Yttrande över Detaljplan för bostäder m m vid Karl Gustavsgatan inom stadsdelarna Vasastaden och Landala i Göteborg

I helgen presenterades ”Kunskapsstråket Guldhedsstaden” på GP Debatt. Det är ett spännande projekt som tagits fram i samarbete med arkitektbyrån inobi. Utgångspunkten är att den stora utmaningen för stadsplaneringen de närmaste femtio-hundra åren är förtätningen och förstadligandet av de enorma områden av utspritt husipark-strössel som den funktionalistiska epoken lämnade efter sig runt våra städer. Framtidens städer kommer till stor del att byggas in i och genom redan befintliga stadsdelar. Det här är en stor utmaning för stadsbyggandet jämfört med tidigare, då man ofta exploaterade jungfrulig mark.



Ladda ned och läs planförslaget

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Idag skriver jag på GP Debatt tillsammans med arkitekterna Erik Berg och Fredrik Rosenhall på inobi om hur vi bör förtäta Göteborg. Vårt exempel är stråket mellan Sahlgrenska och Chalmers. Idéerna bygger på de tankar och idéer som diskuterats här på Yimby under många år, bl.a. i denna tråd. Egentligen är det en no-brainer - genom att förtäta längs stråk och noder, där det finns förutsättningar för blandstad, så skapar vi nya attraktiva stadsmiljöer utan att förstöra områdenas befintliga kvaliteter. En mer utförlig presentation av förslaget kommer här på måndag. Tills dess får ni gärna delta i debatten på GP. Hela förslaget kan ni ladda ned här...

Yimby Göteborg har lämnat in ett yttrande över Stadsbyggnadskontorets förslag till "Program för Chalmers Johanneberg, Mossen och Landala". Yttrandet är ett resultat av diskussionerna på forumet och i samband med inläggen Workshop och verkstad i Vetenskapsstaden och Program för Chalmers Johanneberg, Mossen och Landala.


Det viktigaste med nya hus är att de inte syns. Svensk stadsplanering år 2012.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsbyggnadskontoret (SBK) har efter två års arbete släppt sitt "Program för Chalmers Johanneberg, Mossen och Landala" på samråd.


Programområdet: Landala, Chalmers och Mossen

Den övergripande inriktningen på programplanen verkar lovande: "Öka bebyggelsedensiteten inom Chalmers och låta topografin vara strukturerande. Skapa offentliga och aktiva kanter mot övriga staden. Tydliggöra och utveckla platsernas funktioner och stärka entrépunkter. Stärka stråken inom området och till omgivande stadsdelar samt verka för att biltrafiken inte ska öka."

Utfallet blir att det finns mycket gott i planen. Framförallt är programmen för Landala och Mossen mycket bra. Men det finns också viss och även stark kritik att rikta mot förslagen för Chalmersområdet.

Men först börjar vi med att nagelfara Landala och Mossen.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YimbyGBG lämnade tidigare i veckan in ett yttrande om förslaget till detaljplan för Egnahemsvägen. Förslaget innebär att tre hus med 70 hyreslägenheter byggs längs med Egnahemsvägen i Landala.



Skiss på föreslagen bebyggelse (grafik: SBK)

Landala var fram till slutet av 1960-talet en levande arbetarstadsdel med en stark social sammanhållning (läs t.ex. Nanne Engelbrektssons "Landala - stadsdel och livsform som försvann"). Det blev också  en av många stadsdelar i Göteborg som utsattes för en "extreme makeover" under 60-70-talet. Här finns alla klassiska modernistiska ingredienser: totalsanering, trafikseparering, planskiljning (gångbroar till köpcentrum), funktionsseparering, monoton "löpande band-arkitektur", geografisk isolering och enorma parkeringsdäck.



Landala före totalsaneringen (bild: SBK)



Landala efter totalsaneringen (bild: SBK)

Idag är utmaningen att förtäta och urbanisera dessa områden och återknyta deras kontakt med resten av staden. Detaljplanen för Egnamhemsvägen är ett steg i den riktningen, vilket är positivt. Vissa justeringar av planförslaget är dock nödvändiga.

Läs förslaget till detaljplan

Läs YimbyGBG:s yttrande (pdf)

Yttrande

Vi ställer oss positiva till föreslagen förtätning längs Egnahemsvägen. Som detaljplanen framhåller är efterfrågan på bostäder stor i Göteborgs inner- och mellanstad och det är därför viktigt att hitta lämpliga lägen för att kunna erbjuda fler människor tillgång till staden, vilket i sin tur medverkar till stadens hållbara tillväxt. Därför är det av stor vikt att dagens befintliga bebyggelse kan kompletteras med ny bebyggelse där det bedöms lämpligt ur ett samhälleligt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Planen innebär ett värdefullt tillskott av invånare i området, vilket kan förstärka utbudet av service och handel. Att projektet syftar till fler hyreslägenheter är viktigt eftersom det ger förutsättningar för ökad social blandning. Vi ser också positivt på att bebyggelsen ges en stadsmässig karaktär med direkt anslutning till gatan. Det är ett yteffektivt byggande som inte låser den framtida användningen av omgivande mark. En god anknytning till gaturummet är dessutom nödvändigt om projektets trygghetsskapande målsättning ska kunna uppfyllas.

Vad gäller föreslagen arkitektonisk gestaltning är det glädjande att man vågat lämna den mest standardiserade nyfunkisen bakom sig, även om en ännu större variation mellan de tre olika husen varit välkommen. Liggande gestaltningsförslag, med närmast identiska fasader, ger ett ofördelaktigt intryck av "copy-paste".

Det är också ytterst positivt att förslaget vill se lokalanpassad yta längs med gatuplanet. Att medvetet förhindra funktionell blandning för all framtid är oerhört olyckligt och låser bebyggelsens användning på ett beklagligt sätt. Det går dessutom rakt emot översiktsplanens intentioner. Exakt vilka funktionella förutsättningar som området kommer att ha om några decennier är omöjligt att förutsäga idag. Det borde därför vara ett oeftergivligt krav att bebyggelsen får en viss flexibilitet.

Liggande detaljplaneförslag har på ett förtjänstfullt sätt kompletterats med lokalanpassning av gatuplanet. Även om förutsättningarna för handel i bottenvåningarna i dagsläget är dålig, finns ju stora möjligheter att inrymma kontor eller kommunal verksamhet redan idag. Detaljplanen måste därför vara tydligare med att bottenvåningarna ska vara förberedda för lokalanvändning redan från början och inte överlåta detta till exploatörens godfinnande. Fromma förhoppningar brukar nämligen inte räcka långt i stadsbyggnadssammanhang.

Vi efterlyser också ett större grepp på trafikplaneringen i området. Med utplånandet av den historiska bebyggelsen i Landala följde en olycklig trafikseparering och spatial isolering i typisk SCAFT-anda. Det vore välkommet att återskapa de rörelsemässiga relationerna mellan de olika områden som Egnahemsvägen förbinder. Ett första steg i den riktningen vore att länka samman Egnahemsvägen och Holtermansgatan, gärna i form av en shared space-lösning.

Vi hade också gärna sett fler förslag på hur de spatiala integreringen med Norra Guldheden hade kunnat förbättras, med fler trappor, stigar etc. Vi förutsätter vidare att parkeringsnormen justeras nedåt i enlighet med nyligen antagna parkeringspolicyn för Göteborgs stad. På det hela taget innebär dock detaljplanen ett stort steg framåt för stadsutvecklingen i området.