Utskrift från gbg.yimby.se
....

Saluhall i Kville


En saluhallsbyggnad skall byggas på Vågmästareplatsen, vi hoppas på något vackert! 



Det kommer att anordnas en arkitekttävling för utformning av den kommande saluhallen på Vågmästareplatsen. Förhoppningsvis kommer det att skapas vackra, stora, höga, monumentala och magnifika förslag. När väl det är gjort gäller det ju att välja rätt vinnare också, om man ändå satt i juryn! Tävlingsperioden löper från mars till oktober.

Att bygga en saluhall på denna plats är förstås mycket uppskattat. Detta kan vara det som Vågmästareplatsen behöver för att knyta samman de omgivande stadsdelarna till en. Underlaget kommer dessutom att bli ännu större då det nya östra Kvillebäcken växer upp.




Saluhallen är tänkt att vara placerad vid Vågmästareplatsen, där det blå huset med bland annat klassiska Morgans gatukök (kebabburger) idag står.



Idéskiss: Mats och Arne arkitektkontor.



Arkitekttävlingar låter som en optimal lösning i teorin. Man låter skickliga arkitekter skissa upp idéer bäst de kan och sedan väljer man det bästa. Hoppas att det går vägen den här gången och att vinnande förslag blir något som faller göteborgarna i smaken. Här behövs nämligen något storslaget, vackert och något som blir ett slags landmärke för platsen. Låt Hisingen få en vacker byggnad att vara stolt över! 

Varför inte låta sig inspireras av vår stora Saluhall på Kungstorget, vilken enligt min mening är en av våra vackraste byggnader. Både det yttre och det inre fungerar på ett sagolikt sätt och man får känslan av europeisk centralstation. Med högt i tak och med vackra detaljer blir det till en fröjd att handla mat, strosa omkring eller bara sitta på den halvmåneformade bänken och bara vara. Denna känsla skulle jag vilja ha även i den nya saluhallen i Kville.


Låt bara inte arkitekttävlingen bli som med restaurang Trädgårn, vilken visserligen interiört är enligt min mening helt okej om än något trångt. Men fasaden, vad är det för något egentligen? Efter att de två tidigare restaurangbyggnaderna på platsen brunnit ned så väljer man från de 175 bidrag som kommit in ut en byggnad med träplankor som fasad. Det är väl lite som att använda gävlebocken som fasadmaterial kan jag känna. Men detta är väl kanske inte den största bitterheten med valet. Visst är smaken som baken och kanske var förslaget det bästa rent tekniskt, men inte är byggnaden fantastiskt vacker inte. Jämför till exempel med det postmoderna förslaget av Lars Thurman Zoltan, vilket jag tror skulle blivit mycket uppskattat bland göteborgarna. Man behöver väl inte bygga trista lådor i trä, betong eller liknande bara för att vi är i Skandinavien. Visst kanske man vinner några fina priser (vilket Trädgårn gjorde) men vill man bli omtyckt av den breda folkmassan, vilket borde vara varenda arkitekts mål, bör man nog satsa på vackra klassiska fasader. Särskilt när det gäller för staden viktiga och betydande byggnader.




Zoltans vackra förslag till restaurangbyggnad i Trädgårdsföreningen.



Vinnande förslag, nuvarande restaurang Trädgårn.



Vad mer är på gång i Göteborg då? Mängder med saker förstås. Till exempel verkar det som att Rådhuset blir till Stadshus då kommunledningens verksamhet antagligen flyttar dit. Valven i entrén blir glasade istället för dagens järngrindar. Se till att göra det snyggt bara, snälla.


Bild: Higab

Fasaden skiner igen




Det är med lite mer glädje som jag promenerar förbi det gamla hörnhuset vid Herkulesgatan än förut. För bara ett halvår sedan var hela huset täckt med en anskrämlig gul plåtfasad (se ovan). Nu har man äntligen bytt ut fasaden mot vad det ska vara, trä. På nedersta bilden kan vi se en äldre bild på huset, från början av förra seklet. Visst börjar det återfå sin forna glans, om än i lite annan utformning.

Sedan har väl plåten kanske räddat många äldre hus från rivning, det får man vara tacksam över. Så tack, plåten! Men nu är din uppgift avklarad, det är dags att ta bort dig. Visst, det finns jättetrevliga lägenheter och lyckliga människor i plåtklädda hus. Men det är ju inte särskilt vackert eller värdigt en stad, det är ju ändå utsidan som räknas.

Östra Kvillebäcken på gång

Östra Kvillebäcken är ett spännande och viktigt utvecklingsområde, strategiskt placerat mellan Backaplan och Brämaregårdens landshövdingekvarter. När Göteborg växer över älven är detta tänkt att bli en del av innerstaden.

Här låg tidigare enkla lagerlokaler med en blandning av loppisar, verkstäder, kulturföreningar och några mer eller mindre ljusskygga verksamheter. Nu är området förvandlat till en grusöken i väntan på det nya område som ska byggas. Som så ofta valde man att "totalsanera" (dvs. utplåna all existerande bebyggelse), istället för att låta den nya stadsmiljön växa fram organiskt bland den gamla.



Östra Kvillebäcken innan totalsaneringen

Det var också den första detaljplan som YimbyGBG skrev yttrande till. Vi var överlag positiva till projektet men ville se fler lokaler, fler slutna kvarter och högre exploateringstal. Efter att detaljplanen varit på samråd kom en samrådsredogörelse där Stadsbyggnadskontoret hade justerat detaljplanen något. Några fler lokaler blev det och vissa av hålen i kvarteren var nu möjliga att bygga igen, men bara med en våning. Vi lämnade in ett kompletterande yttrande där vi upprepade vår argumentation.

Nu har SBK:s utställningsutlåtande kommit:

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till de förändringar som genomförts i planförslaget, men anser att lokalnormen fortfarande är för låg. Vidare ställer man sig frågande till att så få kvartershål får möjlighet att fyllas igen. Vid Gustaf Dalénsgatan är högst en våning tillåten i kvartershålen, vilket man finner märkligt. YimbyGBG vidhåller att våningshöjden i området generellt bör höjdas [sic]. Ett högt exploateringstal är en förutsättning för den typ av stadsliv som planen säger sig vilja skapa.

Kommentar: En utformning med helt slutna kvarter har sina fördelar men måste ställas mot andra aspekter och kvaliteter. Stadsbyggnadskontoret bedömer att vald utformning har stora förutsättningar att kunna ge en god och trivsam boendemiljö. Vid utformningen av kvarteren väster om Gustaf Dalénsgatan har prioriterats att få in ”luft” solljus på gatan
[sic]. En ytterligare höjning av exploateringsgraden är inte möjlig med hänsyn till en rad faktorer, bland annat möjligheten att anordna förskoleplatser, parkering, tillgång till grönområden inom planområdet, ljusförhållande mm.

Av utställningsutlåtandet framgår att vi inte är de enda som efterfrågat slutna kvarter, även bl.a. Fastighetsägarna på Centrala Hisingen har förordat detta. Att fastighetsägarna är positiva till slutna kvarter är nu inte så konstigt. En översiktlig snabbmätning av planen visar att kvartershålen tillsammans utgör en obebyggd yta på kanske 5000 kvm. Det motsvarar ungefär all föreslagen byggnadsarea på västra sidan om Gustaf Dahlénsgatan. Hade kvartershålen byggts igen med 4 våningar hade alltså ca 20000 kvm bruttoarea tillskapats. Så varför gör man inte det? Visserligen hade man fått aningen sämre solvinklar men å andra sidan hade man sluppit bullerstörningar och många fler hade fått möjligheten att bo i Östra Kvillebäcken. Det hade också funnits underlag för fler lokaler i bottenvåningarna, vilket vi också krävt. Det här ska trots allt föreställa Göteborgs framtida innerstad.


Blandstad enligt SBK - de inringade ytorna tillkom efter YimbyGBGs yttrande. Det finns dock inget krav på att dessa ytor verkligen ska användas som lokaler.

Delegationen för Hållbara städer verkar inte heller ha blivit särskilt imponerade. Älvstranden Utvecklings ansökan om 161 miljoner kr för att göra Kvillebäcken till "föredöme inom hållbar stadsutveckling" fick inget gehör. Trots att man bl.a. generöst lovade att "utbyggnaden ska följa detaljplan och gestaltningsprogram" och att man ska "bygga lokaler för service och handel".

En intressant förklaring som SBK lyfter fram till varför man envisas med att stycka upp kvarter är "...att ge förutsättningar för goda planlösningar i kvarterens hörn". Det finns nämligen en föreställning på SBK att det inte går att få till genomgående lägenheter i hörnen på slutna kvarter. Hur denna besynnerliga idé uppkommit är oklart. Ingen av de arkitekter jag frågat förstår vad problemet skulle vara med att rita genomgående lägenheter i hörnen på slutna kvarter.

Arkitektbyrån Semrén+Månsson verkar inte heller känna till denna arkitektoniska naturlag. De lyckades också rita en genomgående hörnlägenhet i Gårda Terrass (vilket tyvärr också är det enda spännande med denna ganska trista bostadsenklav).



Gårda Terrass med genomgående hörnlägenhet - klicka för större bild
. Känner du till fler exempel på nybyggda kvarter med genomgående hörnlägenheter? Mejla planritningen till johannes[at]yimby.se. Skriv "omöjliga figurer" i meddelande-raden.

Av detaljplanen för Gårda Terrass framgår att utformningen valts just p.g.a. bullerstörningarna i området. Där står för övrigt också att i "den del av bostadshuset som vetter mot Fabriksgatan skall på bottenvåningen i första hand lokaler som inte är avsedda till bostad förläggas." Att förlita sig på exploatörens goda vilja är dock sällan en klok stadsbyggnadsstrategi...



Gårda Terrass - lokaler längs med Fabriksgatan (dessvärre osynliga...)

Semrén+Månsson ritade faktiskt också ett förslag för Östra Kvillebäcken. Det är inte lika prydligt isärplockat som slutresultatet. Här finns faktiskt till och med helt slutna kvarter. SBK valde dock istället Erséus arkitekter för att göra detaljplanen.



Semrén+Månssons förslag från 2007

Så vad beror denna kvartersfobi på? En erfaren arkitekt jag talade med menade att det måste röra sig om en rent estetisk övertygelse, som man sedan försökt ge rationell grund. Mysteriet med de sprängda kvarteren börjar alltså kanske att klarna. Är det så att slutna kvarter helt enkelt inte anses "estetiskt korrekta"?

Det är också intressant att SBK menar att en ytterligare höjning av exploateringsgraden överhuvudtaget inte är möjlig. Utöver två punkthus, 10 respektive 16 våningar höga, och två fyravåningshus håller sig alla bostadshus mellan 5 och 8 våningar, med 5 våningar som den överlägset vanligaste höjden. Det är knappast en exceptionell täthet. Men enligt SBK skulle det alltså vara omöjligt att bygga tätare än så. Det här är uppenbarligen den yttersta gränsen, the ultimate frontier. Mer stadsmässigt än så här kan det helt enkelt inte bli enligt SBK. För då räcker ju inte parkeringsplatserna till...



Modell över Östra Kvillebäcken i Älvrummet
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6717 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
28 Mars 07:55 av Matthias H.
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
15 Februari 2019 15:57 av Mikael Bigert