Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Morgondagens miljonprogram byggs idag

Emmali Jansson (MP), ersättare i Byggnadsnämnden och kandidat till riksdagen och Göteborgs kommunfullmäktige, skriver idag om behovet av en ny stadsplanering.

Ett av problemen med de idag så utsatta miljonprogramsområdena är att de är uppdelade efter funktion. Man bor i ett område, arbetar i ett annat och handlar i ett tredje. Detta ger tråkiga områden och ett onödigt bilberoende med dålig luft och buller som följd. Samma uppdelning görs fortfarande när staden expanderar. Nya områden byggs med enbart bostäder eller enbart handel, vilket ger ett fortsatt bilberoende och framtida händelselösa bostadsområden. För att bryta trenden vill Miljöpartiet de Gröna bygga en roligare stad där bostäder, handel och kontor är blandade. Det ger en levande och intressant stad som främjar möten mellan människor.

De flesta områden från miljonprogrammets 1960- och 70-tal är funktionsseparerade, det vill säga att man skiljer mellan bostäder, arbetsplatser och handelsområden. Idealbilden var en familj där frun går hemma medan pappan tar bilen till jobbet om morgnarna. Den som inte har egen bil blir fångade i sitt händelselösa bostadsområde hela dagarna. Det är ofta långt till händelserna i centrum och det finns få lokaler för handel, fritidsaktiviteter och småföretagande.

Det görs alldeles för lite för att hindra att dessa problem uppstår i de områden som byggs idag. Kommunerna fortsätter att glesa ut städerna och bygga funktionsseparerade områden. Ett par exempel från Göteborg. I Fässbergsdalen, söder om externhandelsområdet Sisjön planeras för ett gigantiskt arbetsplatsområde med mycket litet inslag av bostäder. Samtidigt byggs det i Kviberg över tusen bostäder med en kommande brist av kontor och handel.

Bägge dessa områden, och flera därtill, skulle må bättre om det fanns ett blandat inslag av bostäder, handel, fritidssysselsättningar och arbetsplatser. Nu blir det stora trafikströmmar till arbetsområdet Fässbergsdalen på morgonen, medan området dör när de anställda går hem på kvällen. Samtidigt kommer Kviberg att bli ett bostadsområde som är tråkigt när de flesta är på jobbet och lämnat de övriga kvar i tristess.

Vi i Miljöpartiet tror på att en tät och blandad stad är mer levande och roligare att bo i. Ny byggnation ska ges möjlighet att bli levande tillskott i staden. Närheten till handel och arbete gör det lätt att ta cykeln eller skateboarden för att uträtta ärenden. En större blandning i staden kan också leda till fler billiga lokaler för nyföretagande och kulturutövning. När bostäderna dessutom är olika stora och varierar i hyreskostnad, har vi även förutsättningar för att minska segregationen i Göteborg.

Hurdan stad vill du ha?

Emmali Jansson, Miljöpartiet de Gröna
kandidat till riksdagen och Göteborgs kommunfullmäktige
ersättare byggnadsnämnden i Göteborg

Krönika: Framtiden för Gårda

Martin Joneskär, ledamot i Byggnadsnämnden, skriver om bakgrunden till dagens beslut om Gårda och hur han anser att man bör arbeta i framtiden med stadsdelen och omkringliggande områden för att förverkliga visionerna om Göteborg som en tät, blandad och dynamisk storstad.

Första gången som frågan om rivning av de aktuella Gårdahusen kom upp i Byggnadsnämnden under min tid var för ca två år sedan. Det framställdes då ett önskemål från Svenska Mässan om att expandera in i Fokushuset.

Det berättades då att vi under nästa nämndsammanträde skulle få en ordentlig dragning och att detta sammanträde skulle hållas i Svenska Mässan. I den framställning vi då fick hävdades att en förutsättning för mässans expansion var att de aktuella Gårdahusen måste rivas.

Ungefär ett år senare läser jag för första gången Yimby:s förslag. Det som sedan händer visade sig vara av avgörande betydelse. Jag ringer upp den ansvarige tjänstemannen och ställer två frågor: Har du läst Yimby:s förslag? Eftersom frågan besvaras med ja ställer jag den andra: Går det att genomföra? När svaret på denna fråga också är ja, med vissa reservationer för Gårdaskolan ringer jag upp Mats Arnsmar, socialdemokratisk ordförande i Byggnadsnämnden och delger honom den information jag just införskaffat.


Planritning över Yimbys alternativa förslag


Jag talar också om att detta innebär att jag inte längre kan försvara en rivning då den enda anledningen jag fann godtagbar för det var för att kunna placera P-huset på ett sådant sätt att det kunde angöras direkt från E6. Mats hävdar att han ändå förordar en rivning, detta av oklara skäl. Jag säger att vi i så fall nog får vara överens om att vi inte är överens. Nu har socialdemokraterna i Byggnadsnämnden ändrat sig och vill ta ett större grepp om Gårda men där inriktningen ska vara ett bevarande av de aktuella husen.

Nog historik. Jag har aldrig varit och kommer aldrig att bli en person som vill bevara hus till varje pris, däremot ser jag ingen anledning att riva hus som fortfarande fyller en funktion om det inte är helt nödvändigt utifrån andra värden. Jag har alltid varit en ivrare för den täta blandstaden, att stad ska vara stad och landsbygd landsbygd. Jag tänker inte fördjupa mig i fördelarna med den täta blandstaden då de flesta medlemmar i Yimby är väl så bevandrade i dessa. Jag ska däremot säga några ord om min, ännu något oprecisa vision om Gårda.

För att Fabriksgatan ska bli det kreativa stråk jag anser att det har potential att bli (jfr Andra Långgatan) krävs betydligt mer än att bevara dessa kvarter. Idag är Gårda en isolerad stadsdel, de möjliga stråken klipps av evenemangsstråk, E6, Skånegatan, Järnväg etc. För att Gårda ska bli ett kreativt stråk måste det kopplas ihop med resten av staden, framförallt mot Heden/Avenyn och mot Centralen/Nordstan.


Gårda behöver knytas samman med resten av staden


Den senare uppnås bäst genom att den redan genomförda planen för Friggagatan följs av en plan för Odinsgatan med samma inriktning. När sedan Bangårdviadukten är på plats har vi ett stråk utan barriärer som sträcker sig från landshövdingehusen till centralen och därifrån vidare mot de västra stadsdelarna.

Skånegatan och evenemangsstråket utgör kanske en mer påtaglig barriär. Enligt min mening måste evenemangsstråket bli mer uppblandat, det krävs betydande inslag av bostäder för att skapa det levande stadsrum som kan eliminera känslan av barriär. Skånegatan kan inte längre användas som genomfartsled för bilar. Jag ser gärna en Skånegata som har samma karaktär som Linnégatan.


Skånegatan i framtiden?


Heden bör bebyggas, kvartersstad med en väl tilltagen park är det jag förespråkar. Om alla dessa bitar faller på plats kopplas Gårda dels till Centralen/Nordstan via Friggagatan och Odinsgatan, dels till Avenyn/Vasastan via ett uppblandat evenemangsstråk, en förtätad Skånegata och ett bebyggt Heden.

Med dessa ord slutar jag mitt inlägg: Fram för ett grönt, tätt, solidariskt och blandat Göteborg!

Med vänliga hälsningar

Martin Joneskär
Ledamot i Byggnadsnämnden

Rödgrönt Ja till blandstad i Gårda

Enligt GP så har de rödgröna partierna nu enats om att inte riva husen i Gårda, utan istället tillsätta en övergripande utredning om parkeringssituationen i hela Evenemangsområdet:

En majoritet i byggnadsnämnden väntas på tisdag ställa sig bakom att landshövdingehusen på Fabriksgatan i Gårda bör bevaras.

- Det vi yrkar på är att man ska ta ett större grepp på Gårda-området, ihop med evenemangsområdet. Där bland annat ett bevarande av landshövdingehusen finns med, säger Martin Joneskär (MP) ledamot i byggnadsnämnden.

Och en majoritet i nämnden väntas ställa sig bakom detta?


- Ja, eftersom Socialdemokraterna är med, och vi och vänstern. Tidigare har ju sossarna inte ens tyckt att frågan är värd att utredas, där har de ändrat sig.

Även om vänsterblocket nu verkar ha enats om ett bevarande av husen är det mer osäkert om det kan fortsätta att vara bostäder i dem.

- Man kan ju tänka sig annat än bostäder, även om man bevarar husen, säger Mats Arnsmar (S), ordförande i byggnadsnämnden.

Men ni öppnar nu för möjligheten att bevara husen?


- Det är ju inget krav att riva husen om vi hittar andra lösningar.

Socialdemokraterna har ju tidigare sagt att luften är för dålig?


- Jag säger fortfarande att det inte är någon bra bostadsmiljö. Frågan är hur mycket pengar man ska lägga på de här husen.

Stadsbyggnadskontoret ska nu få i uppdrag att titta på helheten och försöka hitta andra möjligheter till parkeringar i närområdet. Det måste också utredas hur man kan skärma av husen från motorvägen, och vad det i så fall skulle kosta.

Kommer ni att jobba för att bevara de här husen nu då?


- Vi får ju se vart det tar vägen, det är ju fortfarande mycket parkeringar som ska lösas, säger Mats Arnsmar.

Martin Joneskär (MP) verkar mer säker på att det inte blir några rivningar.

- Nej, inte av landshövdingehusen i Gårda, nej.


Med reservation för datumet och en viss vaghet hos Mats Arnsmar så tyder ändå nu mycket på att Gårda kommer att ha en framtid som levande blandstad. Det är naturligtvis mycket glädjande. Inte bara för Göteborgs stadsplanering, utan faktiskt även för vår demokrati i stort. Det känns bra att vi har politiker som är beredda att tänka om och svälja prestigen om det finns goda argument för att göra det.

För alla socialdemokrater är detta också en glad dag. Nu slipper man gå till val med bilden av ett funktionalistiskt asfaltsparti, utan kan istället visa upp en enad rödgrön och urban front. Går nu allt vägen på tisdag så är alla vinnare.

Tack alla som varit med och kämpat för Gårda, tack alla som valde att strunta i vad som är "realistiskt". There's no fate but what we make...

GRATTIS GÖTEBORG!

Final i Gårdagate?

Just nu sitter Byggnadsnämnden i sammanträde för att avgöra Gårdas framtid. Klockan 14 hålls presskonferens. Då får vi veta hur det gått.

Miljöpartiet har inför dagens möte avgett följande deklaration vad gäller Gårdas framtid:

Bevara husen i Gårda

Under flera decennier har landshövdingehusen i södra Gårda hotats av rivning och kommunen har inte underhållit husen. Vad som i dagsläget utgör det konkreta hotet mot framför allt de båda halva kvarteren Cedern och Eken är att Svenska mässans lokaler ska expandera till Focushuset, vilket gör att de parkeringsplatser som där försvinner behöver omlokaliseras till närområdet, i programförslaget till just området öster om Fabriksgatan.

Vi i Miljöpartiet accepterar att Svenska mässan behöver expandera sina lokaler och godtar att de parkeringsplatser som därmed försvinner behöver omlokaliseras till en plats utmed E6, med möjlighet till påfart från motorvägen. Detta för att undvika trafik i kvartersstaden. För oss finns det dock inget självändamål i att riva några av de fastigheter som nu föreslås rivas. Vi ser också att Göteborgs kommun har en historia av att riva alldeles för många kulturminnesvärda hus, inte minst kvarter med landshövdingehus. Det gör att Fabriksgatan med dess omgivande landshövdingekvarter är en oerhört viktig del av vår kulturhistoria, något som skulle förstöras avsevärt om husen öster om Fabriksgatan försvinner.

Länsstyrelsen är tveksam till hur lämpliga de två halva landshövdingekvarteren är för bostäder, något som behöver utredas ytterligare, inte minst avseende de mängder av fordon med farligt gods som går på E6. Om en utredning kommer fram till att det inte finns några möjliga åtgärder för att kunna ha ett någorlunda riskfritt boende, kan vi tänka oss att omvandla husen till lokaler för verksamheter. I första hand vill vi dock att husen ska kunna härbärgera boenden, dels för att hålla stadsdelen Gårda levande dygnet runt och dels för att inte ytterligare förvärra stadens bostadsbrist.

I förslaget som vi nu ska ta ställning till ska antalet parkeringsplatser öka från tusen till ett tusen femhundra, något som vi ser som totalt onödigt i detta kollektivtrafiknära och centrala läge. Vi menar att det räcker att omlokalisera de parkeringsplatser som försvinner i samband med mässan expansion (1 348 stycken) I samrådet har det förts fram flera förslag på alternativa lokaliseringar av parkeringsplatserna, exempelvis som ett smalare parkeringshus öster om kvarteren Cedern och Eken eller söder om Örgrytevägen.

Vi vill pröva dessa alternativa lokaliseringar och utreda om parkeringarna kan förläggas till en plats som inte kräver någon rivning av kulturminnesvärd bebyggelse samt om och i så fall hur kvarteren öster om Fabriksgatan kan inrymma bostäder.

Martin Joneskär, ledamot i Byggnadsnämnden, Miljöpartiet
Emmali Jansson, ersättare i Byggnadsnämnden , Miljöpartiet

Gårda och luftkvaliteten

Heiti Ernits, miljöpartist och ledamot i miljöskyddsnämnden i Borås, skriver om debatten kring Gårda. Det vanligaste argumentet för en rivning av östra Fabriksgatan är den dåliga luftkvaliteten i området. Ernits genomgång, som också går att läsa på hans egen blogg, visar varför det argumentet inte håller.

Med anledning av Gårdadebatten tänkte jag spåna kring luftproblematiken i Göteborg. Jag menar att rivning av ett bostadsområde inte kan motiveras med ett argument om dålig luftkvalitet; med den logiken skulle runt hälften bostäder i de flesta av Sveriges större städer rivas till förmån för den ökade bilismen. Det är främst bilismen som är roten till luftföroreningar. Och det är där vi måste sätta in effektiva åtgärder.

Miljömålen, som de flesta säkert är redan bekanta med, behöver ingen närmare introduktion. Miljömålet för luftkvaliteten har ett huvudmål: att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Huvudmålen delas upp i ett antal delmål som definierar tröskelvärden för olika slags partiklar och kemikalier som klassas som luftföroreningar. Det handlar om: svaveldioxid (SOx), kväveoxider (NOx), bly, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen (VOC), partiklar och bens(a)pyren (PAH). Jag tänkte endast beröra några av dessa – för en heltäckande genomgång rekommenderar jag naturvårdsverkets hemsida.

Gränserna för tillåtna förekomster regleras av diverse nationella propositioner, men även via EG-direktiv. Tröskelvärdena kallas för miljökvalitetsnormer (MKN) och består av både en halt- och en tidskomponent för ämnesexponering. Miljökvalitetsnormerna anger högsta tillåtna föroreningsnivåerna. De anges som tim-, dygns- samt årsmedelvärde. De uppsatta föroreningsnivåerna får, med undantag för årsmedelvärdet, överskridas ett visst antal tillfällen per år. Överskrids dessa mer än så, då måste kommuner enligt lag vidta åtgärder för att komma tillrätta med problematiken.

Dessutom är kommunen även då skyldig till att regelbundet mäta luftföroreningar (speciellt de ämnen som riskerar att överskrida MKN) och rapportera dessa mätvärden till Länsstyrelsen. De uppmätta mätvärden extrapoleras till en heltäckande modell – vilket i sig inte behöver betyda samma sak som att personerna som vistas i det utsatta området får i sig den mängden [1].

Ett problem med luftföroreningar är att de är mobila – de kan transporteras tusentals kilometer från och till andra länder - och deras verkan varierar mycket beroende på väderförhållanden, vilket försvårar både mätningar och effektiva åtgärder. Den såkallade inversionen – att varmare luft lägger sig som ett lock över ett geografiskt område – bidrar till att avgaser och andra luftföroreningar blir kvar på marknivå. I Sverige är det främst Göteborg, som på grund av sina geologiska och hydrologiska förutsättningar och den stora trafikmängden, har problemen med detta.

Luftföroreningar känner inga nationella gränser, vilket mer än väl motiverar en internationell reglering. Det bör också nämnas att EG-regleringen för flera miljökvalitetsnormer kommer att revideras under hösten; detta får vi anledning att återkomma till. Men som det ser ut idag kommer ambitionen kring partikelhalterna att sänkas: från dagens sju till 35 överskridande per år. Man brukar uppskatta att runt 2000-3000 personer dör per år i Sverige på grund av diverse luftföroreningar. Mörkertalen för allergier, diverse sjukdomstillstånd och astmabesvär är stora. Låt oss gå genom lite fakta kring svaveldioxider, kväveoxider och partiklar, och sen koppla detta till Gårda.

Svaveldioxid
Svaveldioxid är en gas som bildas vid förbränning av svavelhaltiga ämnen, inte minst fossila bränslen. Gasen är redan vid låga koncentrationer direkt livshotande. Svaveldioxiden bidrar till sur nederbörd som skadar mark, skog, sjöar, vattendrag, kulturella artefakter – och i slutändan våra ekosystem. Det minskade svavelhalten i bränslet, färre oljepannor, ökad mängd biobränslen samt den industriella omstruktureringen i Östeuropa, har påtagligt minskad förekomsten av svaveldioxid under de senaste trettio åren. När det gäller Svaveldioxidhalten, kommer miljömålen nås med god marginal. Dock finns det vissa kuststäder som fortfarande har problem med svaveldioxidhalter på grund av omfattande fartygstrafik. Men utvecklingen går i stort åt rätt håll.

Kväveoxider, NOx
Kväveoxid (eller kvävemonoxid, NO) är en giftig gas som bildas vid all förbränning i luft. I förbränningen bildas också kvävedioxid (NO2) – därför talar man inom miljövetenskapen generellt om kväveoxider (NOx). De största källorna till utsläpp av kväveoxider är vägtrafik, sjöfart, arbetsmaskiner och olika industriprocesser. Av dessa är utsläppen från vägtrafiken den främsta orsaken till hälsoproblem, eftersom de sker i gatunivå där människor vistas. Koncentrationen stiger ofta längs gator där luftcirkulationen är dålig. Utsläppen från varje enskilt fordon har minskat betydligt sedan lagen om katalytisk avgasrening kom år 1989. Renare bränslen har också bidragit till att minska utsläppen. Samtidigt ökar trafikmängderna, vilket delvis har ”ätit upp” de tekniska vinsterna. Man brukar prata om reboundeffekten.

Kvävemonoxid är dessutom en viktig signalsubstans som reglerar diverse funktioner kring det kardiovaskulära systemet. Kväveoxider bidrar i naturen till ökad försurning och övergödning. Hälsomässigt verkar NOx irriterande på luftvägarna, är cancerogen och har visat sig verka negativt på immunsystemet. Dessutom utgör kväveoxid också ett av ämnena vid bildningen marknära ozon som har negativa effekter på hälsa och miljö. Halterna av kväveoxider har i riksgenomsnitt minskat långsamt sedan 1980-talet – mycket beroende på skärpta avgaskrav på motorfordon.

Paradoxalt nog har trafikmängden däremot ökat, detta har i vissa storstäder, i kombination med Europas äldsta bilpark, lett till en ökad mängd kväveoxider. Halten av kväveoxider, precis som svaveldioxid, är oftast högre kring fartygstrafikerade kuststäder då fartyg inte har några skyldigheter att använda sig av katalytisk rening. Bara kring Helsingborg bidrar fartygstrafiken med runt 290 ton utsläpp NOx per år.

Partiklar, PM1.0 – PM10
PM står för particulate matter, det vill säga materia i form av partiklar i varierande storlek. Siffrorna anger partiklarnas ungefärliga storlek; partiklarna benämnda med PM10 har en aerodynamisk diameter av 10 mikrometer (miljondels meter). De mest hälsofarliga partiklarna har en diameter mellan en och 2.5 mikrometer (PM2.5). Detta beror främst på att partiklarna i den storleksordningen kan tränga in i blodomloppet. De partiklar som befinner sig mellan en till 10 mikrometer är osynliga för ögat.

Partiklar uppkommer dels på naturlig väg och dels antropogent, det vill säga genom mänsklig verksamhet. En av de vanligaste källorna för naturliga partiklar är havssaltet (eller mer exakt havspartiklar), som kan transporteras över stora avstånd. Partiklar domineras av de antropogena utsläpp av till exempel sulfater, nitrater, organiska ämnen och sot som är en följd av vägtrafiken samt förbränningen av biobränslen och oljeprodukter. Slitageprodukter från vägtrafik utgör en annan betydelsefull källa: speciellt på grund av dubbdäcksslitaget mot vägbeläggningen. De halterna är speciellt höga under vårperioden när slitagedammet på vägbeläggningar torkar och virvlas upp.

De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft har visats vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och dödlighet. Kopplingar har bland annat gjorts till hjärt-/kärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna. När det gäller partiklar kommer miljömålen generellt inte att nås som det ser ut idag. Naturvårdsverket pekar ut de långväga partikeltransporterna och bristande insatser – både nationellt och internationellt – som några av orsakerna.

Det finns många åtgärder som kan sättas in för att minska partikelhalterna: sänkt hastighet på vägarna, dammbindningsmedel (CMA-spridning), spolning av utsatta vägar, minskad bilism, införande av miljözoner, dubbdäcksförbud, och så vidare.

Gårda, och luften som rivningsargument
Göteborg har generellt sett dålig luftkvalitet, så som många andra storstäder; som jag nämnde ovan så beror den dåliga luftkvaliteten i Göteborg på flera faktorer: den ökade bilismen, samt de ur luftsynpunkt missgynnsamma hydro- och geologiska förutsättningar. Redan för tio år sedan upptäckte man att halterna av kväveoxider vida översteg miljökvalitetsnormen. Sedan dess har kommunen ålagts att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med kväveoxiderna.

Luftmätningar har utförts vid Haga, Femman, Friggagatan och Gårda. Alla dessa mätpunkter har indikerat på höga värden. En osäkerhetsfaktor – när man analyserar mätdata – är mätinstrumentets placering. En felaktig placering kan ge felaktiga eller missvisande utslag. När det gäller mätstationen på Gårda – som har visat på höga toppnoteringar av NOx - skriver Länsstyrelsen: ”Enligt Länsstyrelsens uppfattning kan placeringen av mätstationen i Gårda ifrågasättas utifrån de kriterier Naturvårdsverket anger för lämpliga mätplatser. […] Därför anser Länsstyrelsen att de värden som registreras för Gårdastationen ej bör ingå i bedömningen huruvida miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överträds eller ej i Göteborg”.

Alltså bortser Länsstyrelsen från dessa mätvärden – men det tar inte bort det faktum att Göteborg generellt sett har en dålig luftkvalitet. Luftföroreningar (med undantag från synlig damm) kan inte tillskrivas en viss specifik lokation - de är flyktiga och virvlar runt i staden. Däremot kan man generellt säga att koncentrationen av luftföroreningar är som högst precis vid utsläppskällorna, det vill säga kring vägarna i detta fall. Vi kan med fördel granska denna extrapolerade modell för kväveoxider:


xI modellen görs vissa generella antaganden, men den visar ändå på en möjlig scenario för luftföroreningsspridningen i staden. Det råder inga tvivel om att det är biltrafiken som är den största källan till föroreningar. Genom beslut 2004-12-09 fastställde regeringen delar av länsstyrelsen förslag till åtgärdsprogram:

1. Åtgärder för att öka utbudet av kollektivtrafik i Göteborgsregionen
2. Åtgärder för att öka framkomligheten för bussar inom Göteborgsregionen
3. Åtgärder för att förbättra trafikinformationen i Göteborgsregionen
4. Åtgärder för att informera allmänheten om nyttan av att välja andra färdmedel än bil
5. Åtgärder för att informera större arbetsgivare och affärsidkare om nyttan av att upprätta s k gröna resplaner för anställda och kunder
6. Åtgärder inom parkeringspolitikens område för att motverka en ökning av personbilstrafiken i centrala Göteborg
7. Åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av friparkering som tillhandahålls av arbetsgivare i Göteborgsregionen
8. Åtgärder för att öka fyllnadsgraden av distributionsfordon i inre delar av miljözonen
9. Åtgärder för att geografiskt utvidga miljözonen för tung trafik i Göteborg
10. Åtgärder för att utveckla och tillämpa särskilda miljökrav vid myndigheters ochkommuners upphandling av persontransporter som skall utföras i Göteborgsregionen

Det är ironiskt att man försöker motivera rivningen delar av Gårda och byggandet av parkeringsplatser, med argumentet om dålig luftkvalitet. Är det någonting som forskningen har visat, så är det att en ökat andel parkeringar leder till en ökad mängd bilism; vilket Länsstyrelsen tydligt visar med åtgärdspunkten sex: ”[å]tgärder inom parkeringspolitikens område för att motverka en ökning av personbilstrafiken i centrala Göteborg”.

Dessutom, som jag började mitt inlägg med, är just Gårdaområdet inget exceptionellt undantag i Göteborg. Luftkvaliteten är dålig i hela staden. Åtgärder måste sättas in för att minska bilismen, inte att riva områden där luftkvaliteten anses vara undermålig. Då skulle vi behöva riva stora delar av Göteborg.

[1] Lövblad, G., Sjöberg, K., Persson, K. (2003): Personexponering av NO2 – uppskattning av befolkningsexponering. VVS-tidningen energi&miljö, Nr 1 2003

Läs också miljöpartisten Eva Obenius sammanställning av texter om Gårdagate.

Gårdagate



Gårdaskolans gymnastikhall - är tänkt att ersättas med parkeringsplatser


GP:s Abraham Staifo
skriver om Miljöpartiet och de märkliga turerna runt Gårda:

Skulle de verkligen bryta med sina viktiga stadsplaneprinciper för en bilparkering? Det finns inget beslut på pränt och på byggnadsnämnden säger man att frågan inte är färdigberedd förrän i augusti. Ändå kunde kommunalrådet Kia Andreasson på MP:s medlemsmöte i onsdags presentera och informera "om uppgörelsen kring Gårda". En uppgörelse som väcker en del frågor, om processen, hos en del medlemmar.

Emellertid framstår kompromissen som ganska smickrande för Miljöpartiet. Andreasson menar att man kommit överens om att riva husen närmast leden och bygga ett garage där som en buffert mot resten av Fabriksgatan, som ska bevaras och rustas upp. Om det stämmer har Andreasson varit en duktig förhandlare och kanske fått något ytterligare i gengäld. Om det kommer att betala sig är däremot en helt annan femma.


Staifo gör en intressant analys av mindre partiers kompromissande men det är svårt att förstå vad som skulle vara så snillrikt med just denna kompromiss. Andreasson påstår att Socialdemokraterna vill riva hela Gårda. Tack vare Andreassons kompromissande skulle Socialdemokraterna ha nöjt sig med att få riva halva. Det är ett resonemang som helt enkelt inte håller.

Även om det skulle vara så att Socialdemokraterna ville riva hela Gårda (vilket Socialdemokraterna själva inte sagt) är det ett obestridligt faktum att de inte har några som helst möjligheter att göra det på egen hand. Det borgerliga blocket är emot och Socialdemokraterna skulle behöva aktivt stöd från Miljöpartiet för att få igenom ett sådant beslut.

Om det är så att Kia Andreasson har gett upp halva Gårda i utbyte den andra halvan så är det en obeskrivligt usel deal. Miljöpartiet kan ju utan minsta problem rädda hela Gårda om de vill. Det är bara att rösta emot rivningsbeslutet när det kommer till kommunfullmäktige.

Det enda rimliga är att Andreasson fått något annat i utbyte. Frågan är vad det är och varför hon valde att inte berätta om det för sina medlemmar. Det finns det nog en och annan miljöpartist som är nyfiken på.

Varför man överhuvudtaget gett sig ut på detta opinionsmässiga gungfly när man har ett kommunalval i antågande är ett politiskt-strategiskt mysterium. Förhoppningsvis lägger man nu omgående ner den urspårade 60-talsplanen och låter Gårda utvecklas som tät och levande blandstad, som YimbyGBG föreslagit i sitt yttrande.

Läs också bloggen Mothugg - Gröna grävskopor mot Gårda

De gröna och Gårda

Idag har Miljöpartiet medlemsmöte om Gårdas framtid. Kia Andreasson, ledare för de gröna i Göteborg, kommer att närvara för att ta del av medlemmarnas synpunkter.

Alla miljöpartister som tycker att det är en dålig idé att riva landshövdingehus med billiga hyresrätter, konstnärsateljéer, replokaler, butiker mm. för att bygga parkeringsgarage har alltså all anledning att bege sig till miljöpartiets kansli på Ekelundsgatan 4. Mötet börjar kl 18:00.

Läs gärna vad YimbyGBG skrivit om Gårda tidigare, inte minst vårt yttrande där vi visar att det finns massor av plats att bygga parkering på utan att riva de tre kvarteren och Gårdaskolan.



Landshövdingekvarter från 1920-talet - billiga hyresrätter och lokaler i gatuplan. SBK vill riva och ersätta med parkeringsgarage.



Gårdaskolan från 1901 - här finns en mängd kulturaktiviteter, ateljéer, replokaler etc. SBK vill riva och ersätta med bussuppställning.



Gårdaskolans gymnastikhall från 1920-talet - används av många ideella föreningar. SBK vill riva och ersätta med bussuppställning.

Alla svepskäl som anförts för rivningen har hittills visat sig ogrundade. Luftmätaren i Gårda har placerats i marknivå, bara någon meter från E6 och långt från de boende. Andra luftmätare i Göteborg sitter i takhöjd där folk bor. Länsstyrelsen har därför dömt ut Gårdamätaren som olämplig.

Som Miljöförvaltningen visat förbättras också luften i Gårda kraftigt med avståndet till E6 och där det finns bebyggelse emellan. Ett riktigt bullerskydd som skulle förbättra luften i området avsevärt och dessutom åtgärda bullerproblemet.

Men luftkvaliteten är hursomhelst inget argument för rivning. Även om husen på östra sidan Fabriksgatan inte kan användas som bostäder kan de användas som verksamhetslokaler, ateljéer etc tills luftkvaliteten blir bättre, vilket borde vara stadens målsättning.

YimbyGBG gillar när det byggs tät blandstad och gillar inte när det rivs tät blandstad. Är du miljöpartist och känner likadant - säg det till dina representanter!

YimbyGBG lämnar yttrande om Södra Gårda

Göteborg behöver både mässan och Gårda

YimbyGBG i GP

Nätverket Bevara Gårda

Ny grön syn på staden



Idag är det dags för Melicafé på Hängmattan i Majorna. Det är miljökonsulterna Melica som anordnar diskussionskvällar på temat hållbarhet. YimbyGBG är inbjudna ihop med Urban Laboratory Group, Trafikkontoret och Naturskyddsföreningen - tillsammans med publiken kommer vi att diskutera "hur vi vill leva och röra oss i ett hållbart Göteborg".

Förhoppningsvis blir det ett givande samtal. Det känns som om miljörörelsen just nu befinner sig i ett avgörande skede vad gäller synen på staden och stadsplanering. Den dualistiska civilisationskritiken är inte längre allenarådande. Allt fler inser att den täta, levande blandstaden - där man kan gå eller cykla dit man ska - inte är ett hot mot miljön, utan tvärtom själva räddningen för miljön.

Istället för den romanticistiska 1800-talssynen på staden som en omänsklig och i grunden "onaturlig" livsmiljö (a la William Morris) börjar man se staden för vad den är, en specifikt mänsklig ekologi. Målet blir då inte att till varje pris bryta sönder och plocka isär staden (för att göra den mer "naturlig"), utan istället att ta vara på och vårda den urbana livsmiljön.

Det här synsättet ligger förstås i linje med det vi i Yimby argumenterar för: att förstå, uppskatta och utveckla det urbana på dess egna villkor. Det är inte heller något kontroversiellt ställningstagande, åtminstone inte bland yngre människor i den gröna rörelsen. Att Grön Ungdom nyligen tog ställning för den täta blandstaden (och nämnde Yimby som inspirationskälla) är därför inte förvånande, utan bara ytterligare ett tecken på den pågående nyorienteringen.

Förhoppningsvis fortsätter Miljöpartiet i Göteborg den här progressiva rörelsen mot en mer nyanserad syn på staden, det finns tecken som tyder på det. Ett första steg vore kanske att sluta försöka jämna Gårda med marken för att bygga parkeringsgarage - det vore ju onekligen ganska progressivt...
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter