Tänk så gött att en het sommardag kliva ner i den svalkande underjorden och ta en göteborgsk metro ut till havet, istället för att svettas på en gammal långsam bastuspårvagn.
Tanken på tunnelbana i Göteborg känns nog rätt avlägsen och främmande för de flesta. Man har vaggats in i tron att det är tekniskt omöjligt, alldeles för dyrt, onödigt, otidsenligt och så vidare. Vi har lärt oss att vi ska älska våra spårvagnar in i döden och att tunnelbana är ingenting för oss. Vi har fått nöja oss med att dra vitsiga vitsar om att "vi har inget att dölja" och så vidare. Men det har inte alltid varit så här, det har faktiskt funnits andra tankar.
Det har
skrivits om det här på Yimby och för en tid sedan sände Sveriges Radio Göteborg en intressant reportageserie om det,
"Tunnelbanan som försvann". Den handlar om de tidiga planerna på tunnelbana i Göteborg. Man har rotat i stadsarkiven och hittat nästintill okända och bortglömda dokument. Redan på 1930-talet gjorde man nämligen i Göteborg en utredning om möjligheterna till en ny stadsbana under jord. Det blev dock ingen verkstad av det vackra snacket den gången. Planerna rann ut i sanden och ingen verkar veta varför. På 1960-talet startade man dock en ny utredning, vilken inte heller den resulterade i någon tunnelbana för oss göteborgare. Man undrar ju vad som vad som var orsaken till att inget hände och varför ingen tagit upp frågan sedan dess.
Skisser på linjekarta ur lokalbaneutredningen från 1934. (klicka för större, pdf)
Skisser på linjekarta ur stadsbandeutredningen från 1967. (klicka för större, pdf)
Det hade nog inte varit helt fel att ha den där tunnelbanan byggd idag. Även om vi idag kanske hade byggt den i andra sträckningar. Å andra sidan vet vi ju inte hur och i vilken takt staden hade utvecklats med en byggd tunnelbana som ny ådra. Det hade kunnat fungera som en katalysator för storstaden Göteborg, att våga börja växa igen. Vi hade fått grunden till en riktig stad, en förankring att här ska vi bygga och här ska vi satsa. Som att få storstadsprivilegier undertecknade och en växande identitet som just en storstad på frammarsch.
Vi hade haft en tydlig och stabil kollektivtrafikryggrad i regionkärnan att utgå ifrån. Till exempel när vi planerat vidare för tågförbindelser som
Västlänken och en utbyggnad av det lokala spårvagnsnätet. Stora ekonomiska medel hade pumpats ner i stan och det hade vi kunnat få skörda frukterna av idag när vi skulle behöva det som mest. Vi hade förenklat det för oss när vi skulle bygga samman det glesa splittrade Göteborg till en större enhet. Avstånden hade krympts och integrering mellan olika stadsdelar gynnats. Något som vi är långt ifrån i dagens läge.
Även om inte leran är ett omöjligt problem att lösa är det segare med det göteborgska handlandet vad gäller kollektivtrafik. Det har knappt byggts ny spårväg i Göteborg sedan 1960-talet, istället verkar stora krafter i stans politiska och ekonomiska korridorer föredra att stanna i tiden. Här är det fortfarande
bilen som gäller och till det behövs ju som bekant ingen räls. Bilen är ett populärt färdmedel i Göteborg, särskilt bland pendlare. Det är ju inte enbart air condition och blinkers som lockar. Det beror ju till stor del på bristen av en stark och utbyggd kollektivtrafik. Man har helt enkelt inte tillräckligt mycket att sätta emot bilen, det finns i stort sett ingen vettig konkurrens i dagsläget.
Idéillustrationer av Västlänken.
Göteborgs kollektivtrafik?
Jag tror inte att man längre kan lura i göteborgarna att man sitter fast i leran och att det därför är tekniskt omöjligt att bygga tunnlar. För det är ju inte sant. För det första så ligger ju inte hela stan på lera, även om centrala stan till stor del gör det. För det andra så kryllar det ju redan av diverse tunnlar under gatorna, små och stora. För det tredje, och det här är väsentligt, finns flertalet storstäder som har väl utbyggda tunnelbanesystem trots att stan ligger på lera. London, Sankt Petersburg och Mexiko City är några exempel. Visst lär det kosta stora summor pengar och det lär bli en långvarig och knepig process. Men inget som är gott är ju gratis och långvariga processer, det är vi ju rätt vana vid. Varför inte passa på att anpassa för tunnelbana under våra nya stadsdelar i Backaplan, Frihamnen, Gullbergsvass, Norra älvstranden, Ringön och så vidare.
Många verkar tro det, men det handlar inte om att antingen ha tunnelbana eller spårvagnar. Framtiden ligger antagligen i en kombination där många tunnelbanestäder bygger ut sitt spårvägsnät utan att för den delen avverka sina underjordiska transportmedel.
Göteborg har redan ett välbyggd, om än långt ifrån perfekt, spårvägsnät. En komplettering med en form av tunnelbana och vi skulle ha en mycket stark kollektivtrafik. Lägg på en ökad och förbättrad stadsbyggnad och vi skulle vara ett mycket starkare Göteborg dit människor lockas att leva, arbeta och bo.
Tanken på en riktig göteborgsk tunnelbana får allt snack om Västlänken att blekna snabbt och man frågar sig om man inte bör satsa på att återigen, tredje gången gillt, utreda tunnelbana. Jag tror att många skulle vilja se att frågan kommer upp på bordet igen en gång för alla. Någon borde ta tag i saken.
