Utskrift från gbg.yimby.se
....

Centrala Älvstaden

I början av juni gick startskottet för arbetet med Göteborgs nya stadskärna, Centrala Älvstaden. Utöver en storslagen invigning av projektet fick vi också lyssna på ett föredrag av stadsplaneringslegenden Jan Gehl, som anlitats som konsult av projektledningen (vilket lovar gott). Hela presentationen och föreläsningen kan ni se på Älvstranden Utvecklings blogg.

Här är ett kort sammandrag av denna historiska händelse som vi klippt ihop:



Detta enorma projekt är en fantastisk möjlighet för vår stad och kommunstyrelsen har därför tillsatt en speciell projektgrupp som ska förverkliga visionerna.

Det här är projektgruppen:

Anneli Hulthén (S) - Kommunstyrelsens ordförande
Jan Hallberg (M) - Kommunstyrelsens vice ordförande
Lars Ivarsson (sammankallande) - tidigare chef SBK
Bo Aronsson (projektledare ) - SBK
Hanna Areslätt (biträdande projektledare) - SBK
Jan Trouvé - Västsvenska Handelskammaren
Anna-Karin Olsson - chef SDF Bergsjön-Kortedala
Krister Samuelsson - chef SDF Lundby
Henriette Söderberg - planeringsledare Stadskansliet/Mistra Urban Futures
Mats Andersson - VD Älvstranden Utveckling
Barbro Sundström - chef SBK
Björn Sandmark - chef Kulturförvaltningen

På onsdag 18/8 kl 18 har ni alla möjlighet att diskutera hur Centrala Älvstaden ska utvecklas. Då bjuder projektledningen in alla göteborgare till ett samtal på Älvrummet. Gå dit och gör din röst hörd!

Man efterlyser också "inspel" från olika aktörer - har du förslag på någon som borde göra ett inspel? Skicka ditt förslag till centralaalvstaden@goteborg.se

Insikt och mod



Idag är det två år sedan vi drog igång Yimby Göteborg. Vi har hunnit med en hel del under den här tiden. Många inlägg har det blivit, en hel del stadsvandringar, ett antal yttranden och inte så lite uppmärksamhet i media och på andra ställen. Vårt mål är och har alltid varit tydligt och klart: att se till att Göteborg får möjlighet att utvecklas till en ännu mer spännande, tätare och mer blandad stad.

För någon vecka sedan var jag inbjuden för att tala på Riksbyggens Uno Åhrén-seminarium, tillsammans med Per Söderberg, vice stadsarkitekt i Stockholm, och Monica Andersson, som skrivit en avhandling om bygglagstiftningens utveckling. Vårt samtal kretsade mycket kring de problem som den modernistiska stadsplaneringen orsakat i våra städer och hur man ska komma till rätta med den glesa, segregerade och funktionsseparerade bilstad som blev funktionalismens resultat. Det var ett intressant och givande samtal och det var roligt att se att Yimbys analys numera delas av så många.

De problem som funkisgubbar som Uno Åhrén ställt till med, inte minst i Göteborg, är allvarliga men det finns också stora möjligheter. Här i Göteborg har vi faktiskt ett guldläge. Vi har enorma centrala markreserver som bara väntar på att bebyggas med levande stadskvarter. Med framsynt och smart stadsplanering kan Göteborg snabbt utvecklas till en pulserande och dynamisk storstad. Men då måste vi låta stadskvaliteter (social, funktionell och estetisk blandning) få minst lika hög prioritet som bostadskvaliteter (maximala solvinklar och siktlinjer).

Och vi måste vi börja gå från snack till verkstad, från vision till verklighet, från översiktsplan till konkret byggande. Vi måste våga planlägga mark och köra igång projekt istället för att låta SBK sitta och måla akvarell efter akvarell av framtida blandstadsmiljöer, som sedan ligger och samlar damm tills planarkitekten går i pension.

Det är två saker som Göteborg behöver - insikten i hur man bygger fungerande stadskvarter och modet att faktiskt komma igång och bygga.

