Utskrift från gbg.yimby.se
....

Leva utan bil



Som GP och andra medier rapporterat om så väljer fler och fler cykeln som transportmedel. Detta enligt en studie i Stockholm som gjorts av konsultföretaget WSP för Vägverket. I motsats till den vanliga bilden kom studien fram till att cyklister ofta har höga inkomster och väljer cykeln eftersom det är det smidigaste transportmedlet. Intressant är också att cykeln främst används för att ta sig till och från jobbet och att man ofta cyklar långa sträckor.

Enligt Göteborgs trafikkontor har cykeltrafiken inte ökat på samma sätt här som i Stockholm (det verkar också finnas frågetecken kring WSP-studiens urval). Däremot får vi veta att det kommer nio kilometer nya cykelbanor under året plus 400 nya cykelställ. Det är välkommet.

Det är troligt att satsningarna på cyklandet i Göteborg kommer att öka. Utöver de uppenbara miljö- och hälsoeffekterna finns det stora samhällsekonomiska vinster att göra på ett stärkande av ett transportslag som kräver så minimala infrastrukturinvesteringar om cykeln. Att Göteborgs starka kvinna, Anneli Hulthén, är åretrunt-cyklist gör inte saken sämre. Det är uppenbart att Hulthén anser cyklandet vara en prioriterad fråga, nu senast i en intervju i DN.

En av alla fördelar med ett ökat cyklande är att behovet av bilparkering minskar. Den täta blandstad som YimbyGBG förespråkar försvåras av den högt satta p-normen. Man förutsätter ett stort bilägande vilket tvingar exploatörer att bygga kostsamma källargarage och minska antalet lägenheter. Allt detta fördyrar naturligtvis exploateringarna vilket leder till högre bostadspriser och följaktligen mindre social blandning. Förhoppningsvis kommer kommunens nya parkeringspolicy att förbättra denna situation långsiktigt.

Mot bakgrund av detta är det glädjande att läsa om omvandlingen av ett kontorshus vid Kronhusparken. Västra Nordstaden blev ju, vilket YimbyGBG berört tidigare, i stora delar kontoriserat under det glada 70-talet. Det var ju populärt med funktionsuppdelning då som bekant. Att Västra Nordstaden nu sakta börjar återbefolkas är mycket glädjande.

I det här fallet rör det sig om ett 20-tal lägenheter som ersätter kontoren. Boendet ska vara klimatsmart, i hyran ingår medlemskap i bilpool, en cykel med årlig service, man ska kunna låna månadskort för kollektivtrafiken och avtal med miljötaxi och bud (cykel/elmoped) kommer att ordnas.

Frågan är naturligtvis om vårt samhälle nått en sådan utvecklingsgrad att ett bostadshus utan bilparkering kan accepteras. Vi får se vad politiker och förvaltning säger. Att fastighetsägarna själva kommer med förslaget visar att det uppenbarligen finns en stark efterfrågan på centrala bostäder, även om de saknar direkt tillgång till bilparkering.

Men det är klart, bor man i hjärtat av Göteborg, med Nordens största köpcentrum i närheten och på gångavstånd från all tänkbar kollektivtrafik (inklusive järnväg), har man kanske inte riktigt samma behov av att äga en bil som om man bor i glesbygden.

Ur GP:

Mer centralt läge går knappast att hitta. Kontorsfastigheten ligger mittemot Kronhuset och Kronhusparken. Ett läge som knappast lockar till bilkörning, vilket de fyra fastighetsägarna noga tänkt på.

De vill ha en ändring i detaljplanen, så att huset i stället för kontor kan omvandlas till 20 bostadslägenheter. Samtliga skall bli på två rum och kök, i storlekar på mellan 45 och 55 kvadratmeter. Gatan är inte särskilt bullerutsatt, politikerna är positiva till mer av blandstaden, vilket bland annat betyder fler bostäder i Nordstan. Även den antikvariska bedömningen talar för att bostäder är möjligt.

Lägenheterna är tänkta att passa ”moderna stadsboende med ett intresse av smart och hållbart boende”. Bland de miljösmarta lösningarna är obligatoriskt medlemskap i bilpool, för varje lägenhet.
– För privatkunder ligger det runt 175 kronor i månaden. Sen få folk välja om de vill använda sig av möjligheten, säger Carmen Barbero, projektansvarig på Bra boende centralt som äger fastigheten.

En sådan bilpool är Sunfleet, med gott om platser för sina miljöbilar på Packhusplatsen strax bakom. Dessutom hänvisar Carmen Barbero till Östra Nordstans p-platser. Till varje lägenhet ska det höra en gratis cykel, med årlig service. Månadskort för kollektivtrafiken ska gå att låna. De boende ska dessutom knyta avtal med miljötaxi och budfirmor.

Transporter med cykel och eller elmoped ska ingå.
– Vi planerar inga gemensamma utrymmen mer än cykelrum och liknande. Det ska bli en generös entré, där man ställa ifrån sig sina saker, säger Barbero och hoppas på en tiominutersparkering utanför ingången. I ett tidigare skede tänkte fastighetsägaren Bra boende centralt sälja till en bostadsförening, som ska bildas i huset. Med sjunkande priser finns hyresrätter nu med i diskussionerna.

Omvandlingen kan ske med enkelt planförfarande. Om ny detaljplan klubbas i slutet av januari, kan starten av försäljningarna ske i april efter bygglovet. Om inget hakar upp sig blir det inflyttning vid nästa årsskifte.

Göteborg behöver fler p-platser!

Göteborg är i stort behov av centrala p-platser för cyklar. GP rapporterar idag om cykelkaoset i staden och de olika förslag som finns om hur situationen ska förbättras. Ur GP:

"Vänsterpartisterna Mats Pilhem och Jörgen Fagerlund motionerade i våras om "klimattaxa" på färjorna över Göta älv, Älvsnabben och Älvsnabbare.
Klimattaxa betyder i klartext gratisresor. Dessutom vill de se betydligt bättre utrymmen för cyklar på älvfärjorna.

- Vi vill se Älvsnabben och Älvsnabbare som broar över älven, inte som båtar, säger Mats Pilhem. Och på broar är det i allmänhet inga avgifter.
Han anser att Göta älvbron och Älvsborgsbron inte är lämpade för cykling och att Marieholmsbron ligger för avsides för de flesta som cyklar.

- Det kommer att ta flera år innan gång- och cykelbron över älven står klar, innan dess är färjorna perfekta för cyklisterna, säger han.
Biljettintäkterna på färjorna är åtta miljoner kronor per år, kostnaderna är 32 Mkr/år.

- De flesta betalar ändå sina resor eftersom de åker kollektivt före eller efter älvöverfarten, intäktsminskningen blir inte stor.

- Dessutom är de förlorade intäkterna en bagatell i jämfört med vad en ny älvtunnel för bilisterna eller den nya gång- och cykelbron kommer att kosta.
Trafiknämnden beslöt i går att föreslå att motionen avslås men att trafikkontoret får i uppdrag att utreda hur cykeltransporterna över älven kan underlättas och om nya färjor kan använda mindre miljöstörande bränslen.

- Vi är inte negativa till att underlätta för cyklisterna, säger Gunnel Garvars på trafikkontoret. Men de nuvarande färjorna kan inte ta fler cyklar än de gör i dag, det är redan för många och därför är det olämpligt att nu locka fler cyklister.
Garvars vill utreda ökad cykelkapacitet och sneglar på Amsterdam.

-Där har man kostnadsfria älvskyttlar som fungerar utomordentligt väl. Med samma typ av färja kan vi kanske ordna fria färjeresor även i Göteborg.
Trafiknämnden beslöt i går att också utreda hur man skapar fler uppställningsplatser för cyklister vid centralstationen. Trots att det blivit fler cykel-p-platser de senaste åren är det ofta fullt i cykelställen och cyklisterna parkerar sina cyklar lite överallt kring centralstationen.

- Vi behöver tillsammans med andra kommunala förvaltningar, Banverket och Jernhusen utreda hur vi på bästa sätt skapar bra utrymmen för parkerade cyklar kring centralen, säger Ma-Lou Wihlborg, avdelningschef på trafikkontoret.
För närvarande finns 800 parkeringsplatser för cyklar i området. Vid resecentrum i Lund finns 3 000, varav 780 bevakade, och i Malmö 2 000.

- Vi behöver fler och snyggare platser och vi behöver skapa ordning i reda i dagens kaos, säger Wihlborg.
Utredningen skall vara klar till cykelsäsongen år 2010."



Cykelparkering i Amsterdam

Vägval



Regeringen offentliggjorde igår en storsatsning på infrastruktur i Göteborgsregionen. GP:s ledare och alla partier utom (v) och (mp) är mycket nöjda. Enligt GP kommer två tredjedelar av pengarna, över en miljard, att satsas på biltrafiken. Även om det är roligt att Göteborgsregionen nu får del av infrastrukturpengar är det både konstigt och olyckligt att man inte väljer att investera mer i klimatsmarta transportsystem. Hur detta går ihop med Göteborgsregionens kollektivtrafikvision K2020 är oklart. Enligt den ska resorna som görs med kollektivtrafik öka från dagens 25% till 40% år 2025.

Ur GP:

Alliansen väljer nya vägar före rälsen

Ingen ny järnvägsbro över älven, inga nya spår till Göteborgs hamn. Men drygt en miljard till vägbyggen i Västsverige. Regeringens storsatsning på infrastrukturen får hård kritik.

- Jag förstår det inte, säger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen. Att regeringen kan satsa så mycket på nya vägar och så lite på järnvägarna.

- Ett par av de aktuella vägprojekten är samhällsekonomiskt olönsamma och de allra flesta klart negativa för miljön och klimatet. Regeringen måste ha fallit offer för starka lobbyister. Jag är faktiskt lite chockad.

Men näringsminister Maud Olofsson (c) försvarar regeringens prioriteringar.
- Detta är inte en vägsatsning, det är en satsning på tågresor med färre förseningar och effektivare transporter för näringslivet, säger hon. Mycket pengar kommer att gå till ökat underhåll av våra hårt slitna järnvägar och mycket satsas för att bygga bort flaskhalsar på våra vägar.

- Man kan inte påstå att vägar är miljöstörande och järnvägar miljövänliga. Effektiva transporter ger minsta möjliga miljöstörning. Många transporter måste ske med lastbil för att komma till tågen, vi behöver både landsväg och järnväg.

De fyra borgerliga partiledarna presenterade i går alliansregeringens förslag till extra närtidssatsningar på vägar och järnvägar vid en välbesökt presskonferens i Göteborgs hamn. Under en halvtimma informerade företrädare för Göteborgs Hamn, Stora Enso och speditörer om sina önskemål och förhoppningar, sen förevisades verksamheten vid Port of Göteborg Rail Centre och som avslutning fick partiledarna åka båt till Stenpiren.

Statsminister Fredrik Reinfeldt anklagade socialdemokraterna för att ha satsat på löften i stället för pengar.
- Det fattas nära 100 miljarder kronor i det investeringsprogram som den förra regeringen utlovade, sade han. Vi satsar nu nästan tio miljarder kronor extra 2009 och 2010 för att undanröja de värsta hindren för fungerande resor och transporter.

Näringsministern erkände att Göteborg och Västsverige varit styvmoderligt behandlade och pekade på att alliansen nu satsar på E45 i älvdalen, biltunnel under älven, utbyggnad av den felande länken på riksväg 40 mellan Göteborg och Jönköping och en utbyggnad av vägarna till Göteborgs hamn.

Socialminister Göran Hägglund fick presentera järnvägssatsningarna och nämnde särskilt förbättrat underhåll av spår, växlar och kontaktledning i storstadsområdena och utbyggnad av godstågsstråket väster om Vänern.

Trots att ungefär två tredjedelar av pengarna i närtidssatsningen går till vägbyggen är Banverket positivt.
- Vi är jätteglada, säger Birgitta Hellgren, regional direktör på Banverket. Med tidigare anslag har vi nu en halv miljard kronor till en storsatsning på underhåll och kapacitetsförbättringar i Göteborgsområdet.

För att minska risken för tågförseningar blir det fler spårpatruller samtidigt som det förebyggande underhållet förstärks.

Kapaciteten förbättras genom modernisering av godsbangården Kville på Hisingen samt förtätning av signaler och byggandet av ett antal förbigångsspår på pendeltågslinjerna.
- Det hade inte varit möjligt att få med utbyggnaden av Hamnbanan och en ny järnvägsbro över Göta älv i närtid, säger hon. Det tar många år att utreda de projekten, jag tror inte vi har en ny bro över älven inom tio år.

Svante Altås, vd för SCT Transport, som dagligen kör 300 containrar på lastbil och 60 på tåg till och från Göteborgs hamn är lite besviken på regeringen.
- Jag hade hoppas på mer konkreta åtgärder för att öka kapaciteten på järnvägen, säger han. Det kommer att bli väldigt svårt för oss att öka tågtransporterna.

Vägverket är nöjt med regeringens besked.
- Detta är en kraftfull satsning, säger regionchefen Håkan Wennerström. Vi kan starta flera projekt med kort varsel men vi måste få tillåtlighetsbeslut för riksväg 40 och färdigställa en arbetsplan.

Höghastighetståg - ett måste för Skandinavien!



Avtalet för en fast förbindelse över Fehmarn bält undertecknades den 3:e september. Förbindelsen skall stå klar 2018 till en kostnad av 4,3 miljarder euro, och det mest troliga är att det blir i form av en bro med fyrfilig motorväg och dubbelspårig järnväg. Danmark kommer stå för finansiering och ägandet av bron, som skall betalas med hjälp av avgifter likt Öresundsbron.

I samband med brons utbyggnad kommer man även att bygga ut anslutningarna i Danmark och Tyskland. På vägsidan innebär det att hela sträckan mellan Köpenhamn och Hamburg kommer bli motorväg. Tyvärr planeras det inte för samma utbyggnad av järnvägen. I dagsläget finns det enkelspår på både den danska och tyska sidan, med låg standard och utan elektrifiering.

Hastighetsbegränsningen på danska sidan är 130 km/h. Istället för att bygga nya höghastighetsspår, vilka skulle möjliggöra restider under två timmar från både Köpenhamn och Skåne (såväl som restider ner mot 3-3,5 timmar från Göteborg via en färdigutbyggd dubbelspårig Västkustbana för hastigheter på 250 km/h och 4,5-5 timmar från Stockholm via Europakorridoren i 320 km/h), har man beslutat att endast uppgradera den befintliga anläggningen.

Detta innebär i praktiken att hastigheten på danska (och troligen även tyska) sidan kommer att bli 180 km/h. Spåren skall till största delen (sånär som på Fehmarnsundbron som förblir enkelspårig) byggas ut till dubbelspår och elektrifieras, men kravet på den tyska sidan är att deras utbyggnad inte behöver vara fullt färdig förrän senast sju år efter broinvigningen, dvs 2025, och inga straff utgår om det inte är klart efter sju år! Resultatet blir att Köpenhamn till Hamburg kommer ta ca 3 timmar med tåg, en tid som kommer få svårt att konkurrera med andra transportslag på den 330 km långa sträckan.

2025 bör Sverige inte bara ha påbörjat utbyggnaden av höghastighetståg, utan också slutfört och öppnat flera sträckor för trafik. Skall Sverige satsa på höghastighetsgrenen mot Köpenhamn (Europakorridoren med tunnel Helsingborg-Helsingör) måste Danmark vara med på tåget. Det innebär inte bara den korta (och dyra pga den täta bebyggelsen) sträckan mellan Helsingör och Köpenhamn, utan också att tågen kan gå vidare ner på kontinenten i samma höga hastighet. Infrastruktur tar lång tid och bygga, därför måste Sveriges regering snarast kontakta den danska såväl som tyska regeringen för att få till stånd en utbyggnad av höghastighetståg på hela sträckan, inte minst för att få största möjliga samhällsnytta av denna jätteinvestering!



Under ett journalistseminarium igår avslöjade dock Åsa Torstensson att höghastighetståg inte är en prioriterad fråga för regeringen. "Höghastighetsbanor som Götalandsbanan eller Europabanan ligger långt fram i planeringen. Troligen kommer projekten bara perifert att beröras i propositionen". "De närmaste två åren handlar det mera om att lappa och laga än att sikta stort mot framtiden".

Detta är tyvärr en mycket olycklig förhandsvisning om vad regeringen kommer offentliggöra i sin infrastrukturproposition, och troligen även för deras framtidsplan 2010-2020.

På frågan om problematiken på spåren svara Åsa att "trängseln på spåren är tågets akilleshäl. Åsa Torstensson var inne på att det går att packa ihop mera tåg på spåren. Tekniken är bland annat den som nu införs på nya Botniabanan, signalsystemet ERTMS".

Problemet som regeringen inte verkar förstå trots forskares enighet i frågan är att spårkapaciteten redan är fullt utnyttjad idag. Ett nytt signalsystem skulle möjliggöra att köra tågen lite tätare på spåren, förutsatt att de går lika fort. Men det är inte där den största akilleshälen finns för svensk järnväg. Problemet är framförallt att vi blandar tåg med väldigt olika hastighet på spåren. Ett nytt signalsystem gör det knappast möjligt för ett X2000 att köra om ett pendeltåg eller godståg.

Om propositionen inte innehåller en satsning på höghastighetståg betyder det att man inte vill investera enligt Banverkets förslag på investeringsplan +25% eller +50% för åren 2010-2019. Detta innebär att man framförallt slutför dagens projekt och gör ett antal förbättringar, men inte att man bygger de stora välbehövliga projekten så som Götalandsbanan (Ostlänken mellan Södertälje och Linköping och nya spår mellan Göteborg och Borås), Västlänken (tågtunneln under Göteborg) m fl. Det låter därför som Alliansen, i bästa fall, kommer att gå på Banverkets förslag +0%.

Enligt Banverket kommer detta ge följande effekter:

- visst utrymme för utökad trafik

- förbättrad kvalitet för regional trafik i Mälardalen, Skåne, Göteborg och längs södra Norrlandskusten

- förstärkt godsstråk i relationen Sundsvall–Gävle-Göteborg

- förstärkta godsstråk i södra Sverige

- förbättrad anslutning till Göteborgs hamn

- förbättrad kvalitet genom mindre åtgärder fördelad över hela landet.

Källa: Banverket Inriktningsunderlag 2010-2019

Detta vore helt oacceptabelt ur både ett samhälls- och ett miljöperspektiv. Man kan bara hoppas att detta blir en riktigt stor stridsfråga och debatt framöver, inte minst inför valet 2010.

Länkar: 1, 2, 3

Tunnelavgifter?



För att finansiera bygget av en Marieholmstunnel, och förbättra kollektivtrafiken, kan det bli nödvändigt att införa vägavgifter på nya tunneln och Tingstadstunneln kan vi läsa i dagens GP. Det säger åtminstone den utredning av WSP som politikerna och Vägverket beställt. Broarna skulle även fortsättningsvis vara avgiftsfria. Enligt Göran Johansson behövs tekniskt sett ingen folkomröstning i frågan, vill man införa vägavgifter så kan man göra det. Liknande är också på gång i många andra svenska kommuner. GP:s omröstning på nätet visar för tillfället att två tredjedelar är mot förslaget.

Ur GP:

"För den bilist som pendlar genom Tingstadstunneln eller den planerade Marieholmstunneln varje dag skulle det handla om avgifter varje månad på mellan 220 kronor (22 arbetsdagar x 5 kr/passage x två passager/dag) och 440 kronor (om varje passage kostar tio kronor).
Det här framgår av den snabbutredning som ledande politiker och Vägverket låtit göra under sommaren för att skynda på bygget av den planerade motorvägstunneln vid Marieholm, strax norr om Tingstadstunneln.

Utredningen har gjorts av teknikkonsultföretaget WSP och visar att det blir nödvändigt att införa avgifter både i den nya tunneln och i Tingstadstunneln, eftersom alltför många fordon annars skulle välja den tunnel som är gratis.

Vägverket och politikerna vill ännu inte precisera en exakt avgift utan talar om fem till tio kronor för personbilar och det tiodubbla, 50 till 100 kronor, för lastbilar.
- Det finns alternativ med avgifter enbart för personbilar eller enbart för lastbilar men det är politikerna som avgör, säger Håkan Wennerström. vägdirektör på Vägverket Region Väst.
Avgifterna förutsätts bli lika höga i båda tunnlarna och tas ut dygnet runt alla dagar.

Jan Hallberg (m), ordförande i Göteborgsregionens kommunalförbund, med 13 medlemskommuner, säger:
- Det handlar ju inte om en trängselavgift (som i Stockholm) för att styra bort trafik i rusningstid utan om en avgift för att finansiera Marieholmstunneln och bättre kollektivtrafik.

Enligt honom finns det bred politisk enighet i Göteborgsregionen om att införa "brukaravgifter" för att delbetala Marieholmstunneln plus en satsning på mer busstrafik. Under 25 år krävs avgifter på totalt sex miljarder kronor.
En avgift på Göta älvbron, mitt i centrala Göteborg, som är nästa närmaste älvförbindelse är inte aktuellt.

Håkan Wennerström på Vägverket:
- Utredningen visar att det skulle kunna ske en viss överflyttning av trafik till Göta älvbron men det får man reglera dels genom att inte ha för hög avgift i tunnlarna, dels genom att styra bort framförallt lastbilstrafik från Göta älvbron.

Jan Hallberg (m) är hoppfull inför fortsättningen:
- Om vi får ett regeringsbeslut i höst så kan den nya tunneln börja byggas redan 2010, säger han.
Trängselavgifter då? Efter en kristdemokratisk motion i kommunfullmäktige i vintras håller ju trafikkontoret i Göteborg på med en utredning om trängselavgifter, som i Stockholm.

Håkan Wennerström på Vägverket svarar:
- Den utredning vi låtit göra om vägavgifter i älvtunnlarna konstaterar att de avgifterna rent tekniskt går att kombinera med trängselavgifter."

Allt fler hyr bil



DN rapporterar att allt fler väljer att hyra bil. Förhoppningsvis rör det sig inte främst om personer som annars hade använt kollektivtrafik eller cykel, utan om personer som väljer bort en egen bil. Det finns mycket att vinna på att bilparken i större utsträckning går över till hyrbilar. Investerar man i en köpbil ökar incitamentet för att använda den, i alla möjliga eller omöjliga situtioner. Det ökar också risken för en anpassning till en bilberoende livsstil (i boende, fritid etc). Det är därför mycket mer fördelaktigt att man hyr en bil vid de tillfällen då man verkligen behöver en bil (vid tunga transporter etc).

En annan positiv effekt av ett minskat bilägande gäller stadsplaneringen. I dagsläget läggs enorma summor på att upprätthålla en hög p-norm i nybyggda områden, källargarage höjer byggkostnaderna, ytparkering stjäl värdefull mark. En övergång till hyrbil innebär alltså inte bara en miljövinst utan är även socialt och ekonomiskt fördelaktigt. Det finns anledning till optimism här, det kommer förmodligen att bli allt bättre på det här området eftersom synen på bilägande verkar vara en tydlig generationsfråga:

"Ett ändrat bilbeteende för 30- till 40-åringar än de äldre generationerna är en orsak till det ökande antalet hyrbilar på vägarna. För dem är bilarna inte lika mycket en livsstilsfråga, som den är för de äldre generationerna, menar Roger Ekdahl.

- För den yngre generationen är miljötänket större och intresset att äga en bil mycket lägre, säger han.

När resorna blivit dyrare och miljötänkandet större blir också hyrbilen ett attraktivt val, tror Bertil Moldén, vd på Bilsweden."

Alla på tåget (nästan)



Enligt DN är nu sex av sju riksdagspartier positiva till en kraftfull satsning på höghastighetståg. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna säger alla ja till klimatsmart infrastruktur i Sverige. Det är oerhört glädjande. Med den planerade Götalandsbanan kommer restiden mellan rikets största städer att ligga på ca två timmar. Det betyder att tåget äntligen får en rimlig chans att konkurrera på lika villkor med flyget på inrikesmarknaden. Sverige ligger förvisso långt efter övriga Europa när det gäller utvecklingen av höghastighetståg, men med en målmedveten och intensiv satsning kommer vi förr eller senare att komma ikapp.

För Göteborg som stad och tillväxtregion kommer naturligtvis Götalandsbanan (i kombination med Västlänken) att bli en enorm resurs. När moderaterna slutligen överger sitt märkliga motstånd mot höghastighetståg blir nästa steg att trappa upp ambitionsnivån vad gäller tidtabellen för utbyggnaden. Kostnaden för höghastighetsförbindelser mellan storstadsområdena är ca 100-150 miljarder. Det är mycket pengar. Men de är väl använda.

Folkpartiet kräver pengar till Göteborg

Nya löften om höstens infrastrukturbudget börjar nu dimpa ner. Enligt GP kräver folkpartiet pengar till nya satsningar: en ny förbindelse över Göta Älv och en upprustning av Lundbyleden. Man vill dessutom avsätta pengar för att bygga motorväg mellan Göteborg och Stockholm. Även om folkpartiets föreslagna satsningar har en lite märklig övervikt mot bilism är det likväl positivt att Göteborgs infrastruktur nu verkar ha hamnat i fokus hos regeringen. Göteborg har ju under lång tid befunnit sig i infrastrukturskugga.

"Jan Björklund är den första minister som säger offentligt att Göteborg är eftersatt infrastrukturmässigt, en åsikt som det västsvenska näringslivet länge drivit med emfas. Men infrastrukturminister Åsa Torstensson och finansminister Anders Borg har alltid duckat inför frågan. Enligt folkpartiledaren är dock regeringen överens om att Göteborg behandlats styvmoderligt. - Alla i regeringen är medvetna om att under den förra regeringen hamnade Göteborg i strykklass jämfört med övriga storstäder när det gäller infrastruktursatsningar, säger han."

Att regeringen nu vill satsa på Göteborg är lysande. Enligt DN och SvD vill Björklund också satsa på höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg:

"På längre sikt efterlyser Jan Björklund en storstilad svensk satsning på höghastighetståg mellan i första hand landets tre största städer och kontinenten. Han siktar på en restid under två timmar per tåg mellan Stockholm och Göteborg, under tre timmar mellan Stockholm och Skåne och runt 8-10 timmar från Stockholm till kontinenten.
- Då blir tåget konkurrenskraftigt inte bara jämfört med bilen utan även med flyget, menar Jan Björklund.
Höghastighetståg finns inte i dag i Sverige. De ingår i folkpartiets framtidsvision, men redan i höst bör enligt Jan Björklund de första stegen mot målet tas.
- Det innebär att planering, projektering och geografiska studier inleds, fastslår han.
Närmare besked ges dels i höstens budgetproposition dels i den infrastrukturproposition som också väntas senare i år - när dragkampen med övriga regeringspartiet om pengarna är över.
- Men jag tänker inte ge mig, säger Jan Björklund till DN."

Det är förstås fantastiska nyheter och enligt GP har även Göran Johansson mottagit Björklunds besked med glädje, även om Johanssons prioriteringar ser lite annorlunda ut:

 "– Men jag prioriterar nog järnvägen till hamnen framför Lundbyleden. Hamnen har snart kapacitetsbrist på järnvägen och det vore synd om man tvingar upp en massa gods på långtradare. Han saknar också Västlänken, en förutsättning för fungerande pendeltågstrafik, och Götalandsbanan."

Av alla utlovade satsningar är älvförbindelsen särskilt intressant eftersom det är en av de få säkra beskeden och dessutom en av de absolut viktigaste för Göteborg. Det är dock viktigt att det blir rätt sorts förbindelse - en gång-cykel-kollektivtrafiksbro - inte en biltunnel. Därför är det en aning oroväckande att det bara är GP som skriver att Björklund förespråkat en förbindelse över Göta Älv. Enligt DN och SvD talade han om en förbindelse under Göta Älv.
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter