

Stilarna på husen har varit många genom årens lopp och man kan tydligt se skillnader mellan olika tidsepoker. Landshövdingehus har ju precis som andra byggnader anpassat sig efter rådande stilideal och mode. I många fall har man velat imitera fina och dyra stenhusfasader.




Knapegatan i Långängen. Tydlig skillnad mellan fasadlivet, 1910-tal och 1930-tal.


Historik

I och med reglementet som på grund av brandrisken inte tillät trähus på mer än två våningar blev man tvungen att tänka i nya banor. Eftersom det var dyrt att bygga höga stenhus och olönsamt att bara bygga två våningar ville man komma runt det hela och bygga i tre våningar, men ändå i trä. Man ansökte om att i Annedal få bygga fastigheter med bottenvåningen i sten och resterande två i trä. Den oeniga göteborgska byggnadsnämnden sa dock nej och menade att även om det var
en bottenvåning i sten skulle byggnaderna räknas som trähus. Men räddningen kom då länsstyrelsen gav dispens åt projektet. Om landshövdingen vid denna tid, Albert Ehrensvärd, personligen var med och fattade beslutet är inte troligt. Men det är därifrån byggnadstypen har fått sitt namn. Hur som helst, 1875 stod det första landshövdingehuset färdigt på Albogatan i Annedal. Då nästintill hela Annedal förintades på 70-talet finns ju inte detta att beskåda längre mer än på fotografier.



Brämaregården.



Port i Långängen.



Prydlig innergård i Gamlestan.



En evig favorit, Artillerigatans gatuliv mittemot SKF.



Olskroken/Bagaregården. Ånäsvägen och Stockholmsgatan.


Hur ser framtiden ut för våra landshövdingehus? Visst ser det ljust ut för de flesta av husen vi har idag. Dock finns det undantag, i Gårda finns starka viljor att återigen sanera landshövdingehus. Fast här är anledningen en aning värre, man vill nämligen anlägga parkeringsplatser. Förr när man totalsanerade byggde man i alla fall nya bostäder på platsen. I Gårdas hotade kvarter är det fortfarande billigt att bo och det finns lokaler med överkomliga hyror för mindre verksamheter. Gårdas sista landshövdingehus är väl värda att bevara och rusta upp. Läs gärna vårt yttrande om Södra Gårda.



Södra Gårdas hotade kvarter.



Till vänster en liten rest av Landalas gamla bebyggelse. Till höger röda fasader i Kungsladugård.



Kungsladugårds landshövdingehusbestånd är så gott som intakt. Trots den enformiga byggnadsstilen känns det trots allt inte deppigt. Variation på fasader gör mycket för känslan av staden.



Pampiga fasader på Djurgårdsgatan i Majorna. Jag tror att de är ommålade, tycker att färgerna känns nya.


Landshövdingehus byggdes i Göteborg mellan 1875 och 1940-talet. I och med kriget ansåg man det vara olämpligt att bygga kvarter i trä eftersom eventuella bombangrepp skulle vara förödande. Men det har faktiskt byggts enstaka landshövdingehus även på senare tid, men mest som ersättare för likadana hus. Men jag kan inte se något som talar emot att man skulle kunna bygga landshövdingehus även idag. Kanske inte i centrala delar då våningstalet inte är det mest urbana, även om det går att bygga med fler än tre våningar. För det är inte det mest urbana och storstadsmässiga sättet att bygga på. Men variationen i fasader och material förlåter det låga exploateringstalet och det lite öde gatulivet. Tänk att istället för några punkthus i nyfunkis bygga ett par landshövdingekvarter här och var, jag tror inte många skulle klaga.

Landshövdingehus symboliserar Göteborgsk tillhörighet, som ett slags byggnadsmässigt gemensamt språk. Det skulle kunna vara ett medel att bygga samman staden med, socialt och urbant. Jag kan tänka mig att bygga landshövdingekvarter i till exempel Backa, Hammarkullen och Frölunda.



Stora lokaler på Paradisgatan, Övre Masthugget.



Övre Masthugget. Här är även den nedersta stenvåningen klädd i träfasad. Även vanligt i Kungsladugård och på Landalahöjden.



Gammalt och nytt i Haga. 1880-tal till vänster och 1990-tal till höger.



Lindholmens gamla arbetarkvarter. Till vänster ett landshövdingehus byggt 1997 (Wingårdh!) i klassisk stil men med moderna inslag.



Lindholmen. Till höger Göteborgs äldsta och trevligaste biograf, Aftonstjärnan.


Den som vill grotta in sig mer kan läsa byggnadsantikvarierna Anna Ligoura och Lisa Molanders ambitiösa kartläggning av stans alla landshövdingehus. I landshövdingehusen har vi i Göteborg en enorm unik skatt att vara stolta över, det är trots allt vårt största arkitektoniska världsarv.
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter