Utskrift från gbg.yimby.se
....

Masthuggsstaden



Masthuggskajen idag - klicka för större bild

Masthuggskajen är en stor resurs i Göteborgs framtida stadsplanering. Ett enormt område mitt i centrala staden som dessutom ligger i direkt anslutning till det livaktiga Andra Långgatan och resten av Linnéstaden.

Det har ett gäng studenter vid BTH tagit fasta på i ett stadsplaneringsprojekt som de kallat Masthuggsstaden - mina drömmars kaj. Detta utmärkta planförslag hämtar inspiration från urbanteoretiker som Jane Jacobs och Jan Gehl. Målet är att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar bebyggelse med levande stadskvarter.

Läs mer om projektet här...



Korta kvarter enligt Jane Jacobs recept som anknyter till befintlig bebyggelse och nergrävd Oscarsled - klicka för större bild



Tät blandstadsbebyggelse, färjetrafiken kvar men endast persontrafik - klicka för större bild



Levande stadskvarter - klicka för större bild



  Kanal in till Masthuggstorget - klicka för större bild

Göteborg behöver både Mässan och Gårda



Svenska Mässans vd Lennart Mankert och styrelseordförande Roger Holtback skriver idag på GP om behovet av att bygga ut Mässan. Man framhåller att mässan är en viktig motor i stadens näringsliv:

Vart går då alla pengar, undrar kanske någon. Jo, bland annat till hotellen i Göteborg. Svenska Mässans besökare står för nästan en tredjedel av hotellens inkomster. Mycket går också till stadens restauranger och bidrar starkt till att Göteborgs krogliv kan hålla en så, internationellt sett, anmärkningsvärt hög gastronomisk nivå.

Pengarna från mässbesökarna hamnar också inom transportsektorn: tåg, flyg och taxi. Även shopping, kultur- och nöjesliv får sin beskärda del. En annan vinnare är staten, via moms och andra skatter. Kommunkassan fylls på, framförallt genom skatteintäkter från den sysselsättning mässan genererar. Många är alltså vinnare på att Svenska Mässan går bra.


Det är bara att hålla med Svenska Mässans ledning. Mässan är viktig för Göteborg och måste tillåtas att växa.

Det går dock alldeles utmärkt att utöka Mässan utan att omvandla hela Gårda till parkeringsöken. Vi behöver inte välja mellan Mässan och ett levande Gårda, som YimbyGBG visat i sitt yttrande  kan vi både låta Mässan växa och utveckla den levande blandstaden i Gårda. Det är dags att lämna funkistänkandets fixering vid totalsanering. Vi kan förtäta stadsdelar utan att förinta dem.



YimbyGBG:s förslag - klicka för större bild

Huruvida landshövdingehusen kan användas som bostäder eller ska omvandlas till lokaler för småskaliga verksamheter, ateljéer etc är en annan fråga som inte har med Mässan att göra. Det handlar framför allt om luftkvaliteten.

Att luften är dålig där mätaren i Gårda är placerad, någon meter från E6, betvivlar ingen. Frågan är hur objektiva dessa mätdata är, övriga mätare i Göteborg är placerade i takhöjd på ett betydligt längre avstånd från källan.

Såhär säger Länsstyrelsen:

Länsstyrelsen har i uppdraget om åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen framhållit att mätplatsen vid Gårda är olämplig utifrån de kriterier Naturvårdsverket satt upp för var luftföroreningar bör mätas. Mätutrustningen är placerad vid en gångbro över E6, på en plats där människor normalt inte vistas, eller vistas endast mycket korta stunder. På sådana platser är miljökvalitetsnormerna för utomhusluft inte tillämpliga enligt Naturvårdsverket.

Länsstyrelsen anser därför att de värden som uppmäts vid Gårda inte bör användas som underlag vid bedömningar av huruvida miljökvalitetsnormen för partiklar uppfylls i Göteborg eller ej.

I en rapport till Fastighetskontoret framgår också att luftföroreningarna avtar kraftigt med avstånd till bebyggelse och hinder.

Skillnaden mellan halter av PM10-partiklar i utsatta lägen intill den hårt trafikerade E6:an och situationen inne på bakgårdar och lokalgator i Gårda uppvisar ett tydligt avstånds- och skyddsberoende. Anledningen är att byggnader och slutna kvarter tvingar den förorenade luften att färdas en längre sträcka innan den når mottagaren. En stor del av partiklarna, speciellt slitagepartiklar från vägbana och däck, blir inte luftburna under någon längre tid utan hamnar i dagvatten och dikesmassor.

För det första torde alltså luftkvaliteten där folk bor vara betydligt bättre än vad Gårdamätaren visar. För det andra verkar det uppenbart att det parkeringshus och den gröna vägg som YimbyGBG föreslagit mellan E6 och bostadshusen kommer att förbättra luftkvaliteten i området avsevärt.

Att Svenska Mässans ledning väljer att ställa Mässan mot Gårda är alltså både missvisande och onödigt. Det är ju precis tvärtom. Genom att låta Mässan expandera som YimbyGBG föreslagit kommer Gårda att bli mer levande och förmodligen betydligt hälsosammare än idag.

Att Mässans ledning går ut i media på detta sätt visar att man har blivit osäker på det politiska stödet. Uppenbarligen har kommunens ledningen tagit intryck av den starka motreaktionen. Himlen klarnar över Gårda.

Mot en ny infrastrukturpolitik



Oppositionens ledamöter i trafikutskottet skriver idag på GP Debatt om vikten av att skapa en större Göteborgsregion och en kraftig utbyggnad av tåg- och spårtrafiken:

Alla vi tre rödgröna partier är nu överens: vi vill investera väsentligt mer på infrastrukturen än regeringen under den närmaste tolvårsperioden. Vi är också överens om inriktningen på dessa investeringar. Vi vill fortsätta den satsning på järnvägar och tågtrafik som vi tillsammans inledde redan år 2001.

Vi vill prioritera investeringar i järnväg före vägar. En utbyggnad av järnvägen är nödvändig för att bryta transportsystemets klimatpåverkan. En avgörande investering för att bygga ett modernt, klimatsmart och konkurrenskraftigt Sverige är höghastighetsbanor. Vi vill påbörja byggandet av Ostlänken mellan Stockholm och Linköping, men är nu också överens om att påbörja projektering av höghastighetsbanan mellan Göteborg och Borås. Vi är överens om att detta arbete måste påbörjas så fort det bara är möjligt. /.../

En viktig del av lösningen på jobb- och klimatkriserna är även att skapa grönare och bättre fungerande godstrafik. I Göteborg handlar det inte minst om att rusta upp och förse den strategiskt viktiga Hamnbanan med dubbelspår. Vi är nu överens om att så måste ske så snart som möjligt, och har avsatt medel till detta i vår närtidssatsning på infrastruktur.


Bortsett från att det är lätt att lova saker när man sitter i opposition (som också är lätta att glömma när man får makten) och att "så snart som möjligt" är en väldigt bekväm tidsram, så låter detta utmärkt. Göteborgsregionen behöver ett starkt och expansivt centrum, ett Göteborg som tillåts utvecklas till en dynamisk storstad. Det är inte minst viktigt ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Men det får inte ske till priset av en LA-ifiering av Göteborgsregionen, med bilköer, trafikstockningar, galopperande infrastrukturkostnader, segregering, sprawl, utsläpp och förstörd miljö. Alternativet är uppenbart: Masstransporter måste ske med tåg och spårtrafik.

Det ligger naturligtvis i oppositionens intresse att göra detta till en partiskiljande fråga, men det är det väl knappast egentligen. Ingen kan ju vilja upprepa de värsta misstagen från föregående decennier. Det borde vi alla kunna enas om. Alla partier har varit med och byggt upp dagens glesa bilstad - alla kan vara med och bygga framtidens täta blandstad.

Relaterat:

Göteborg behöver Västlänken

Vägval

Höghastighetståg - ett måste för Skandinavien!

Tunnelavgifter?

Alla på tåget (nästan)

Folkpartiet kräver pengar till Göteborg

Görgoa nyheter

Meeting Across the River

Framtid för Göteborg

Skugga över Göteborg


Västkustbanan

Glada nyheter om järnväg

YimbyGBG i GP

GP har idag intervjuer med mig, Anders Svensson och Helene Odenjung om bloggande. Jag berättade om YimbyGBG och vårt arbete för att förbättra stadsbyggandet i Göteborg.

Men vi är förstås inte de enda som tycker att Göteborg behöver bättre stadsplanering. Ofta får man höra att problemet är att det saknas visioner. Men visioner finns det gott om. En utmärkt vision finns i den nya översiktsplanen för Göteborg. Den innehåller modiga och smarta idéer om hur staden ska utvecklas. Det är en vision för Göteborgs stadsbyggande som har ett brett politiskt och vetenskapligt stöd.

De allra flesta har nämligen insett att vi måste sluta bygga gles och trist bilstad. Vi måste sluta planera utspridda och segregerade bostadsområden. Istället ska vi bygga den täta och levande, gång- och cykelvänliga blandstaden. Riktiga stadskvarter med en blandning av både människor och funktioner.

Genom att förtäta och knyta samman förorterna och innerstaden ska vi minska bilberoendet, bevara natur och jordbruksmark på landsbygden och integrera olika sociala grupper. Genom att bygga den täta blandstaden ska vi bygga det socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara samhället.

Göteborg saknar alltså inte en vision för stadsbyggandet, tvärtom. Vi har en alldeles strålande vision. Så innan vi börjar fantisera ihop ännu mer grandiosa visioner, borde vi kanske förverkliga den vision vi har. Det kommer nämligen inte att ske av sig självt.

Det finns starka ekonomiska, juridiska och administrativa hinder för det stadsbyggande som den nya översiktsplanen förespråkar. Vinstintressen, lagar och regler, rutiner och inrotade föreställningar ligger i vägen. Därför behövs det tydliga och konkreta strategier. Vilka reformer är nödvändiga för att göra det möjligt att bygga tät blandstad? Vi behöver politiker, planerare, journalister och många andra som försöker hitta svaren på det.

Det är inget fel i fantasiprojekt, gnäll om hur dåligt allt är eller abstrakta diskussioner om vikten av mer diskussioner. Men det kommer inte att ge oss bättre stadsplanering. Vad vi verkligen behöver är konkreta strategier för att lösa stadsbyggandets praktiska problem. Det tolvstegsprogram GP:s Mark Isitt presenterade i höstas var föredömligt i sin tydlighet. Det hade kunnat bli en utmärkt plattform för ett fortsatt konstruktivt samtal, om någon annan hade vågat vara lika konkret. Men diskussionen om Göteborgs stadsplanering har gått i stå. Trots tappra försök från lokala medier att få igång ett levande samtal om stadens utveckling händer föga.

Det finns olika anledningar till detta. Utöver det krampaktiga mantrat om "visioner" och rädslan för att vara konkret är det också ett beklagligt faktum att många nyckelpersoner vägrar delta i debatten. Att människor på viktiga uppdrag i vår stad väljer ängslig tystnad framför engagerad debatt är lika förvånande som det är olyckligt för det politiska samtalet. Att ha en diskussion med någon som inte vill diskutera är svårt.

Det är lätt att skylla på andra, men varje medborgare har ett personligt ansvar för hur vår stad utvecklas. Vi är många som borde tagit det ansvaret långt tidigare, men det har varit svårt då det saknats forum för samtal om stadsplanering. Det är därför YimbyGBG startats, ett politiskt och ekonomiskt oberoende nätverk för bättre stadsbyggande.

En del av oss i YimbyGBG arbetar professionellt med stadsplanering, andra gör det inte. Det som förenar oss är att vi vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Utgångspunkten för vårt arbete är att genom positiv feedback, konstruktiv kritik och konkreta förslag hjälpa våra politiker och planerare att bygga den stad som översiktsplanen föreskriver. Den socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara staden - den täta blandstaden.



Tät blandstad



Gles bilstad


Med utgångspunkt i kommunens nya översiktsplan kan diskussionen om Göteborgs stadsplanering få fast mark under fötterna. "Den goda staden" kan nämligen se ut lite hur som helst beroende på vem man frågar men vill man åstadkomma tät och levande blandstad kan man inte bygga hur som helst. Den förutsätter en finmaskig mix av arbete, bostäder och handel, arkitektonisk variation, social blandning och en hög genomströmning av människor.

Det är en vision med mätbara mål. Det vi behöver göra när vi planerar nya stadsområden eller förtätar befintliga stadsdelar är alltså att utgå från vad det konkreta resultatet blir. Som nu senast i Södra Gårda, där man vill riva tät blandstad för att bygga parkeringsgarage. Vi måste börja fråga oss vilken fysisk struktur som skapar den önskvärda sociala, funktionella och arkitektoniska blandningen.

Svaret på den frågan är inte anonyma punkt- och lamellhus som saknar lokaler i bottenvåningen, med låg prisvariation och bristande rumslig koppling med omgivningen. Trots det är det precis så vi har byggt de senaste decennierna. Hittills har vi bara konstaterat och beklagat detta faktum. Nu är det dags att vi ändrar på det!

Häng med!



Delar av YimbyGBG på stadsvandring

Göteborg 2050



I går (onsdag) var två representanter för YimbyGBG på Chalmers för att lyssna på Joakim Kaminsky från företaget Kjellgren & Kaminsky Architecture och ta del av deras arkitektoniska vision för Göteborg år 2050 med utgångspunkt från Miljökontorets vision Göteborg 2050. "Miljökontorets vision är mycket visionär, men saknar en bild av hur den byggda miljön skulle kunna se ut", sa Joakim.

YimbyGBG kan bara hålla med. Som vi många gånger tidigare påpekat är det inget fel på Göteborgs visioner utan snarare bristen på konkreta förslag på hur vi skall uppnå dem. Ni kan bara förstå med vilken förväntan två yimbyiter klev in i A-salen på Chalmers.

Salen var fullsatt av mestadels studenter och vi klämde in oss längst bak. Joakim presenterade sig och började med att visa en film om vision Göteborg 2050.

Joakim tog upp Göteborgs ekologiska fotavtryck som motsvarar en yta av Västra Götalands storlek. Hade hela jordens befolkning förbrukat lika mycket tillgångar som Göteborg skulle vi behöva 3 jordklot. Han utmanade oss med visionens fråga: Hur skulle Göteborg behöva se ut om vi bara skulle leva på ett ekologiskt fotavtryck som lika stor som staden?

Under tiden som vi grubblade på frågan lotsade han oss vidare genom relativt kända fakta som faktiskt verkat som plattform för planerare under en lång tid. Att det handlar om en attitydförändring i hur vi ska förhålla oss till våra resurser blir vi Göteborgare mer och mer överens om. Trots det går utvecklingen åt det hållet väldigt trögt, fast det finns många tekniska lösningar redan idag som vi skulle kunna implementera i vårt samhälle.



Joakim plockade fram exempel som att odla på våra tak, tysta små vindkraftverk som inte skuggar, passivhusteknik, isoleringsmaterial med vakuum som tar mycket mindre plats, solfångare och mycket annat. Som transportmedel i den nya staden presenterades spårtaxi som en lösning. Det är en kontroversiell teknik som YimbyGBG tidigare skrivit om.



Spårtaxin går en våning upp på ett sorts tak med solfångare och fångar även upp regnvatten för återanvändning, t.ex. för spolning av våra toaletter. Under spårtaxitaket är tanken att vi Göteborgare kan gå och cykla även den regnigaste novemberdag.



Den syn som Kjellgren & Kaminsky Architecture (KKA) har på förtätning av Göteborg överensstämmer med den nya föreslagna översiktsplanen och därmed även med YimbyGBG:s ståndpunkter. KKA vill bryta med sprawl som har fått härja under alldeles för lång tid och istället inrikta sig på att knyta ihop våra stadsdelar och eliminera våra barriärer med ny bebyggelse. Man vill också förflytta större delen av våra transporter på vattnet till Nordre älv. Då öppnas ju för att bygga en ny sammanlänkande stad mitt i älven! Älvstaden, som den kallas. Efter sin muntliga presentation låter Joakim oss få se en film över hur Älvstaden skulle kunna se ut.

KKA:s "Älvstaden" sammanlänkar vår stad på ett fint sätt, husens/kvarterens skala talar samma språk som stadskärnan i övrigt och fördelningen bostäder/kontor/kommersiella lokaler i ett och samma hus känns mycket positiva om man skall bygga blandstad. Visionen om Älvstaden är rätt maxad, men utifrån YimbyGBG:s perspektiv är det positivt då den säkert kan skapa en hel del debatt.

KKA har tagit ett första steg i hur Göteborg kan se ut 2050 och har även startat en blogg i ämnet där de vill få in och diskutera synpunkter för hur vi kan bygga ett hållbart Göteborg. Vi är nyfikna på en uppföljning från KKA:s sida när arbetet kommit ännu längre med Älvstaden och deras nya blogg. Samtidigt hoppas vi att många yimbyiter tar chansen att bidra med sina kloka synpunkter för att nå Miljökontorets vision för Göteborg 2050.

Besök KKA:s blogg - Super Sustainable City

Göteborg behöver fler p-platser!

Göteborg är i stort behov av centrala p-platser för cyklar. GP rapporterar idag om cykelkaoset i staden och de olika förslag som finns om hur situationen ska förbättras. Ur GP:

"Vänsterpartisterna Mats Pilhem och Jörgen Fagerlund motionerade i våras om "klimattaxa" på färjorna över Göta älv, Älvsnabben och Älvsnabbare.
Klimattaxa betyder i klartext gratisresor. Dessutom vill de se betydligt bättre utrymmen för cyklar på älvfärjorna.

- Vi vill se Älvsnabben och Älvsnabbare som broar över älven, inte som båtar, säger Mats Pilhem. Och på broar är det i allmänhet inga avgifter.
Han anser att Göta älvbron och Älvsborgsbron inte är lämpade för cykling och att Marieholmsbron ligger för avsides för de flesta som cyklar.

- Det kommer att ta flera år innan gång- och cykelbron över älven står klar, innan dess är färjorna perfekta för cyklisterna, säger han.
Biljettintäkterna på färjorna är åtta miljoner kronor per år, kostnaderna är 32 Mkr/år.

- De flesta betalar ändå sina resor eftersom de åker kollektivt före eller efter älvöverfarten, intäktsminskningen blir inte stor.

- Dessutom är de förlorade intäkterna en bagatell i jämfört med vad en ny älvtunnel för bilisterna eller den nya gång- och cykelbron kommer att kosta.
Trafiknämnden beslöt i går att föreslå att motionen avslås men att trafikkontoret får i uppdrag att utreda hur cykeltransporterna över älven kan underlättas och om nya färjor kan använda mindre miljöstörande bränslen.

- Vi är inte negativa till att underlätta för cyklisterna, säger Gunnel Garvars på trafikkontoret. Men de nuvarande färjorna kan inte ta fler cyklar än de gör i dag, det är redan för många och därför är det olämpligt att nu locka fler cyklister.
Garvars vill utreda ökad cykelkapacitet och sneglar på Amsterdam.

-Där har man kostnadsfria älvskyttlar som fungerar utomordentligt väl. Med samma typ av färja kan vi kanske ordna fria färjeresor även i Göteborg.
Trafiknämnden beslöt i går att också utreda hur man skapar fler uppställningsplatser för cyklister vid centralstationen. Trots att det blivit fler cykel-p-platser de senaste åren är det ofta fullt i cykelställen och cyklisterna parkerar sina cyklar lite överallt kring centralstationen.

- Vi behöver tillsammans med andra kommunala förvaltningar, Banverket och Jernhusen utreda hur vi på bästa sätt skapar bra utrymmen för parkerade cyklar kring centralen, säger Ma-Lou Wihlborg, avdelningschef på trafikkontoret.
För närvarande finns 800 parkeringsplatser för cyklar i området. Vid resecentrum i Lund finns 3 000, varav 780 bevakade, och i Malmö 2 000.

- Vi behöver fler och snyggare platser och vi behöver skapa ordning i reda i dagens kaos, säger Wihlborg.
Utredningen skall vara klar till cykelsäsongen år 2010."



Cykelparkering i Amsterdam

Begreppet blandstad

Det finns uppenbarligen en viss osäkerhet om vad som egentligen menas med begreppet "blandstad". Eftersom det är ett centralt begrepp i stadsplaneringsdiskussionen, inte minst i det här forumet, kan det kanske vara bra att försöka förtydliga det. En blandstad är enkelt uttryckt en urban miljö med en hög grad av blandning. De typer av blandning som vanligtvis avses är följande:

Funktionell blandning: Grundläggande funktioner (bostäder, handel, kontor, nöjesliv etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. För att uppnå funktionell blandning krävs det ett underlag i form av lämpliga lokalytor. Finns det inga eller få lokalytor finns det heller inget underlag för funktionell blandning. För att kommersiella verksamheter ska överleva krävs också vanligtvis en hög genomströmning av potentiella kunder. För att uppnå funktionsblandning är följaktligen trafikplanering avgörande.

Social blandning: Olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper, sociokulturella grupper etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. Att blanda upplåtelseformer kan vara ett sätt att uppnå social blandning, om det innebär att prisnivåerna i området blir mer varierade. Det avgörande är att det finns en blandning av billiga och dyra lägenheter. Det är en förutsättning för att social blandning ska uppstå. Det kan dock uppnås på många olika sätt. Även boendeformer och lägenhetsstorlekar ska vanligtvis vara varierade för att social blandning ska vara möjlig.

Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, höjdmässigt, materialmässigt etc. Ju fler hus varje kvarter innehåller och ju fler arkitekter och byggbolag som delat på uppdragen desto större blir vanligtvis den arkitektoniska blandningen. Områden som byggs i ett svep, under kort tid och av få arkitekter och byggbolag, blir vanligtvis mindre varierade.

Dessa olika former av blandning har naturligtvis effekter på varandra och hänger nära samman. En högre estetisk blandning kan t.ex. påverka den sociala blandningen som i sin tur påverkar den funktionella blandningen osv. Att ge en exakt definition på hur stor blandning som är nödvändig för att en urban miljö ska definieras som blandstad är alltså svårt. Det borde dock gå att ange minimikrav på exempelvis förhållandet handelsyta/kontorsyta/bostadsyta, variationsgrad på prisnivå och lägenhetsyta, variationsgrad på våningsantal, antal fastigheter/tomt etc.

Täthet är en annan efterfrågad stadsbyggnadskvalitet som dock inte ingår definitionsmässigt i begreppet blandstad. Med hög "täthet" kan avses olika saker. De vanligaste sätten att mäta täthet är antingen genom exploateringstalet, vilket är relationen mellan fastighetsytan och tomtytan (en tomt som är helt täckt av ett envåningshus har ett exploateringstal på 1), eller genom befolkningstätheten, dvs. antal boende per hektar. För det mesta avser man dock ett mer allmänt intryck av urban densitet, som inte behöver vara direkt kopplat till exploateringstal eller befolkningstäthet. Traditionell kvartersstad ger t.ex. ofta intryck av en högre täthet än husipark, även om exploateringstalet och befolkningstätheten kan vara desamma. Blandstadens mix av funktioner och sociala grupper ökar dock generellt förutsättningarna för en hög täthet eftersom antalet människor som av olika anledningar uppehåller sig i området ökar. Blandstaden kommer i det avseendet att vara såväl tätare som mer levande än funktionsseparerade områden.

Stadsbyggnadskontorets vägledande skrift Stadsbyggnadskvaliteter diskuterar dessa frågor på ett klokt och informativt sätt.

I den nya översiktsplanen för Göteborg finns en tydlig medvetenhet om dessa samband, vilket är glädjande. Den stora utmaningen är dock att omsätta de goda föresatserna i praktisk verklighet. Där kan säkerligen forum som detta göra en icke obetydlig insats genom att höja medvetandenivån i stadsplaneringsfrågorna och därigenom förbättra diskussionsklimatet.

P för p-platser

GP rapporterar att p-platser för de boende är en bristvara i centrala staden. Den främsta anledningen som anges är att miljöbilarna blivit tio gånger fler. Enligt de nya reglerna kommer miljöbilstillstånd bara att ges till boende i Göteborg och bara gälla i det område där bilisten är bosatt. Men det tar upp till tre år för de gamla tillstånden att löpa ut, så tills dess blir det trångt. Den nya parkeringspolicyn som är på gång siktar också mot att frigöra p-platser inne i staden för kortare besöksparkering, vilket förstås är viktigt för handeln inne i staden.

Ur GP: "En del av förslaget till policyn handlar om boendeparkeringen på gatorna i centrala Göteborg och föreslår att boendekort ska bli dyrare. Tanken är att bilisterna på så vis ska förmås flytta parkeringen från gatan till p-hus. I nuläget finns inga planer på fler boendeplatser trots trängseln. Annelie Hultén ger inget rakt svar på frågan om huruvida dagens situation medboendeparkeringar är rimlig. Hon hänvisar till att socialdemokraternas trafikgrupp först ska ta ställning till förslaget. - Men Göteborg har en begränsad yta och man måste fundera på om den inte borde användas till annat än bilar, säger Anneli Hulthén."

Det är bara att instämma med Hulthén, p-platser är nog inte den bästa användningen av den begränsade och dyrbara marken inne i staden. Gör man ett aktivt val och bosätter sig mitt i smeten kanske man samtidigt ska ta sig en funderare på om man verkligen behöver ta med sig bilen in i staden. Det är faktiskt fascinerande att läsa intervjuerna i tidningen med frustrerade bilägare, som letar i upp till en timme (!) efter p-plats varje dag. Vore det inte smartare att lägga den timmen på något annat? Man lever bara en gång, är det inte lite onödigt att lägga en en stor del av livet på att frustrerat åka runt och leta p-plats?
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter