Fasader i Göteborg. Pricka in alla och vinn ett pris.
De allra flesta av stans byggnader kommer man ju aldrig att komma in i. Inredning och golv och originalluckor i köken och porslinstoalettsitsar i all ära men det är ju trots allt utsidan som i de flesta fall är det närmsta vi kommer. Man borde alltså satsa mer krut på stans fasader och det med finess.
Det är ju betydligt trevligare att promenera runt i en stadsdel där husen och fasaderna varieras och man känner att det är ett resultat av gediget hantverk. Mindre trevligt är att skynda sig igenom trista monotoma områden med enformiga och deppiga fasader. Då spelar det faktiskt mindre roll hur lyckliga människorna innanför än är och hur nöjda de är med sina lägenheter. Jag på gatan blir lik förbannat olycklig och nedstämd över att behöva se eländet. Kan ju tyckas vara mitt lilla problem och att det finns värre problem här i världen. Kan tänkas att det är så också, men jag tror inte att jag är ensam och iochmed att det rör sig väldigt mycket människor på gatorna så är detta faktiskt en betydande angelägenhet. Jag vill ha en vacker och intressant stad att promenera i. Inte en stad där man bara ska bo och där man vill komma undan alla sorters utgifter på bekostnad av estetiken.
Vi är ofta dåliga på att vårda våra gamla byggnader och dess ofta vackra fasader. Ofta har man respektlöst förvanskat och bytt ut fasader till ett mer ekonomiskt alternativ. Som till exempel den korrigerade plåten. Detta kalla opersonliga material som misspryder många av vår stads byggnader. Plåt gör man bilar av, inte hus.
Se på Kvillestan till exempel som har många gamla fina landshövdingehus. Men många av dem är idag slarvigt inslagna i dessa ledsna plåtomslag. Man behöver ju inte ha ett alltför tränat öga för att på långt håll se skillnad på en äkta träfasad och en kopia i plåt. Nej, mitt förslag är att byta tillbaks all plåt mot äkta trä igen. Även de nybygga husen med plåtfasader skulle må bra av träfasad. Det skulle göra hela stadsdelen vackrare och den skulle få tillbaks sin stolta själ. Inte skulle man byta ut en träfasad till plåtfasad på Haga nygata, det skulle jag inte tro. Visst kommer det kosta en liten slant, men vinsten skulle bli desto större. Vi ska år 2009 inte behöva ha plåtfasader på våra byggnader. Den här stan skulle kunna vara så mycket vackrare än vad vi låter den vara.
Svårt att tro att det är samma hus. Första bilden från början av 1900-talet, den senaste tagen i fredags. Här har vi alltså ett hus förvanskat med en grotesk gul plåt. Bottenvåningens tegel, det fina skiffertaket och takfönstrens detaljer finns kvar. Men plåten...när det hade kunnat vara så vackert som på övre bilden!
Vilken sida vill du bo på? Okej, kanske inte världens fräschaste fasad men ni fattar grejen.
Plåtslagarglädje när den är som bäst. Masthuggstorget är ett centrum för sunkig plåt. I bakgrunden syns Masthuggsterassen, landets största bostadsrättsförening och kanske även ett av landets största misstag i och med saneringen av den gamla bebyggelsen.
Att man bytt ut den putsade(?) fasaden mot en skrikig gul plåt på f d biograf Gnistan (1938-1968) är för mig ett mysterium. Annars är ju mycket sig likt här på Brämaregatan, tillochmed den den svävande lyktan.
Här är ett färskt exempel på hur man däremot gjort tvärtom. Bytt ut plåtfasaden mot puts. Ett ganska lyckat drag tycker jag, även om man kanske skulle kunna varierat färgen en aning mellan det högre hörnhuset och resten. Har förresten för mig att jag läst någonstans att innan huset fick plåtfasad så var det en fasad av stenplattor, men att man efter en brand satte upp plåt istället för att tvätta av stenfasaden.
Många områden skulle må bra av en ansiktslyftning vad gäller fasaderna. Till exempel flera av de
problemområden som vi så ofta pratar om. Nordostpassagen, Annedal, Nilssonsberg, Masthuggsterassen, Hammarkullen, Norra älvstranden och så vidare. Vissa av dessa områden skulle ju iochförsig kanske må allra bäst av en lagom dos av sin egen medicin, rivningshysteri. Men om man ska fokusera på verkligheten för en stund kan man ju i alla fall försöka förbättra utifrån dagens läge. Ett exempel på en förädling man skulle kunna titta närmare på är de enformiga gula tegelfasaderna vid Nilssonsberg.
Johannes hade ett
förslag att bryta upp den stora kolossen utmed Övre Husargatan i mindre delar genom att helt enkelt måla fasaden i olika kulörer. På sätt skulle man kunna få en mindre monotom känsla och göra området mer intressant för ögat. Det skulle skapa en illusion om att det faktiskt är flera olika hus istället för som man ser det idag, som ett stort komplex från sjuttiotalet. Liknande metod skulle kunna tillämpas på grannområdet Annedal, där byggnaderna är än mer enformigt trista.
Genom färgsättning av fasaden bryta upp det monotoma komplexet kan man göra stadsrummet intressantare och mer levande för ögat. Även balkongerna skulle kunna bytas ut mot vackrare stålkonstruktioner, för vad har vi sagt om plåt... För övrigt så kan färgerna diskuteras.
(klicka för större)
Ja det finns en hel del att ta i tu med vad gäller stans ansikte utåt. Jag kommer att återkomma i ämnet senare i sommar och fokusera mer på belysning och ljussättning av staden och dess olika fasader.