Utskrift från gbg.yimby.se
....

Arkitektur på tapeten

De närmaste dagarna är fullspäckade med evenemang för den som är intresserad av arkitektur. Idag börjar Arkitekturmässan, med en mängd utställningar och seminarier kring arkitektur och stadsplanering.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Morgondagens miljonprogram byggs idag

Emmali Jansson (MP), ersättare i Byggnadsnämnden och kandidat till riksdagen och Göteborgs kommunfullmäktige, skriver idag om behovet av en ny stadsplanering.

Ett av problemen med de idag så utsatta miljonprogramsområdena är att de är uppdelade efter funktion. Man bor i ett område, arbetar i ett annat och handlar i ett tredje. Detta ger tråkiga områden och ett onödigt bilberoende med dålig luft och buller som följd. Samma uppdelning görs fortfarande när staden expanderar. Nya områden byggs med enbart bostäder eller enbart handel, vilket ger ett fortsatt bilberoende och framtida händelselösa bostadsområden. För att bryta trenden vill Miljöpartiet de Gröna bygga en roligare stad där bostäder, handel och kontor är blandade. Det ger en levande och intressant stad som främjar möten mellan människor.

De flesta områden från miljonprogrammets 1960- och 70-tal är funktionsseparerade, det vill säga att man skiljer mellan bostäder, arbetsplatser och handelsområden. Idealbilden var en familj där frun går hemma medan pappan tar bilen till jobbet om morgnarna. Den som inte har egen bil blir fångade i sitt händelselösa bostadsområde hela dagarna. Det är ofta långt till händelserna i centrum och det finns få lokaler för handel, fritidsaktiviteter och småföretagande.

Det görs alldeles för lite för att hindra att dessa problem uppstår i de områden som byggs idag. Kommunerna fortsätter att glesa ut städerna och bygga funktionsseparerade områden. Ett par exempel från Göteborg. I Fässbergsdalen, söder om externhandelsområdet Sisjön planeras för ett gigantiskt arbetsplatsområde med mycket litet inslag av bostäder. Samtidigt byggs det i Kviberg över tusen bostäder med en kommande brist av kontor och handel.

Bägge dessa områden, och flera därtill, skulle må bättre om det fanns ett blandat inslag av bostäder, handel, fritidssysselsättningar och arbetsplatser. Nu blir det stora trafikströmmar till arbetsområdet Fässbergsdalen på morgonen, medan området dör när de anställda går hem på kvällen. Samtidigt kommer Kviberg att bli ett bostadsområde som är tråkigt när de flesta är på jobbet och lämnat de övriga kvar i tristess.

Vi i Miljöpartiet tror på att en tät och blandad stad är mer levande och roligare att bo i. Ny byggnation ska ges möjlighet att bli levande tillskott i staden. Närheten till handel och arbete gör det lätt att ta cykeln eller skateboarden för att uträtta ärenden. En större blandning i staden kan också leda till fler billiga lokaler för nyföretagande och kulturutövning. När bostäderna dessutom är olika stora och varierar i hyreskostnad, har vi även förutsättningar för att minska segregationen i Göteborg.

Hurdan stad vill du ha?

Emmali Jansson, Miljöpartiet de Gröna
kandidat till riksdagen och Göteborgs kommunfullmäktige
ersättare byggnadsnämnden i Göteborg

Arkitekter berättar I

Sommartider. Stora delar av Sveriges viktigaste aktörer inom stadsbyggnadsfrågor och arkitektur, såsom SBK går på halvfart - om ens det. Miljonprogrammen framstår i sin finaste dager. Till och med en och annan menlös gräsmatta får en mening som plats för en paus i solgasset.

På televisionen visas, som brukligt är, gamla repriser. YimbyGBG tänker verkligen inte vara sämre! Istället för att se den där brittiska tv-deckaren som du såg förra sommaren, som du dessutom kommer ihåg slutet på, erbjuder YimbyGBG ett alternativ.

Som en del av en Juli-serie följer här det första av tre program som sändes av Svensk television året 1976 under namnet Arkitekter berättar. Lyssna på människor som format vår tillvaro i denna tid och hur man såg på arkitektur och stadsplaneringen då (notera även den tidstypiska tv-produktionen).

Del I - Vad gör egentligen en arkitekt?
Vi får träffa arkitektbröderna Ahlsén när de besökter och talar om några av sina gamla projekt samtidigt som det filosoferar om vad en arkitekt gör, formens betydelse för vår miljö, vilka utmaningar som svensk arkitektur ställdes inför under efterkrigstidens urbanisering, farorna med monotoni och makten och pengarnas betydelse.
 

YimbyGBG lämnar yttrande om Hammarkullen

YimbyGBG lämnar idag in ett yttrande över förslaget till program för stadsutveckling i Hammarkullen. Efter vår stadsvandring i maj fick vi en mängd uppslag som sedan diskuterats i vårt forum. Tack alla som på olika sätt bidragit i arbetet!

Läs SBK:s förslag

Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG är mycket positiva till programmets ambition att fokusera på livet mellan husen; socialt liv, trygghet, funktioner, förbindelser och rum för möten mellan människor.

Som vägledning har Gehl Architects fyra principer för stadsutveckling använts:
- att samla människor och händelser istället för att sprida dem
- att blanda funktioner och miljöer istället för att separera dem
- att öppna upp byggnader istället för att sluta dem
- att integrera olika rum och funktioner i varandra istället för att skilja dem

Det är ytterst glädjande att man valt denna inriktning för programmet. Förorter av Hammarkullens typ har i grund och botten en fantastisk potential, vilket ofta glöms bort. Det främsta hindret för en urban utveckling av dessa områden är den övergripande funktionalistiska planeringen, där trafiksystem av SCAFT-typ har fått dominera och kväva områdets socioekonomiska dynamik.

Genom att förtäta, funktionsblanda och överbrygga de barriärer som den funktionalistiska planeringen orsakat skapas förutsättningar för området att utvecklas till en attraktiv och stimulerande livsmiljö samtidigt som befintliga kvaliteter, som närheten till naturen, tas tillvara.
 
Utgångspunkterna för programmet är som sagt utmärkta. När väl Gehls principer skall konkretiseras tappar dock programmet i tydlighet och styrka. Programmet är för försiktigt och skulle kunna föreslå åtgärder som går mer i linje med ovanstående principer.

YimbyGBG har sammanställt en lista över kompletterande åtgärder. Listan kan sammanfattas med att nya tillfarter till området i söder ändrar flödena i norr, vilket möjliggör exploatering av bostäder i områden med färdig infrastruktur. Lokalbristen i Hammarkullen löses med att bygga lokaler i bottenplan utmed de nya gatustråken. Flexibiliteten i stadsdelen ökar avsevärt med en entré in till torget söderifrån.

YimbyGBGs förslag på kompletteringar av framtaget program:
 
1. Dra en stadsgata över torget söderut som ansluter ny föreslagen gata mellan Bredfjällsgatan - Sandeslättsgatan. Gatan kantas av 3-5 våningshus med affärslokaler i bottenplan. På den västra sidan av gatan byggs de nya husen ihop med befintliga så att ett eller två kvarter skapas. På den östra sidan lameller eftersom befintlig GC-bana mot Sandeslätt bibehålls. En busshållplats invid torget skulle möjliggöra snabba byten mellan spårvagn och buss och gatan innebär ju att busstrafiken får genomfartstrafik.

2. Torget bör flyttas åt sydväst och då göras mindre. Låt det omslutas av fasader. Här kan det vara lämpligt med en shared space lösning motsvarande Skvallertorget i Norrköping.



Idéskiss över ny bebyggelse och nya stråk


3. Området runt om den nya bilvägen längs fotbollsplanen (Bredfjällsgatan-Hammarkullegatan) bör tas med i programmet. Den nya bilvägen kan komma bli en viktig entré till Hammarkullen och här bör "stad" byggas. Fotbollsplanen flyttas 15 m norrut för att göra plats för 3-5 våningshus med lokaler i bottenplan på den norra sidan. Befintliga hus byggs ut med 5 meter djupa 1-2 våningslokaler likt Norra Gubberogatan. Gatan utformas som gångfartsområde med anvisad korttidsparkering.





Idéskisser över ny bebyggelse och nya stråk

4. Området kring Hjällbovägen har potential att göras om till ett gaturum med väggar av två till trevåningsradhus likt platån i Eriksberg eller S:t Sigfridsgatan.

5. Parkeringen norr om Gropens gård bör, även den, tas med i programmet. Lämpligt för 2-3 vånings rad- eller parhus.
 
6. Bredfjällsgatan byggs om till en båge så att det möjliggör bebyggelse på båda sidor om gatan. 4-5 våningshus flankerar ny gata. På västra sidan som kvartersstruktur som sluter sig med berget. På östra sida som bågformade lameller som tillsammans med befintlig bebyggelse skapar en omsluten innergård.



Idéskiss över ny bebyggelse och nya stråk

7. Nytorpsvägens föreslagna anslutning till Gråbovägen bör dras mellan de två befintliga lamellhusen (arbetsplatser idag) och ansluta Hjällbo Lillgata. Det skulle innebära att ett större exploateringsområde friställs öster om dessa hus, kontakten mellan Hjällbo och Hammarkullen görs tydligare och mer "stadsmässig", förutsättningar för service skapas på Hjällbo Lillgata samt att ingen ny korsning skapas ut på Gråbovägen.

8. Utifrån Gehl Architects tankar om att samla människor och händelser istället för att sprida dem bör kopplingen mot Hjällbo prioriteras högre än den mot Eriksbo.

9. YimbyGBG vill framhålla det generellt positiva i att bebygga trafik-/restområden. Utöver parkeringen vid Gropens gård och flera av projekten i programmet, är exempel på sådana ytor parkeringarna vid garagen i sydöst och huvudvägen upp till Västerslänt om trafiken istället leds på lokalgatorna.

10. Vi anser att man bör undersöka hur en ny gatustruktur påverkar förutsättningarna för kollektivtrafik med omgivande stadsdelar som Agnesberg, Gårdsten och Kortedala/Bergsjön.

11. Vi rekommenderar att man inkluderar GC-länken via Sagoskogen när det gäller möjligheter att skapa trygg gångförbindelse. Den omnämns ej i programmet. Fördelen med den är att den fungerar som länk både till Hjällbo och Eriksbo och att den redan omges av bebyggelse nästan hela vägen. Det enda som behövs är en bättre koppling mot gångstråket mellan husen på Sandeslätt samt översyn av belysning och öppenhet längs vägen, så det borde gå att ordna snabbt.

12. Vi tror att Hammarkullen skulle gynnas av en varierad bebyggelsetyp i utformning av fasad och material. Med moderna nybyggnationer i till exempel landshövdingestil skulle Hammarkullen bli en del av den göteborgska arkitekturtraditionen och stadsbyggnadsmässigt integreras med övriga Göteborg. Det skulle kunna bidra till en känsla av tillhörighet, att stadsdelen är en del av staden Göteborg.
 
I övrigt är det mycket glädjande att programmet är förankrat med representanter för de boende i stadsdelen och vi hoppas att detta samarbete fortsätter även i de mer detaljerade skedena i planeringen. Särskilt viktigt är det att ha en god kommunikation kring den föreslagna trafikintegreringen, det är avgörande att man kan presentera trovärdiga lösningar vad gäller trafiksäkerhet och då i synnerhet hastighetsdämpning.

Det finns redan idag ett problem med höga hastigheter inne i området i samband med moped och mc-trafik. Kan man hitta sätt att komma tillrätta med detta, tex. genom val av gatubeläggning (gatsten istället för asfalt etc.), skulle det lokala gensvaret med all sannolikhet bli mycket positivt.

Stadsvandring i Hammarkullen



På Kristi Himmelsfärdsdag den 21 maj är det återigen dags för en av YimbyGBG:s populära stadsvandringar. Den här gången besöker vi Hammarkullen, grannskapsenheten från miljonprogrammet som ligger ca en mil från centrala Göteborg.

Här planeras just nu för en omfattande stadsutveckling, vilket redan börjat diskuteras på YimbyGBG:s forum. Så vi passar på att sticka dit redan innan den stora Hammarkullekarnevalen 29-31 maj.

Ett ambitiöst och välgenomtänkt förslag ligger ute på samråd fram till den 16 juni. Målet för programmet är att förtäta, blanda och överbrygga barriärer i och runt Hammarkullen. Som yimbyist blir man varm i hjärtat när man läser programtexten. Här finns en tydlig inspiration från Jan Gehls legendariska kontor i Danmark och en insiktsfull analys av Hammarkullens funktionalistiska svagheter och dess möjligheter att utveckla sin blandstadspotential.

Självklart ska vi i YimbyGBG vara med och hjälpa till så att programmets intentioner förverkligas.

Vi ses på Hammarkulletorget kl 15 och vandrar som vanligt runt och diskuterar.

Välkommen!

Diskussion utan deltagare

Anna-Johanna Klasander och Johan Lundin från White arkitekter skriver idag om den nödvändiga upprustningen av miljonprogrammet.  Enligt dem är det en möjlighet, inte ett problem. Och White borde ju veta, det var de som ritade det mesta. Klasander och Lundin vill öppna debatten och släppa fram idéer. Några egna idéer har de däremot inte. Det är mycket märkligt. Klasander, som tidigare arbetade på Stadsbyggnadskontoret, är en av de främsta experterna på förortens strukturella uppbyggnad. Hennes avhandling analyserar på ett utmärkt sätt de stadsbyggnadsmässiga tillkortakommandena i miljonprogramsområdena (Suburban Navigation: Structural Coherence and Visual Appearance in Urban Design CTH 2003). Om inte hon har något konkret förslag att komma med, vem ska då ha det?

Det är för mig fullständigt obegripligt hur man kan skriva en hel debattartikel utan att uttrycka en enda egen ståndpunkt. Om arkitekter och planerare ska få mer inflytande, som Mark Isitt vill, måste de ju argumentera för något mer än bara att "det är nödvändigt med en öppen diskussion". Isitt har själv föregått med gott exempel och vågat ge egna förslag.

Mark Isitts senaste brandfackla har för övrigt väckt reaktioner. Tyvärr inte från Anneli Hulthén, som konsekvent väljer att lämna walk over i stadsbyggnadsdebatten. Nej, istället är det mannen bakom skriften Politics of Magma som reagerat på att Isitt kallade texterna "obegripliga". Och visst hade Isitt fel, texterna är inte obegripliga. Förutsatt att man har en magisterexamen i poststrukturalistisk lingvistik.

Problemet är detsamma som för Klasander och Lundin. Vill man ha en öppen, offentlig diskussion där alla kan delta, vill man påverka och omskapa verkligheten, då måste man våga släppa den akademiska sargen. Man måste våga använda sina teoretiska kunskaper i praktiken, man måste våga vara konkret och konstruktiv.

Säger man att man vill ha en "öppen diskussion" - då ska man själv delta i den.

Isitt om förorten 3

Det blev inget magplask i den avslutande delen av Mark Isitts serie om miljonprogrammet. Vi var många som befarade att det bara skulle bli ännu fler gnälliga litanior om hur usel boendemiljön i förorten är, vilket varit det dominerande fokuset för de senaste 40 årens stadsplaneringsdebatt. Det finns problem överallt, men det viktigaste är inte problemen utan lösningarna. Och glädjande nog tog sig Isitt an lösningarna i sin tredje artikel. Tolv konkreta och konstruktiva förslag som är väl värda att ta till sig, några guldkorn ur förslagen:

Lova och svär att inte utbilda brukarna i franska arkitekturteorier utan låta brukarna utbilda dig.

Stadsbyggnadskontoret kritiseras av såväl politiker som fastighetsägare och arkitektkontor. Hjälp dem.

Att bygga om en miljonförort är dyrt, men att inte bygga om är ännu dyrare.

Det är inte bara Göran Johansson som vänder ryggen åt nordost. Hela Göteborgs stadsplan gör det. Den självklara lösningen heter fler broar över älven.

– I förorterna har man separerat de få verksamheter som finns från stråken där människorna faktiskt rör sig, menar Mats Franzén, professor i sociologi vid Uppsala universitet. Skylta i stället upp stadsdelen mot denaktiva ringvägen genom upplysta fotbolls eller basketplaner. Skapa en stadig ström av besökare genom att leda in långsamt körande biltrafik. Och inte minst, bebygg de otrygga skogsdungarna. Som en bosnisk man sa till mig: ”Jag tittar hellre på folk än fåglar.”

– Tillåt de största familjerna att bygga ut sina trånga lägenheter genom att fästa holkar på fasaden. Sådana parasiterande rumsvolymer skulle skänka liv åt de enformiga ytterväggarna, minska slitaget på lägenheterna och maximera containerhusens kanske enda fördel – de är åtminstone robusta.

I miljonförorterna finns många skogsområden. Men inga bilvägar.
– Trots att undersökningar visar att vi hellre går tre gånger så långt längs en upplyst bilväg än genom ett skogsområde, säger Gerd Cruse Sondén på Tryggare och mänskligare Göteborg. Enligt henne är ökad trygghet en förutsättning om miljonförorterna ska kunna utvecklas till fungerande grannskap.

Precisera stråk där människor rör sig, komplettera med flexibla affärslokaler där utbudet är anpassat till de boende och ger anledning att frekventera området från morgon till sen kväll.
– Med fler folk på gatorna ökar tryggheten och grannsämjan och det kulturella kapital som finns i överflöd i dessa stadsdelar synliggörs, säger Jan Christiansen, stadsarkitekt i Köpenhamn.

En av få faktorer som förenar nysvenskarna är deras tro. En av många faktorer som förenar gammelsvenskarna är vår brist på tro. I Bergsjön finns tre kyrkor men noll moskéer. Konvertera! Kyrkorna alltså.

Isitt om förorten 2

I den andra delen av Mark Isitts serie om Göteborgs miljonprogramsförorter konstateras att trafiksepareringen (matargata runt, säckgator in) försvårar polisens arbete. Isitt ifrågasätter också det tvärpolitiska mantrat om att blanda hustyper, det ensidiga småhusbyggandet i flerbostadsområden tvingar stora familjer med liten ekonomi att flytta. Enligt Isitt beror stadens segregering också på fördomsfulla fastighetsägare, som sorterar bort sökande utifrån etnicitet. Isitt verkar också vara kritisk till arkitekternas ovilja att ifrågasätta stadsplaneringen bakom förorten:

– Problemen har inte orsakats av de höga husen, försvarar sig Thomas Samuelsson, tidigare chef för Whites projektledningsavdelning. När han som nyutexaminerad kom till arkitektkontoret 1967 blev hans första uppdrag att rita på Lövgärdet.
– Man måste ha en meningsfull sysselsättning. Kunna språket. Bli sedd, hävdar han.  Birgitta Holmdahl menar motsatsen. Fortfarande. Hon är professor i bostadsplanering på Chalmers och tidigare vänsterpartiets representant i Byggnadsnämnden och redan 1976 publicerade hon boken Idealbostad eller nödbostad.
– I avhandlingen kritiserade jag miljonprogrammets otroligt torftiga människosyn där man inordnade vardagslivet i rationella program. Jag uppfattade det som omänskligt. Jag blev fruktansvärt utskälld, helt nedsablad av kåren.


Isitt målar med ganska breda penseldrag (a la Zaremba), argumenterar mer utifrån intuition än fakta och det är fortfarande oklart vad han tänker komma fram till. Att dra raka streck mellan ett enskilt, tragiskt rånmord och svensk samhällsplanering under ett halvsekel är ganska vanskligt. Visst kan det finnas samband, men inte så enkla som Isitt ger sken av. Det begås ju som bekant brott i innerstan också. Förhoppningsvis blir Isitt mer konkret i den avslutande artikeln.
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter