Utskrift från gbg.yimby.se
....

Gårdshusets återkomst?

Anders Bäck har skrivit en intressant analys om gårdshus på sin blogg Mina små funderingar. Vi har fått Anders tillåtelse att återpublicera inlägget här. Trevlig läsning!

Tre portvalv in i kvarteret och framme vid det innersta gårdshuset i Köpenhamn. Bild: Annette Vejen Tellevi.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Lindholmshamnen

En enig stadsdelsnämnd ställde sig bakom alternativförslaget med slutna kvarter på sitt möte 2012.10.23.

Planen för Lindholmshamnen, som vi skrivit en del om här på Yimby, är för närvarande på samråd. Vi kommer förstås att skriva ett yttrande, så ni som vill vara med och bidra med idéer och synpunkter är välkomna att gå in på forumet och delta.

Men det är inte bara vi som skriver yttranden. Stadsdelsnämnden i Lundby kommer idag tisdag att bestämma sig för vad de ska säga, vilket ersättaren Jens Karlsson (FP) föredömligt upplyste oss om igår. Stadsdelsnämnden är en viktig remissinstans. Som brukligt i sådana här sammanhang så lämnar förvaltningen (tjänstemännen) ett förslag till yttrande som nämnden (politikerna) sedan tar ställning till. Förvaltningens utlåtande är intressant läsning:



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Skeppsbron presenteras



Nu har Byggnadsnämnden tagit beslut att ställa ut detaljplanen för Skeppsbron. Av det som hittills läckt ut om planen låter det mesta bra. Riktiga stadskvarter med lokaler i gatuplan och täta gaturum skapar förutsättningar för en urban sammanlänkning av Rosenlund/Järntorget och resten av centrum utmed vattnet. Den lite spralliga idén om utomhusbad, som GP lyfter fram som huvudnyhet, är väl trevlig men känns samtidigt som en perifer fråga för stadsutvecklingen  i området.

Ett mycket positivt inslag är att man (av illustrationerna att döma) eftersträvar fler och mindre fastigheter per kvarter. Ett kvarter fyllt med många mindre fastigheter ger möjligheter till en helt annan variation, inte bara visuellt, än om man släpper ner ett enda stort kvartersblock.

Förslaget att riva Kinesiska muren och eventuellt också Merkurhuset får ses som olycksfall i arbetet. Den borgerliga oppositionen har naturligtvis rätt i att utgångspunkten för förändringsarbetet på Skeppsbron måste vara att bevara dessa byggnader. Blandningen av gammalt och nytt är det som ger en stad karaktär, det bidrar dessutom till en ökad prisvariation i området.

Hur länge dessa byggnader kan stå kvar är en öppen fråga. Det enda som talar för att "passa på" att riva dem när man bygger nya Skeppsbron är att exploatören eventuellt kan göra vissa samordningsvinster genom att riva dem nu istället för om 5, 10 eller 50 år. Det måste dock sägas väga lätt gentemot kulturhistoriska och urbana hänsyn. Det är dags för stadsplaneringen att lämna totalsaneringstänkandet. Att snabbt smälla upp ett "färdigt" område är ingen smart strategi. Låt staden växa och utvecklas organiskt istället.

Några andra underligheter skämmer också den föreslagna planen. Dels är det ytterst märkligt att man lägger sig på en så låg nivå som 16 våningar för det föreslagna höghuset. Det är alltså en våning mindre än Otterhall som byggdes för 80 år sedan. Det är onekligen en trist utvecklingskurva för Göteborg. Miljöpartiet ska dock ha beröm för sina tappra försök att få upp våningsantalet.

Men det verkligt besynnerliga med den föreslagna bebyggelsen ser man när man tittar på GP:s lilla informationsfilm. Någon på Erséus arkitekter har tagit sig för att karva ut stora hål i husen mot älven (tänk Parkrand i Amsterdam). Ja, kära läsare, vi bevittnar ett nytt kapitel i den långdragna berättelsen "1000 och ett sätt att trasa sönder ett kvarter".

Varför gör man då så här? Ja, den ytliga förklaringen är förstås att man vill ge så många lägenheter som möjligt utsikt över älven. På det viset åstadkommer man tre viktiga saker, man får färre lägenheter, man höjer priset på de lägenheter som blir kvar och man får en jämnare prisnivå.

Detta kan möjligtvis (men inte säkert) vara ekonomiskt rationellt för exploatören men det är definitivt inte rationellt ur ett samhällsperspektiv. Vi vill ju ha fler lägenheter, lägre priser och en större prisvariation - inte minst för att få lite mer social blandning.

Hade man tänkt sig något sorts folkliv på strandpromenaden efter klockan 18 så är det inte heller så smart att öppna upp bullerhål i fasaden.

Som tur är finns det gott om tid för SBK och våra politiker i Byggnadsnämnden att fixa till dessa skönhetsfläckar. Vi på YimbyGBG lovar hursomhelst att hjälpa till med råd och dåd. För med några smärre förändringar i planen kan det här bli alldeles utmärkt! :)

Östra Kvillebäcken revisited

GT skriver idag om Östra Kvillebäcken:

Stadsbyggnadskontoret säger att man vill ha innerstadsmässiga kvarter och hänvisar till goda exempel, men gör tvärt-om och ritar förortslamellhus. Till råga på allt föreskriver man att det redan från början ska byggas femton jättestora bullerskärmar i mellanrummen mellan lamellhusen för att stänga ute gatubullret. För med de föreslagna uppbrutna kvarteren blir det bullerproblem. Det vore bättre och enklare att se till att det inte behövs några bullerskärmar: skippa lamellhusen och bygg sammanhållna kvarter.

Planförslaget är splittrat. Huvudtanken, att bygga urbana slutna kvarter med privata gårdar och trevliga gator med butiker i gatuplanet, är mycket bra. Det verkar som om man av någon anledning ändrat sig när text och illustrationer var klara - och bestämde sig för att bryta upp kvarteren och rita in lamellhus.

Slutsatserna är helt i linje med det YimbyGBG skrev i sitt yttrande över detaljplaneförslaget. Efter samrådet gjorde SBK vissa ändringar i planen för att tillmötesgå våra synpunkter och åtminstone Gustav Dalhénsgatan har numera en rimlig chans att fungera. Det finns alltså tecken på att man lär sig av misstagen.

Besöker man Älvrummet kan man nu äntligen få se hur Backaplan kan komma att utvecklas under de närmsta åren. Det är en mycket glädjande syn. Idel riktiga stadsgator och riktiga stadskvarter. Det här kan bli mycket, mycket bra. Om man lär sig av misstagen...



Modell över framtida Backaplan (Östra Kvillebäcken till höger)

Nybyggen i Göteborg 3: Oktanten



Alla nybyggen är inte de där stora projekten eller ikonbyggnaderna som får uppmärksamhet i tidningar eller de där nya bilburna medelklassförorterna som smygs in i vår stads utkanter. Det förekommer även mer anspråkslösa nybyggen mitt i staden. Ett exempel på ett sådant som jag flera gånger tittat på från spårvagnsfönstret med nervös nyfikenhet är kvarteret Oktanten i den så kallade hängmattan i Majorna. Här är det inte bara frågan om nybygge utan även restauration av landshövdingehus.

Det är totalt frågan om tre berörda hus i ett kvarter som tidigare innehållit en ödetomt och ett äldre hus i dåligt skick. Ett hus är från 1800-talet och restaureras externt och internt, ut mot Karl Johansgatan byggs ett nytt hus i landshövdingestil (Jag har inte åkt förbi på några veckor så jag vet inte om de nya fasaderna kommit fram bakom presenningar och byggställningar ännu) och ut mot fiskhamnen byggs ett mer modernt hus med inglasade balkonger. Byggherre är jätten JM som på sin hemsida för ovanlighetens skull lyfter fram en del annat än goda kommunikationer, öppen planlösning, hur lätt det är att ta sig därifrån och utsikt - även om de också nämns. Dessutom finns det kvalitéer som citypuls och närheten till caféer, pubar och restauranger. Ja, till och med innegården framhävs som en fördel - kan verkligen moderna människor bo i hus som inte är fristående i uppbrutna kvarter? Tanken svindlar!

Utöver bostäder kommer det finnas två lokaler som kan/kommer hyras ut till butiksverksamhet eller liknande. Så här har vi alltså ett slutet kvarter som byggs med anpassning till de kringliggande husen, med en restaurering istället för en demolering av ett gammalt hus från 1800-talet, butiker i bottenvåningen och även - tycks det som - en del kontor. Så nu undrar ni förstås vad jag har emot det här nybygget. Inget speciellt faktiskt, verkar helt OK. Det enda tråkiga är la att det på något sätt påminner om att det inte byggs så här på platser där det inte anses nödvändigt eller är påtvingar. Kanske dags att påminna lite om betydelsen (om än liten) av att lämna konstruktiva synpunkter till detaljplaner så att man kunde få se lite mer sådana här kvarter bortom den gamla staden.

Det är nämligen så att restaureringen av det gamla huset inte är något som byggherren kommit på själv. I detaljplanen från 2003 framhävs det att det gamla husen i området framhävs i kommunens bevarandeprogram från 1999 som ”mycket värdefulla exempel på landshövdingehus som tillkom under den första epoken i dess historia 1875-1885. Karl Johansgatan 17 har en ovanligt välbevarad interiör med unika detaljer som är kännetecknande för hus byggda av Johannes Andersson.” Annars hade la allt rivits och ett punkthus planterats på en gräsmatta. Njae, kanske inte.

*****

Skummade även igenom inkomna åsikter från samrådet och då framförallt inlagor från privatpersoner. Det är en smula beklämmande att se att de framförallt består av typiska nimbyister som beklagar sig över att den nya byggnaden skall bli 5 1/2 våning vilket måhända stör deras utsikt. Endast några få verkar se lite längre än näsan och utsikten räcker.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter