Replik: Lågbro skapar konflikt

Idag skriver jag och Kenny Reinhold, ordförande för SEKO Sjöfolk, på GP Debatt om den nya Göta Älvbron. SEKO Sjöfolk har runt 9.000 medlemmar som arbetar inom sjöfarten i Sverige som matroser, motormän mm. Artikeln är ett svar på Bo Aronssons replik på min debattartikel om Centrala Älvstaden.

Aronsson lyfte fram höjden på den nya Göta Älvbron som en nyckelfråga för Centrala Älvstadens framtida utveckling. Det gjorde han helt rätt i. Ska man skapa de bästa förutsättningarna för stadsbyggande längs älvstranderna så ska man bygga en lågbro. Det är ingen kontroversiell ståndpunkt. Det inser nog alla.

Men som Aronsson också påpekade så har planerna på en lågbro väckt ett förvirrat motstånd i vissa kretsar. Det florerar nämligen på vissa håll en missuppfattning om att låga broar skulle stå i något sorts motsatsförhållande till en aktiv och levande sjöfart. Detta beklagliga missförstånd har lett till en infekterad debatt kring den nya bron, helt i onödan. Självklart går det alldeles utmärkt att kombinera en effektiv sjöfart med smarta, låga broar. Det är bara att se sig runt i Europa.

Att Yimby nu får stöd för denna syn av sjöfartens anställda, genom SEKO Sjöfolk, är naturligtvis mycket positivt. Nu borde det vara möjligt att lägga höjdfrågan åt sidan och istället fokusera på att omgående få den nya, låga älvförbindelsen på plats. Förhoppningsvis kan man sedan snabbt gå vidare och bygga många nya lågbroar över älven.

För sjöfarten är nämligen många broar bättre än en. Ju fler broar, desto fler broöppningar kan man ha utan att störa det totala trafikflödet över älven. Fler lågbroar ger ett jämnare flöde både över och på älven. Den som verkligen värnar riksintresset Vänersjöfarten borde alltså välkomna lågbroar med öppna armar. Förhoppningsvis inser Länstyrelsen detta. Det är dags att släppa beslutsångesten och sätta igång och bygga broar över älven.



Gamla Hisingsbron revs 1969. Nu är det dags att bygga fler låga broar.

Den gamla Hisingsbron var en populär och låg bro.


GP skriver idag om Göta älvbrons ersättare under rubriken "Låg bro troligt alternativ", vilket är glädjande för alla oss som gillar lågbroar. Ur stadssynpunkt är lågbroar oslagbara i och med att den inte kräver stora trafikapparater och ramper på båda sidor älven. Dessutom går det smidigare att ta sig över, det är billigare att bygga och det blir antagligen även en minskad mental barriär mellan fastlandet och Hisingen. Eftersom stadens uttalade ambition är att knyta samman staden på båda sidor Göta älv är lågbron det perfekta medlet. Inte minst med tanke på framtidens utvidgning av den centrala staden, centrala Älvstaden.


Ur GP: 
"Bo Aronsson, avdelningschef på Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), leder en grupp med representanter för Göteborgs Stad, Länsstyrelsen, Banverket, Vägverket och Sjöfartsverket som utreder frågan om brohöjd och trafikering av älven.

– Jag tror vi kommer att kunna enas om att det kan fungera med en lågbro i Göteborg och att det går att styra fartygstrafiken genom Göteborg till nätterna, säger han."


Låt oss hoppas att GP har rätt och att en riktig lågbro över Göta älv kan bli verklighet. Det skulle innebära ett stort steg i Göteborgs utveckling.

 



Tidigare i ämnet: 
Lågbroar, ja tack! 
Yimby Göteborgs yttrande om bangårds- och älvförbindelse
En ny Göta älvbro - stads- och trafikplanering
Bangårds- och älvförbindelse
YimbyTV om bangårds- och älvförbindelsens samråd
 

Förresten, nu på lördag är det åter dags för stadsvandring igen och Opaltorget står på programmet. Samling klockan 14 på Opaltorgets spårvagnshållplats. Väl mött!

Nuvarande Göta älvbro.


Det som gäller för den nya älvförbindelsen är att nuvarande Göta älv-bro ska bytas ut innan 2020. Alltså behövs en ny älvförbindelse, bro eller tunnel. Man har lagt fram sex förslag till samråd som pågår just nu och fram till den 3 november. Förslagen lyder: 


A. Mellanbro (höjd 10-13 m) för alla trafikslag i Stadstjänaregatans förlängning
B. Mellanbro för gång- cykel- och biltrafik i Stadstjänaregatans förlängning, tunnel för kollektivtrafik
C. Högbro (höjd 18-22 m) för alla trafikslag i Stadstjänaregatans förlängning
D. Mellanbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning
E. Högbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning
F. Lågbro/skyttel för gång och cykeltrafik vid Lilla bommen, tunnel för bil- och kollektivtrafik


Spontant känner det som att alternativ C och E försvinner med en gång eftersom de är högbroar och passar med sina långa och skrymmande ramper inte in i en stadskärna. Göteborgs innerstads utveckling bygger mycket på att knyta ihop båda sidor av älven. Det här är några av de mål som man tagit fram för projektet:


- Centrala Göteborg ska utvecklas på båda sidor om Göta älv och goda förbindelser för alla ska knyta samman de olika delarna.

- Förbindelserna ska minska barriäreffekterna över älven samt mellan stadsdelarna på den södra respektiva norra älvstranden, Centrala Älvstaden.

- Förbindelserna ska främja ett ökat gående och cyklande tvärs över älven och i områdena på ömse sidor därom.

- Förbindelserna ska främja ett effektivt markutnyttjande.


Om man ska uppnå dessa mål så har jag mycket svårt att se att högbroar finns med i bilden. Att föredra vore snarare alternativ A eller D, mellanhög bro för alla trafikslag. Helst av allt kanske skulle vara ett alternativ G, lågbro för alla trafikslag. Ett argument för låga broar är också att det är billigare att bygga låga än höga broar. Många fördelar, få nackdelar. Nedan följer en analystabell framtagen av Stadsbyggnadskontoret.





 

Man ska inte bara besluta om var och hur en ny älvförbindelse ska förläggas. Man ska även besluta om en bangårdsviadukt över eller under Centralstationen och dess bangård. Tanken är att förlänga Alléns trafikstråk över bangården till den nya älvförbindelsen och samtidigt få bort trafiken från Drottningtorget och Nordstan. Alternativen man tagit fram för detta är följande: 


Alternativ Viadukt: Bro över bangården för bil- buss- cykel- och gångtrafikanter. 

Alternativ Tunnel: Tunnel under bangården för bil- och kollektivtrafik. 

 

På vårt forum har det redan kommit fram många idéer och tankar om hur man bäst kan gå till väga med en bangårdsviadukt. Bland annat finns idéer om att förlägga verksamheter i viaduktens ramper. Allt för att införliva den nya bangårdsviadukten med stadslivet, göra den vacker och utnyttja den till fullo.



Läs mer om de olika förslagen och alternativen i älvförbindelsefrågan i samrådshandlingarna på Stadsbyggnadskontorets webbsida. Det finns också mer att läsa i vårt forum där man även kan diskutera och debattera i ämnet. Dessutom kan man gå på informationsmöte om planerna den 8 oktober kl 18 i Älvrummet som anordnas av Stadsbyggnadskontoret.

Tidigare relevanta artiklar: 
En ny Göta Älvbro - stads- och trafikplanering
Lågbroar - ja tack!

Trafikkontorets utredning om ny älvbro, för att ersätta Göta älvbron, verkar vara klar. Kostnaden kommer att bli ca 3,5 miljarder, oavsett om det blir en lågbro eller en högbro. Enligt tidigare uppgifter skulle en lågbro bli mycket billigare, men det kostar tydligen att göra bron öppningsbar. En lågbro är dock fortfarande det överlägsna alternativet, det är smidigare för gång-, cykel- och kollektivtrafiken och kräver inte de enorma påfartsramper som en högbro kräver. Det är en hel del dyrbar mark som kan användas på bättre sätt.

Ur GP:

"Det är Göteborgs kommun själv som äger Göta älvbron och de senaste beräkningarna från trafikkontoret visar att en ny bro alldeles norr om dagens kommer att kosta tre till tre och en halv miljard kronor. Kommunens önskan är att få bygga en lågbro men det tvingar fram en tuff diskussion med Sjöfartsverket och rederinäringen om fartygstrafiken på älven. För att en låg bro med bara åtta-tio meters segelfri höjd inte skulle behöva öppnas hela tiden, skulle fartygen bara få passera i konvojer med flera fartyg, kanske bara mitt på dagen och nattetid."

Som YimbyGBG varit inne på tidigare måste detta gå att lösa. Det måste gå att knyta samman Göteborg över älven. De åtta fraktbåtar per dygn som passerar kan inte hindra det.

Meeting across the river
Framtid för Göteborg
Brobeslut
Älvstranden utvecklas

Idag fattas beslut om gång- och cykelbron över Göta Älv. Att det behövs många fler lågbroar över älven, som i andra europeiska flodstäder, har vi tagit upp tidigare. Det är dock synd att man inte tar tillfället i akt och bygger en riktig lågbro, med utrymme för alla trafikslag. Särskilt viktigt är det naturligtvis att kollektivtrafiken får fler funktionella förbindelser över älven.

GP skriver om bron:

"Det senaste halvåret har planeringen av den omdebatterade gång- och cykelbron mellan Packhuskajen och Lundbystrand i centrala Göteborg gått lite på tomgång. I väntan på att miljödomstolen ska pröva projektet har den politiska s-mp-majoriteten i stan valt att inte spika den detaljplan som också krävs för att bron ska bli av. Ännu en bro att öppna Men i dag är det dags i miljödomstolen. Där blir knäckfrågan troligen intressekonflikten mellan stadens behov av fler förbindelser över älven och sjöfartens behov av att komma fram på vattnet. Brons projektledning tycker att den har lyckats utforma broförslaget så att fartygen ska kunna passera både snabbt och säkert.

Då blir gång- och cykelbron bara ännu en bro mellan havet och Vänern, utöver de nio broar som redan finns och måste öppnas för fartygen. Men sjöfarten på älven har formell status som riksintresse, vilket väger tungt i sammanhanget. Och Sjöfartsverket, berörda rederier och Göteborgs Hamn (som ägs av kommunen) hävdar att säkerhetsmarginalerna för fartygen som passerar bron blir för små, till exempel när det blåser hårt. Gång- och cykelbron är tänkt att bli en klaffbro med två öppningar. En mindre mitt i farleden i Göta älv, för den vanliga sjötrafiken upp- och nerför älven med mindre fartyg. Och en bredare närmast Cityvarvet, för de betydligt färre men ibland större fartyg som ska till och från Frihamnen, till exempel stora kryssningsfartyg.

Det tycks framförallt vara passagen till och från Frihamnen som sjöfartsintressenterna ifrågasätter. För medan fartygen upp- och nerför älven håller rak kurs när de passerar den smalare öppningen, så ligger fartygen till och från Frihamnen i gir – de svänger, alltså – tätt inpå bron. I nuläget ser bron ut att kunna komma att kosta uppåt en halv miljard kronor och det är ett pris som den borgerliga oppositionen anser vara alldeles för högt att betala för en bro som man bara kan cykla och gå över. Projektledaren Roul Jonsteg, konsult åt trafikkontoret, påpekar dock att cirka en tiondel av pengarna behövs till att rusta upp kajerna runt bron, en upprustning som ändå hade måst göras. Lika mycket, tio procent av totalsumman, är avsatt för oförutsedda kostnader.

– Jag är noga med att ange en hög siffra för politikerna, så att ingen efteråt ska kunna säga att bron blev mycket dyrare än beräknat, säger Roul Jonsteg. Samtidigt pekar projektledningen på att den så kallade samhällsnyttan av bron skulle bli större än kostnaden för att bygga och driva den, enligt beräkningar som gjorts på det sätt som Naturvårdsverket räknar."

Fram till 1969 fanns det faktiskt en lågbro över älven, ungefär där operan numera ligger, Hisingsbron. Efter att ha väntat i 40 år är det nu hög tid att ersätta den.