På onsdag presenterar Anneli Hulthén och Jan Hallberg gemensamt upplägget för arbetet med Centrala Älvstaden på Älvrummet. Till sin hjälp har de stadsplaneringslegenden Jan Gehl. Det lovar gott. Gehl är en av dem som faktiskt förstår hur städer fungerar och vad som får urbana miljöer att blomma upp eller vissna.

Att Gehl är med visar att det finns insikt. Nu hoppas vi bara att det finns mod också.

ps. Tack för två fina år! ds.

Leva utan bil



Som GP och andra medier rapporterat om så väljer fler och fler cykeln som transportmedel. Detta enligt en studie i Stockholm som gjorts av konsultföretaget WSP för Vägverket. I motsats till den vanliga bilden kom studien fram till att cyklister ofta har höga inkomster och väljer cykeln eftersom det är det smidigaste transportmedlet. Intressant är också att cykeln främst används för att ta sig till och från jobbet och att man ofta cyklar långa sträckor.

Enligt Göteborgs trafikkontor har cykeltrafiken inte ökat på samma sätt här som i Stockholm (det verkar också finnas frågetecken kring WSP-studiens urval). Däremot får vi veta att det kommer nio kilometer nya cykelbanor under året plus 400 nya cykelställ. Det är välkommet.

Det är troligt att satsningarna på cyklandet i Göteborg kommer att öka. Utöver de uppenbara miljö- och hälsoeffekterna finns det stora samhällsekonomiska vinster att göra på ett stärkande av ett transportslag som kräver så minimala infrastrukturinvesteringar om cykeln. Att Göteborgs starka kvinna, Anneli Hulthén, är åretrunt-cyklist gör inte saken sämre. Det är uppenbart att Hulthén anser cyklandet vara en prioriterad fråga, nu senast i en intervju i DN.

En av alla fördelar med ett ökat cyklande är att behovet av bilparkering minskar. Den täta blandstad som YimbyGBG förespråkar försvåras av den högt satta p-normen. Man förutsätter ett stort bilägande vilket tvingar exploatörer att bygga kostsamma källargarage och minska antalet lägenheter. Allt detta fördyrar naturligtvis exploateringarna vilket leder till högre bostadspriser och följaktligen mindre social blandning. Förhoppningsvis kommer kommunens nya parkeringspolicy att förbättra denna situation långsiktigt.

Mot bakgrund av detta är det glädjande att läsa om omvandlingen av ett kontorshus vid Kronhusparken. Västra Nordstaden blev ju, vilket YimbyGBG berört tidigare, i stora delar kontoriserat under det glada 70-talet. Det var ju populärt med funktionsuppdelning då som bekant. Att Västra Nordstaden nu sakta börjar återbefolkas är mycket glädjande.

I det här fallet rör det sig om ett 20-tal lägenheter som ersätter kontoren. Boendet ska vara klimatsmart, i hyran ingår medlemskap i bilpool, en cykel med årlig service, man ska kunna låna månadskort för kollektivtrafiken och avtal med miljötaxi och bud (cykel/elmoped) kommer att ordnas.

Frågan är naturligtvis om vårt samhälle nått en sådan utvecklingsgrad att ett bostadshus utan bilparkering kan accepteras. Vi får se vad politiker och förvaltning säger. Att fastighetsägarna själva kommer med förslaget visar att det uppenbarligen finns en stark efterfrågan på centrala bostäder, även om de saknar direkt tillgång till bilparkering.

Men det är klart, bor man i hjärtat av Göteborg, med Nordens största köpcentrum i närheten och på gångavstånd från all tänkbar kollektivtrafik (inklusive järnväg), har man kanske inte riktigt samma behov av att äga en bil som om man bor i glesbygden.

Ur GP:

Mer centralt läge går knappast att hitta. Kontorsfastigheten ligger mittemot Kronhuset och Kronhusparken. Ett läge som knappast lockar till bilkörning, vilket de fyra fastighetsägarna noga tänkt på.

De vill ha en ändring i detaljplanen, så att huset i stället för kontor kan omvandlas till 20 bostadslägenheter. Samtliga skall bli på två rum och kök, i storlekar på mellan 45 och 55 kvadratmeter. Gatan är inte särskilt bullerutsatt, politikerna är positiva till mer av blandstaden, vilket bland annat betyder fler bostäder i Nordstan. Även den antikvariska bedömningen talar för att bostäder är möjligt.

Lägenheterna är tänkta att passa ”moderna stadsboende med ett intresse av smart och hållbart boende”. Bland de miljösmarta lösningarna är obligatoriskt medlemskap i bilpool, för varje lägenhet.
– För privatkunder ligger det runt 175 kronor i månaden. Sen få folk välja om de vill använda sig av möjligheten, säger Carmen Barbero, projektansvarig på Bra boende centralt som äger fastigheten.

En sådan bilpool är Sunfleet, med gott om platser för sina miljöbilar på Packhusplatsen strax bakom. Dessutom hänvisar Carmen Barbero till Östra Nordstans p-platser. Till varje lägenhet ska det höra en gratis cykel, med årlig service. Månadskort för kollektivtrafiken ska gå att låna. De boende ska dessutom knyta avtal med miljötaxi och budfirmor.

Transporter med cykel och eller elmoped ska ingå.
– Vi planerar inga gemensamma utrymmen mer än cykelrum och liknande. Det ska bli en generös entré, där man ställa ifrån sig sina saker, säger Barbero och hoppas på en tiominutersparkering utanför ingången. I ett tidigare skede tänkte fastighetsägaren Bra boende centralt sälja till en bostadsförening, som ska bildas i huset. Med sjunkande priser finns hyresrätter nu med i diskussionerna.

Omvandlingen kan ske med enkelt planförfarande. Om ny detaljplan klubbas i slutet av januari, kan starten av försäljningarna ske i april efter bygglovet. Om inget hakar upp sig blir det inflyttning vid nästa årsskifte.

Diskussion utan deltagare

Anna-Johanna Klasander och Johan Lundin från White arkitekter skriver idag om den nödvändiga upprustningen av miljonprogrammet.  Enligt dem är det en möjlighet, inte ett problem. Och White borde ju veta, det var de som ritade det mesta. Klasander och Lundin vill öppna debatten och släppa fram idéer. Några egna idéer har de däremot inte. Det är mycket märkligt. Klasander, som tidigare arbetade på Stadsbyggnadskontoret, är en av de främsta experterna på förortens strukturella uppbyggnad. Hennes avhandling analyserar på ett utmärkt sätt de stadsbyggnadsmässiga tillkortakommandena i miljonprogramsområdena (Suburban Navigation: Structural Coherence and Visual Appearance in Urban Design CTH 2003). Om inte hon har något konkret förslag att komma med, vem ska då ha det?

Det är för mig fullständigt obegripligt hur man kan skriva en hel debattartikel utan att uttrycka en enda egen ståndpunkt. Om arkitekter och planerare ska få mer inflytande, som Mark Isitt vill, måste de ju argumentera för något mer än bara att "det är nödvändigt med en öppen diskussion". Isitt har själv föregått med gott exempel och vågat ge egna förslag.

Mark Isitts senaste brandfackla har för övrigt väckt reaktioner. Tyvärr inte från Anneli Hulthén, som konsekvent väljer att lämna walk over i stadsbyggnadsdebatten. Nej, istället är det mannen bakom skriften Politics of Magma som reagerat på att Isitt kallade texterna "obegripliga". Och visst hade Isitt fel, texterna är inte obegripliga. Förutsatt att man har en magisterexamen i poststrukturalistisk lingvistik.

Problemet är detsamma som för Klasander och Lundin. Vill man ha en öppen, offentlig diskussion där alla kan delta, vill man påverka och omskapa verkligheten, då måste man våga släppa den akademiska sargen. Man måste våga använda sina teoretiska kunskaper i praktiken, man måste våga vara konkret och konstruktiv.

Säger man att man vill ha en "öppen diskussion" - då ska man själv delta i den.

Isitt vs. Hulthén

Mark Isitt går idag till angrepp på Byggnadsnämndens ordförande Anneli Hulthén (s) som han menar föraktar arkitekter. Enligt Isitt har Hulthéns uppväxt i miljonprogrammets Tynnered gjort att hon reflexmässigt avfärdar all sakkunskap på området. Isitt, som tidigare skrivit uppmärksammade artiklar om Göteborgs stadsplanering här, här och här, går med själ och hjärta in för att vara en nagel i ögat på våra ledande politiker. Det som är bra med det är förstås att dessa oerhört viktiga frågor kommer upp på bordet. Isitt är också duktig på att vrida upp temperaturen på den ofta ljumma och oengagerade stadsbyggnadsdebatten. Risken är dock att de svavelosande krönikorna inte leder till det positiva och konstruktiva samtalsklimat som är nödvändigt om någon verklig förändring ska bli möjlig. Någonstans går en gräns mellan engagerad kritik och aggressiv pajkastning. Orsaken till Göteborgs undermåliga stadsplanering är knappast att Byggnadsnämndens ledamöter är onda, cyniska och arroganta. Då hade det bara varit att byta ut dem. Så enkelt är det inte. Många andra städer lider av samma problem som vi och de har inte samma Byggnadsnämnd.

Men förhoppningsvis provocerar detta generalangrepp fram någon sorts respons från Anneli Hulthén, som tyvärr med få undantag lyst med sin frånvaro i det stadspolitiska samtalet. För visst behövs en ordentlig politisk diskussion om Göteborgs stadsplanering.  En bra utgångspunkt för en sådan diskussion är vår utomordenliga översiktsplan. Varför förverkligas den inte? Vilka konkreta förslag på ekonomiska, juridiska och administrativa reformer har politikerna? Dvs. vanlig hederlig politisk debatt. För våra folkvalda måste väl inse att vi har problem?

Bygger man studentlägenheter på 28kvm med en hyra på 4465kr har man nämligen problem...

P för p-platser

GP rapporterar att p-platser för de boende är en bristvara i centrala staden. Den främsta anledningen som anges är att miljöbilarna blivit tio gånger fler. Enligt de nya reglerna kommer miljöbilstillstånd bara att ges till boende i Göteborg och bara gälla i det område där bilisten är bosatt. Men det tar upp till tre år för de gamla tillstånden att löpa ut, så tills dess blir det trångt. Den nya parkeringspolicyn som är på gång siktar också mot att frigöra p-platser inne i staden för kortare besöksparkering, vilket förstås är viktigt för handeln inne i staden.

Ur GP: "En del av förslaget till policyn handlar om boendeparkeringen på gatorna i centrala Göteborg och föreslår att boendekort ska bli dyrare. Tanken är att bilisterna på så vis ska förmås flytta parkeringen från gatan till p-hus. I nuläget finns inga planer på fler boendeplatser trots trängseln. Annelie Hultén ger inget rakt svar på frågan om huruvida dagens situation medboendeparkeringar är rimlig. Hon hänvisar till att socialdemokraternas trafikgrupp först ska ta ställning till förslaget. - Men Göteborg har en begränsad yta och man måste fundera på om den inte borde användas till annat än bilar, säger Anneli Hulthén."

Det är bara att instämma med Hulthén, p-platser är nog inte den bästa användningen av den begränsade och dyrbara marken inne i staden. Gör man ett aktivt val och bosätter sig mitt i smeten kanske man samtidigt ska ta sig en funderare på om man verkligen behöver ta med sig bilen in i staden. Det är faktiskt fascinerande att läsa intervjuerna i tidningen med frustrerade bilägare, som letar i upp till en timme (!) efter p-plats varje dag. Vore det inte smartare att lägga den timmen på något annat? Man lever bara en gång, är det inte lite onödigt att lägga en en stor del av livet på att frustrerat åka runt och leta p-plats?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter