Utskrift från gbg.yimby.se
....

Saluhall i Kvillebäcken - bästa förslagen





I Älvrummet i onsdags presenterades förslagen som kommit in till arkitekttävlingen om en saluhall i Kville, som vi skrivit om tidigare. Där framgick även att det var hela femton år sedan det senast hölls en allmän arkitekttävling i Göteborg. Varför så länge, kan man undra. Senaste tävlingen handlade om restaurang Trägårn. Då vann en kvadratisk brädgård, vad ska vinna nu?

Jag har alltid älskat den stora saluhallen på Kungstorget. Den är vacker, stor, högt i tak och har en bra blandning av mat och människor, precis som det ska vara. Det är mycket glädjande att Kvillebäcken nu ska få en egen. Saluhallen på Vågmästareplatsen bör ha följande kvaliteter: Den ska vara vacker att titta på, tidlös i sin form, signalera öppen allmän plats och det ska helst synas att det är en saluhall.

Här är utseendet enormt viktigt. Som göteborgare i allmänhet och kvillebo i synnerhet ska man kunna vara stolt över sin nya saluhall. Man ska kunna åka förbi Vågmästareplatsen med spårvagnen och känna att här är det vackert, att det här är en stolt stad. Något man kanske tyvärr inte gör idag i alla lägen. Platsar den inte på vykort så platsar den heller inte i staden är väl ett hyfsat mott här. Det är viktigt att den blir uppskattad av de breda lagren. Här har vi inte råd att smälla upp någon slags minimalistisk grå låda som mer ser ut som ett provisorium eller ett skyddsrum som någon glömt gräva ned. Kvillebäcken är nämligen en permanent, anrik och viktig del av Göteborg. (Det var ju ändå här som den världsberömda hela och halva specialen uppfanns. Det var inte hos Lasse på Heden, det var inte på Guldheden, det var inte på Avenyn, det var inte i Örgryte utan det var här hos Albert på Vågmästareplatsen.) 

Det är också av yttersta vikt att alla känner sig välkomna i den nya saluhallen. Att alla får plats, försäljare som kunder. Känslan av marknad/bazaar bör vara mer tongivande än känslan av exklusiv delikatessbutik. En saluhall ska fungera som ett salutorg fast under tak.

Efter att ha gått igenom samtliga 72 förslag som kommit in till tävlingen så känns det som att några står ut som möjliga alternativ. Många är tyvärr väldigt trista och är av arten kub, plankhög, älvstrandsfunkis och ärligt talat är nog de flesta fruktansvärt trötta på den typen av bebyggelse i Göteborg. Jag har tagit ut några som jag anser skulle tillföra mest och värda att titta närmare på.




Bästa förslag som har det mesta är förslag "Bazaar". Bara namnet säger väl en hel del och den klassiska och tidlösa fasaden passar klockrent in i Kvillebäcken. De välvda valven för tankarna direkt av vad som händer här, nämligen bazaar- och marknadsplats. De stora och öppna välvda valven signalerar öppenhet och allmän plats, vilket är mycket viktiga kvaliteter. Fasadens stil känns både internationell och göteborgsk. Bland göteborgska förebilder kan nämnas både Konstmuseet, tullpackhuset och valven på Vårväderstorgets folkets hus. Möjligen skulle jag önska att man i åtminstone en av våningarna använde gult tegel istället för trä, för en mer stabil och permanent känsla.

Under min uppväxt har jag passerat Vågmästareplatsen nästan dagligen och jag är säker på att jag skulle ha älskat att få se denna byggnad varje dag. Det känns verkligen som att det är något likt detta som passar in i Kvillebäcken. Som att det är kvillebornas saluhall, är säker på att folk skulle gilla detta. Kvillebäcken har en lång tradition av marknader av alla slags former, inte minst på det nu sanerade området Östra Kvillebäcken. Vi minns Kommersens livliga handel, de små fyndmarknaderna längs Gamla Tuvevägen, second hand-butiker, internationella livsmedelsbutiker och ett levande gatuliv. Detta vill vi få tillbaks i någon form och en saluhall i denna stil kan vara ett steg på vägen. Om några av de gamla aktörerna rent utav kan få plats i den nya hallen vore ju guld. Hoppas juryn tar hänsyn till Kvilles spännande historia och satsar på det här.



Är den här vyn verklighet 2013 är i alla fall jag lycklig. Bra jobbat!


Andra förslag som har goda kvaliteter är till exempel förslag "Sockerbiten" som likt "Bazaar" har skapats med samma valvtänk och det prisas idag hos Yimby. Inte lika klockren som "Bazaar" men ett vackert förslag, kul med murgrönan som växer på fasaden.



"Sockerbiten"


Ett annat förslag som föll mig i smaken var förslag "Kviba". Här har vi inte de vackra valven men det är något med gult tegel som av någon anledning tänder en gnista i mig. Man får inte heller glömma att området har haft mycket gult tegel sedan tidigare, inte minst de klassiska punkthusen man kan ana i bakgrunden på bilderna. Men även i de industrilokaler som innan saneringen låg i Östra Kvillebäcken.


"Kviba"

Även om inte "Kviba" har samma klassiska drag som till exempel "Bazaar" så tycker jag nog att den har någon klassisk beprövad stil som fungerar. Möjligen lite för "trist" för att vara en saluhall, men gärna någon sån här byggnad i området.


Ett annat förslag som rent spontant kändes kul att se var "Barrskogen" med sitt fantasifulla och lite slottslika tak som man bara måste älska. Så vill man ha ett unikt utseende så bör man satsa på det här, för takets skull.



"Barrskogen"


"Havsbölja" är ett förslag som jag lite motvilligt gillar, även om det kanske mer skapar tankar om ett europaparlamentsannex än en saluhall. Eller kanske bibliotek? Det känns kanske aningen för exklusivt och dyrt för att passa som en saluhall i Kvillebäcken.



"Havsbölja"


Ett kul förslag är "Mitt i tu" som bokstavligen talat har delat sin saluhall mitt i tu. Spaceat utseende och kul kontrast till klassisk bebyggelse, men saluhall? Tveksamt.


"Mitt i tu"

Alldeles för mycket kub och kvadrat egentligen men ändå snyggt på ett vis. Lite femtiotalstorgsstil i formen men passar nog bättre som ett modernt museum eller liknande. Gillar saluhallsloggan "KS" som de skapat.


"Vi ses på torget"


Ett förslag som står ut markant är "2 steg från paradise" som skapar en välvd båge över hela Vågmästareplatsen. Detta gillar jag, kanske inte som saluhall men mer som en del av spårvagnsakvedukten, kanske för en ny stadsbana. Man skulle kunna tänka sig att endast den yttre delen byggs, den som skapar ett tak över spårvagnsakvedukten. Snyggt och mäktigt är det i alla fall!


"2 steg från paradise"


Andra småtrevliga förslag:


"Aleaiactaest" med välvda grästak.


"Lantern"


"Sill och potatis"



"Den levande marknaden" Här är det så spaceat att det blir rätt bra på nåt sätt.



Förslag "Gulan" är något av det märkligaste jag sett. Lekplats? 



Nu till tråkigheterna. Mindre spännande förslag som kommit in. Många skriver i sina beskrivningar att man hämtar inspiration från klassiska bazaar- och marknadsplatser världen runt. Men varför syns det inte i så fall?

Ett exempel på trista förslag är förslaget "Tiramisu" känns mycket trött och livlöst. Det är som att man på arkitektkontoret har letat upp någon gammal dammig nyfunkiskub som man slentrianmässigt skickat in till diverse arkitekttävlingar sedan 1998 och framåt. Ärligt talat, vi orkar inte mer. 


Frågan är om inte den blå byggnaden som idag står på platsen är lika kul.


Eller förslaget "Ask". Ännu en trälåda som knappt ens försöker vara spännande. Trä i sig är inte särskilt spännande och glas har vi sett förr.


"Ask"


I förslaget "Patchwork" ploppar frågan först upp om det är en ny vagnhall vi ska bygga. Den känns väldigt stängd och gör inga vettiga försök att nå ut utanför fasaderna. Plus för teglet dock.


"Patchwork"


Jag vet inte om det är skämt men ett av förslagen bär namnet "Matmacken" och har en lite bensinstationsliknande utformning. Visserligen en rätt snygg byggnad, men inte här va.


"Matmacken"


Förslaget med det aningen lätta namnet "Trärum" har nog startfältets tyngsta utseende. Det ser både mörkt och myndighetsmässigt ut, man blir väl inte direkt sugen på majs eller haricots verts när man ser det där blocket? Även här lite biblioteksannexkänsla.


"Trärum"



"Flip flop" Vad är grejen med de vita avsatserna?



"Skarpt läge". Vad är grejen med det mörka och kalla?


"Tak för maten". Ja det är inte mycket mer än just ett tak för maten. När ska vi sluta att rita glashus? Möjligen en bra växthuseffekt därinne. Hur som helst, garanterat vinnare av bästa och fyndigaste namn, tak för maten.


Det är kul att kolla igenom tävlingsbidrag, man hittar nämligen en skrattskatt av inmonterade människor av olika slag...


I förslaget "Ett modernt landshövdingehus" kan man till exempel handla hos Grönsaksmannen och Köttkvinnan! Här har vi dessutom sommar, höst, vår och vinter på samma gång.


Här hittar vi en von Brömssen som tänker på halalkött och det unga paret från Roy Anderssons "En kärlekshistoria" står och kramas precis som på planschen. Allt händer i Kvillebäckens nya saluhall enligt förslag "Jotunheimen". 


Sammanfattningsvis så tycks förslag "Bazaar" vara det förslag som borde stå som vinnare. Klassiskt, snyggt, saluhallsmässigt. De välvda valven för tankarna till Götaplatsens magnifika konstmuseebyggnad byggd av vackert göteborgskt gult tegel. En byggnad och plats som förövrigt fick alldeles ny fasadbelysning häromdagen under högtidliga former. Det hölls tal av Hulthén, ett säkerligen alldeles bedårande tal, synd bara att någon hade glömt att koppla på högtalarna, man hörde nämligen inte ett ord. Men belysningen är magnifik! Om det var landets vackraste byggnad innan, så är det nog världens vackraste nu.



Götaplatsen 2011.


Alla tävlingsbidrag finns att beskåda på Älvstranden utvecklings webbplats eller i Älvrummet, där man kan bläddra bland A1-planscher av förslagen.

Under ytan

Jag tog en promenad längs Hjalmar Brantingsgatan imorse och kom på att det var dags att skriva mitt fredagsinlägg här på Yimby. Lite sent kan tyckas då det redan var lördag. Men i alla fall så gick jag förbi Rabattfynds gamla plåtbyggnad som är under rivning. Men vad var det under ytan? Här dolde sig en äldre (och om jag får säga det själv rätt vacker) byggnad under den tilläggsisoleringsplåt som nu delvis var borttagen. Det har ju skrivits flera gånger om tidigare här på Yimby men det är svårt att släppa det faktum att man borde nog inte totalsanerat i Östra Kvillebäcken.







"Det var väldigt nedgånget, kriminellt, tung kriminalitet i det här området och det fanns inga byggnader som direkt var värda att bevara." Så sa Staffan Bolminger från Älvstranden Utveckling i Älvrummet för ett tag sedan. Jag vet inte om jag tycker att kriminalitet är ett argument för att totalriva ett helt område. I så fall får vi nog totalsanera hela centrala stan. Visst försegick det en hel del fuffens i området, men det var väl knappast byggnadernas fel och visst hade man kunnat bygga det nya Kvillebäcken med inslag av historiska inslag. Sen när man hör politiker som tar en biltur genom området och låser dörrarna känns lite märkligt. Jag besökte området nästan dagligen under mina första 20 år i livet och kände mig aldrig rädd. Kanske för att det då var befolkat med människor och människor är i regel inte farliga.

Att områden är nedgångna är väl också lite tveksamt argument för en totalsanering. Men visst, de flesta byggnaderna i Östra Kvillebäcken var inte värda att bevara, i alla fall inte med tanke på vad man skulle kunna och kommer att bygga istället. Men jag får känslan av att man knappt ens har tittat över vad som egentligen fanns här. Kunde man verkligen inte ha tagit tillvara något åt eftervärlden? Allt kan omöjligen ha varit "för nedgånget för att kunna bevaras".



Smyrnakyrkans second hand. Halvrivet då, helrivet nu.


Rött litet tegelhus i Östra Kvillebäcken. Hur snyggt hade det inte varit med detta mitt i något nytt kvarter? Borta.


Hade det inte varit snyggt om man hade sparat lite, om inte byggnader så i alla fall vissa fasader, och införlivat i en ny bebyggelse? För visst har även detta område en historia värd att bevara i någon fast form. Här fanns inte bara plåtskjul och fallfärdiga gamla tegelhögar. Här fanns tillexempel Smyrnas gula tegelhus i hörnet Tuvegatan/Färgfabriksgatan. Inget fel på den byggnaden. Det är möjligt att Smyrnakyrkan har fått bättre lokaler nu på Ringön, men om läget är bättre vet jag dock inte. Stället kryllade ju av folk varje helg förr och fiket på andra våningen var en populär oas. Bredvid stod mitt favorithus, ett litet rött tegelhus. Här fanns det en liten second hand-marknad. Området var faktiskt till för inte så många år sen rikt på handel. Här fanns second hand-butiker, fyndmarknader, livsmedelsbutik, kafé, antikbutik med mera. Hade vi sparat ett par av de äldre byggnadera, de som inte var särskilt nedgångna, så hade man kanske fortfarande kunnat fynda sig något där i väntan på att "Göteborgs nya stadsdel" ska byggas.




Värsta grymma miljön, hade man nog kunnat göra något bra av förenat med nybygge. Borta.


Variation förnöjer heter det ju. Här hade man kunnat få in ännu en form av blandstad, blandad bebyggelse, nytt och äldre. Det handlar ju inte om att ha kvar området som det var, utan att ta tillvara det bästa som fanns och införliva i den nya stadsdelen. För så skall städer byggas!


Nog med gnäll. Hittade ett kul klipp från en marknadsplats/järnväg i Bangkok. Något för hamnbanan längs älvstranden eller bangården på Gullbergsvass kanske? :)

Kvillebäcken - gott och blandat?

En central dimension av begreppet "blandstad" är som bekant funktionsblandning, dvs. blandningen av bostäder och olika sorters verksamheter. I traditionella stadskvarter, som tex. i Linnéstaden, är bottenvåningarna fyllda med lokaler för diverse verksamheter: mataffärer, butiker, restauranger, caféer, kontor, dagis, föreningslokaler osv.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Den femtonde Yimbyvandringen - Kvillebäcken etc




Det genomförs många stadsvandringar i vår stad och intresset för stan och vår historia är stort. Men då andra mest analyserar och blickar tillbaka, tittar vi framåt! Vi försöker se möjligheter där andra konstaterar fakta. Vi ser blandstad där andra ser parkeringsplats. Vi ser butiker där andra ser elskåp. Vi ser livliga gator där andra ser trafikleder. Vi ser framåt där andra ser bakåt. Tyvärr såg jag inte att inställningarna på kameran var lite fel så det blir rätt skumma och mörka bilder i dagens rapport från vår vandring i söndags.







Vi var nog cirka tjugo vackra yimbyiter som promenerade genom Kvillebäcken med omnejd. Startplats var det lite diffusa Vågmästareplatsen. Platsen där den hela och halva specialen en gång uppfanns av en korvgubbe och en av hans trogna kunder. Men det är ju en helt annan historia som vi får ta någon annan gång.


.




Vi noterade ett landshövdingehus med fyra våningar istället för vanliga tre. Mer sånt, tyckte vi. (nej, huset vi pratar om är inte höghusen i bild, utan här får man använda fantasin)


Vi strosade Hjalmar Brantingsgatan upp och kikade in i de gamla landshövdingekvarteren (kvarter bestående av Göteborgs arkitektoniska stolthet landshövdingehus). Vi förundrades över de med staket uppdelade innergårdarna. Var det olika fastighetsägare? Inget gott skäl dock. Var det för att förhindra genomgång? Kanske.










Vandringen gick vidare upp emot Wieselgrensplatsen, där byte av torgplattor var under genomförande. Dock inte när vi var där, det var ju söndag och vilodag för många. Vi diskuterade torgets framtid. Någon tyckte att man kunde gatisera torget, alltså att låta en gångfartsgata löpa längs torget och på så sätt sammankoppla WP till staden. Andra höll inte med alls utan ville ha platser i staden fria från biltrafik. Man kan säga såhär att ingen gemensam åsikt klubbades av Yimbys klubba den kvarten. 





Originalbutiken, som från början hette LL:s livs, innan sammanslagningen med Willys cash (därav röda LL). Här handlade ungefär hela Hisingen förut, landets kanske då billigaste matbutik.




Något som retar gallfebern på oss i Yimby är planerna på nya punkthus på Bjurslättsplan. En fullständig katastrof och ett hån mot oss som bryr oss om vår stad. En trubbig kniv i hjärtat på en redan liggande yimbyit. Nu tramsar jag kanske men det är faktiskt en riktigt korkad idé och ett mycket uselt markutnyttjande. Detta kan man läsa mer om här.



Vi blickar ut över Bjurslättsplan och dess parkeringsplats.




Vi gick vidare och tillbaka genom Wieselgrensplatsen och dess spårvagnshållplats. Man konstaterade att det var här som torget egentligen kanske borde befinna sig, där spårvagnarna är. Idéerna från Stadsbyggnadskontoret om att lägga ned biltrafiken i sänkan där spårvägen idag går och lyfta upp spårvägen till markplan togs upp och diskuterades. Några tyckte om idén och ville gärna få bort, eller i alla fall gömma bilarna och oljudet från dem. Andra tyckte att det kanske mest var ett sätt att i god göteborgsk anda gräva ned problemet. (synd bara att den där göteborgska gräva ned-andan ännu inte gett oss vare sig tunnelbana eller någon slags Västlänk).






Bakom ryggen på oss har man stängt ned verksamheter och omvandlat lokaler.







Nästa stopp var Virveltorget, som de senaste åren har genomgått en olycklig stängningsprocess. Butiker har stängt och lokaler har byggts om till annat. Så det är inte längre så mycket till torg att tala om. Vi gick vidare upp genom bostadsområdet och upp mot Ramberget. Här möter vi ett par äldre landshövdingekvarter, lite bortgömda sådär. Förbi Rambergsskolan och dammen vid Keillers parks början och upp för gångvägen över lilla Ramberget. Efter ett kort stopp vid Strömbergsplanen (efter Brämaregårdens stolthet, den legendariske Glenn Stömberg) promenerar vi nedför Brantbacken. Här tar vi en snabb titt på den vackra utsikten man har uppe på kullarna på rätt sida älven.






Han som har detta huset har fixat och donat på detta i säkert tio-femton år. Fint ska det bli! Intressant litet hus vid gatan.










Väl nere tog vi oss en avstickare för att beundra de stora ståtliga villorna vid bergets fot. Sedan gick vi in emot Kvilletorget, pratade lite om Kvillestaden och dess om- och uppbyggnad 1979. Jag visade lite före- och efter bilder och dessutom fanns det ytterligare fotografier över detta i ett skyltfönster. Sist men inte minst kollade vi in det på Yimby omskrivna "fasadhuset" som nu ser riktigt vackert ut, där det ligger i sitt hörn.

Vi tackar alla som ville vandra med och ser fram emot nästa vandring. Håll utkik här på Yimby om när, var och hur.

Stadsvandring i Kvillebäcken




Knapegatan.



Yimby bjuder åter in till öppen stadsvandring, denna gång i Kvillebäcken. Vi startar vandringen på Vågmästareplatsen, går runt en sväng och avslutar på Hjalmar Brantingsplatsen. Längs vägen kommer vi bland annat att passera Hjalmar Brantingsgatan, Virvelvindsgatorna, Rambergsvallen, Wieselgrensplatsen, Bjurslättsplan, Långängen och Kvilletorget. 

Vi samlas på Vågmästareplatsens norra sida (Vid postlådan) nu på söndag den 3 oktober kl 15.


För ett tag sedan kunde vi läsa i GP om förtätningsplaner vid Hjalmar Brantingsleden. Det är intressanta idéer värda att diskutera.



"Förhoppningen är att förtätningen ska göra hela området bort till Wieselgrensplatsen mer stadsmässigt, inte minst dagens stora genomfarter Hjalmar Brantingsgatan och Inlandsgatan."

"Låt spårvagnarna och genomfartsleden byta plats med varandra vid Wieselgrensgatans spårvagnshållplats och vändslinga.
Genomfartstrafiken flyttas ner i spårvagnarnas tråg och spårvagnarna lyfts i stället upp till ytan, om tråget däckas över...Detta skulle kosta stora pengar men också ge plats för nya byggnader och ett nytt torgrum som bryggar över trafikleden."




Men det finns också mörka moln i antågande. En annan plats vi kommer att passera är nämligen Bjurslättsplan, där det finns horribla planer på ännu ett punkthusparadis.




.
.


För er fastlandsgöteborgare som tvekar om det är värt resan över älven bjuder jag på en aptitretare i form av lite bilder från det vackra Kvillebäcken. Välkommen på söndag! 
 
 



Wieselgrensplatsen med en liten sevärdhet, klockspelet på kopparhuset.


Wieselgrensplatsen brukar anses som Hisingens hjärta.



Torgstenplattorna håller som bäst på att bytas ut på Wieselgrensplatsen.





Här har man målat lågbron på väggen.



Hjalmar Brantingsgatan.



Kanske inte världens bästa reklam för vandringen, men bakom detta spännande hus är det samling på söndag.


Vågmästareplatsen med sin spårvagnsakvedukt.




Kvillestan.


Det på Yimby omtalade "fasadhuset" tänkte vi också ta en titt på.

Har blandstaden kidnappats?



Den täta blandstadens vara eller icke vara diskuteras (konstigt nog, kan tyckas av vissa) flitigt. Diskussionen präglas av förvånansvärt lite fakta och kanske särskilt funktionalismens försvarare vill göra gällande att traditionell kvartersstad kontra funktionalism främst är en ideologisk fråga.

Detta kan te sig något missvisande, eftersom det faktiskt finns en hel del hårda fakta att analysera – som trafikflöden, efterfrågan och tillgång på lokaler, demografi, ekonomiska flöden, antal verksamheter och så vidare – och där man således på ett så objektivt sätt som möjligt kan diskutera och resonera om de olika paradigmernas effekter. Ämnet har diskuterats och lär fortsätta diskuteras även i framtiden av Yimby.

Nu kan man dock börja se antydan på en ny taktik från politiker och tjänstemän för att man skall kunna fortsätta producera funktionsseparerade bostadsenklaver av i huvudsak förortssnitt: man omdefinierar, eller urholkar, begreppet "blandstad".



I områden som i ÖP anges som framtida tät blandstad bygger man en stad som påminner starkt om... ja, faktiskt samma gamla funktionalistiska stad (förort) som vanligt. Ta till exempel planen för Sannegårdens Centrum. Här anges tät blandsstad i översiktsplanen för området. Funktionsblandning. Det står uttryckligen i detaljplanen att man skall bygga klassisk kvartersstad: "Tidigare utgångspunkter för den klassiska kvartersstaden fullföljs med tydliga gränser mellan offentliga och privata rum, möjlighet till blandning av verksamheter och mångfald."

Om man sedan tittar på resten av detaljplanen och utformningen av området så behöver man inte känna sig korkad om man inte kan få det hela att gå ihop. När SBK föredömligt skickar en kommentar till Yimby angående planen så kallar man det närliggande området som planeras vid Säterigatan för sammanhängande kvartersstad eller tät blandstad.



Blandningen ligger i att det finns närhet till köpcentrum som då får stå för inslaget av handeln i "kvartersstaden". Och kvartersstaden består av... Jag ser faktiskt lamellhus i uppbrutna kvarter. Förvirringen är stor. Senare visade det sig även att det antagligen redan i ett tidigt skede av planeringen av Sannegårdshamnen varit klart att ICA skulle få etablera ett eko-Kvantum i området och det blir plötsligt lättare att förstå varför planen ser ut som den gör.

Ett annat spännande område med enorm potential – som enligt ÖP och även uttalade ambitioner i detaljplanen, i framtiden skall vara av typen tät blandstad och en utväxt av city över till "andra sidan älven" – är Östra Kvillebäcken. Här har man lyckats hålla sig relativt nära den uttalade ambitionen, men man når inte ända fram.



Kvillebäcken

Man kan se hur de alltmer börjar närma sig traditionell kvartersstad, även om man inte vågat gå riktigt hela vägen genom att helt sluta kvarteren. Kvarteren är åtminstone lite mindre uppbrutna än de brukar vara. Men så har vi även den låga exploateringsgraden, den låga halten av verksamhetslokaler, den uttalade målgruppen "barnfamiljer" och, kanske mest talande, stadsdelens slogan: "Sex minuter från Brunnsparken". Man får alltså intrycket av att man ska bygga ett citynära city eller ett centrum nära centrum om man så vill. Återigen börjar en viss förvirring gro i mitt stilla sinne.

I ett försök att bemöta kritiken av diskrepansen mellan uttalade visioner (som ÖP) och det som faktiskt byggs, används från vissa håll även argumentet "tät blandstad är inte rätt i alla lägen" – tydligen inte heller där man i ÖP funnit det lämpligt. Ja, faktiskt nästan ingenstans, om man tittar på detaljplanerna för 2009. En enda detaljplan (Skeppsbron) av 25 syftar till att "mangla ut" klassisk kvartersstad.

Och, påpekas det ibland, vi fick ju faktiskt Olskroken för trettio år sedan (jag var inte född då, men jag får väl glädjas med er som var det), och det är ju något av den täta blandstad som vi stadshetsare så ivrigt förespråkar. Men vänta nu, gick inte Olskroken redan innan totalsaneringen och ombyggnaden lite i den stilen, och hade vi verkligen så mycket mer tät blandstad att glädjas åt efter ombyggnaden?



Olskroksgatan före/efter

I översiktsplanen verkar man vara ganska klar över vad begreppet tät blandstad betyder och i texten Stadsbyggnadskvaliteter sammanfaller definitionen av "traditionell kvartersstad" mycket väl med vad som står i Yimbys lexikon under tät blandstad. De flesta av Göteborgs invånare ser antagligen skillnad på Vasastan eller Linnéstan och Eriksberg eller Högsbo.



Frågan är om det egentligen råder några större tvivel på vad tät blandstad (eller kvartersstad, eller innerstadskaraktär) är för något, eller om syftet med diskussionen egentligen är att diffusera och urvattna begreppet tills man kan skräddarsy det efter egna intressen. Kanske finns det rationella, väl motiverade anledningar till att låta bli att bygga blandstad. Kanske finns det omständigheter som omöjliggör ett byggande av den staden man helst skulle vilja.

Låt oss i så fall på ett öppet och ärligt sätt diskutera det. Jag efterlyser en mer saklig, ärlig och öppen debatt, där man vågar redovisa de olika intressena och de verkliga målsättningarna. Att man slutar prata nyspråk och istället talar ur skägget, så att säga. Det är ju trots allt vår gemensamma stad det handlar om. Framförallt hoppas jag att man inte försöker uppnå en medveten och onödig begreppsförvirring.

Krönika: Centrala Hisingen - Thörn revisited

Jag håller ju den här våren ett par stadsvandringar på Hisingen och i Gårda som fokuserar på hur det uppkom hål i den svenska stadsbilden, och hur vi idag har stora möjligheter att förtäta i hålen.

Hur hålen kom till har egentligen aldrig beskrivits i svensk stadsforskning. Men amerikanerna har mycket bättre koll på produktivkrafternas utveckling, så i USA har man skrivit mycket om den här sortens stagnation. Efter min resa till Chicago, Detroit och Saint Louis i somras bestämde jag mig därför för att läsa in mig på fenomenet på allvar.



Jag har ju redan visat foton från Kville, så den här gången…


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Centrala Hisingen och gentrifieringen

En kväll i november höll jag ett föredrag på en reklambyrå nere i city. Jag visade bilder och pratade om förändring och växande städer. När jag var klar tog jag en öl och snackade med några deltagare. En kille i 35-års åldern berättar att han ibland undrar varför han inte flyttar från Göteborg:

"Varenda morgon åker jag in till stan över Hisingen. Jag bodde fyra år i Los Angeles, men en sådan slum som det ligger nere vid Vågmästarplatsen såg jag aldrig till. Den här stan kommer aldrig att förändras".



Ett makalöst äventyrslandskap breder ut sig runt Vågmästarplatsen…


» Klicka här för att läsa resten av inlägget
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6717 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
28 Mars 07:55 av Matthias H.
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
15 Februari 2019 15:57 av Mikael Bigert