Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Rapport från Byggnadsnämnden

Joakim Olinder är ledamot i Byggnadsnämnden för Moderaterna och skriver ofta och klokt om stadsplanering på sin blogg. Joakim är en av dem som drivit på för att rädda Kinesiska muren, vilket man nu verkar ha lyckats med. Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera ett inlägg från gårdagen som innehåller en intressant rapport från Byggnadsnämnden.

Dagens byggnadsnämnd hade en del saker att bjuda på, nedan kommer ett litet urval av ärenden jag valt att kommentera.

I inledningen av sammanträdet blev vi informerade om att vår tidigare stadsbyggnadsdirektör som nyligen gick i pension skulle anställas av kommunstyrelsen för projektet Centrala Älvstaden. Vad som var ytterst märkligt var att byggnadsnämnden ska betala kostnaderna för denna anställning.

Jag tycker det är ett väldigt konstigt förfarande där stadsbyggnadsdirektören går i pension och ska lämna, får pension från nämnden och sen tar anställning av en annan del av staden som hemställer om lön från byggnadsnämnden. Sista ordet lär inte vara sagt i denna fråga och beslut kommer på nästa sammanträde.

Ärende 13 idag rörde Familjebostäders bygglov i Majorna på hörntomten Allmänna vägen – Kommendörsgatan. Jag var inför dagens sammanträde väldigt skeptisk till förslaget från familjebostäder. Under sammanträdet fick vi dock en genomgång av ärendet och hur tankarna var och jag vände fullständigt i frågan när jag märkte vilken tid och engagemang som lagts ned i frågan för att skapa en stadsmiljö som bygger på den gamla bebyggelsen men ur ett nytt och modernt perspektiv.

Vad som inte så tydligt framkommer på bilderna i handlingarna är att de nya huskropparnas fasader i den övre delen kommer att brytas så de får en lutning som ska samspela med den brytning de befintliga sadeltaken gör, om än inte lika kraftig. Likaså har man arbetat med gestaltningen av socklarna som kommer markeras genom de bokaler som planeras. Slutligen har man även arbetat med fasadmaterialet för att få en modern tappning av de befintliga landshövdingehusens beklädnad.

Sammantaget tycker jag att Familjebostäder tillsammans med Stadsbyggnadskontoret har arbetat väldigt bra med frågan och självklart är det trist att många känner att det varit en sluten process. Som det ser ut så ryms ansökan inom detaljplan och då finns egentligen inga möjligheter att stoppa bygglovet. Därför menade man att ett grannhörande skulle inneburit ett vilseledande av människor som inte äger frågan. Jag tycker att man borde informerat mer vad som var i görningen men det finns som sagt inga krav på det men man ska försöka arbeta bättre med informationen framöver i projektet.

Södra Gårda blev idag bordlagt… Förvånade?

Ärende 26 rörde Skeppsbron där den stora frågan blivit bevarandet av Kinesiska muren. Positivt från dagens sammanträde är att alla partier utom S tydligt visade att man har för avsikt att bevara denna gamla byggnad och värna en varierad stadsmiljö för framtiden. Idag blev det en återremiss för att se på olika alternativ hur Kinesiska muren kan räddas och när den är klar tror jag även att S kan följa med. Det är alltid bra om vi är en enig nämnd i dessa stora frågor så det inte går troll i dem som i fallet med Södra Gårda.

Ärende 29 som gäller bostäder vid Egnahemsvägen i Guldheden blev bordlagt. Här riskerar vi att få ytterligare en långkörare. Jag tycker god hänsyn har tagits till riksintresset och att det är ett ypperligt läge för förtätning så vi kan hoppas att vi får ett avgörande inom kort så vi kan tillskapa fler centrala bostäder.

Slutligen hade vi en del diskussioner kring Programmet för Slottskogen som nu ska ut på remiss. Där tycker jag det var lite problematiskt att man pekat ut specifika platser för eventuella kolonistugor, odlingslotter etc. Jag tycker det är det vi vill få ut av samrådet, kan de finnas i området och i så fall var. Nu kommer man istället reta upp sig på platsen och inte se andra möjligheter. Denna fråga lär leva ett tag framöver…

Länk till föredragningslistan, Aktuella plan och byggprojekt

Gårdas framtid



Imorgon kl 10 på Köpmansgatan 20 så är det dags igen för Byggnadsnämnden att diskutera Gårdas framtid. Antingen väljer man att skicka ut SBK:s demoleringsförslag på samråd eller eller så utgår man istället från Yimbys konstruktiva utvecklingsförslag och bygger levande, blandad stad (eller så bordlägger man frågan till efter valet...).

Vi vill förstås att man väljer det konstruktiva alternativet. Ett efter ett har partierna i Byggnadsnämnden tagit avstånd från demoleringsförslaget och istället ställt sig bakom en blandstadsutveckling i Gårda. Det är mycket glädjande. Nu är det bara Socialdemokraterna som aktivt är emot en blandstadsutveckling.

Den stora frågan är hur Moderaterna väljer att rösta. Eftersom V,MP,KD och FP tagit ställning för blandstadsalternativet är Moderaterna vågmästare. Vi får hoppas att de väljer rätt. Kontakta gärna era politiker och berätta hur ni vill att Gårda ska utvecklas.

För att underlätta för ledamöterna i Byggnadsnämnden har Yimbys trafikplaneringsavdelning tagit fram detaljerade planritningar över vårt alternativa förslag för parkeringshus längs med E6. Som vi visar kan man i ett 5-vånings p-hus få plats med 32 bussplatser och 851 p-platser. Lägger man till en takvåning kan man t.o.m. få in mer än 1000 p-platser.



Klicka på den här länken för att titta på planritningarna


Yimbys förslag innebär samtidigt att en barriär skapas mot E6, som stoppar buller, förbättrar luftkvaliteten och skyddar mot farliga godstransporter - samtidigt som man bevarar den unika, kulturhistoriska miljön runt Fabriksgatan.

Varför inte välja det bästa förslaget?

Priset för Gårda

Enligt obekräftade uppgifter så säger nu även Vänsterpartiet nej till rivning av den äldre bebyggelsen utmed Östra Fabriksgatan. Det betyder i så fall att alla partier utom Socialdemokraterna och Moderaterna tagit tydlig ställning mot förslaget. Det är alltså bara en ohelig allians mellan S och M som kan få igenom en rivning.

Rimligen är det inte så viktigt för Socialdemokraterna att riva Gårda att man vill gå emot sina rödgröna kompisar och vädja om hjälp av ärkefienderna Moderaterna. Det finns inte heller någon anledning för Moderaterna att gå emot sina allianskompisar och hjälpa sina ärkefiender Socialdemokraterna att demolera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Allt detta i en stenhård valrörelse.

Båda partierna har mest att vinna på att besinna sig, välja en ny väg för Gårdas utveckling och ta emot folkets jubel.

Ni som vill hjälpa Socialdemokraterna och Moderaterna att fatta rätt beslut på tisdag, kontakta era folkvalda:

S och M i Byggnadsnämnden:

Kontaktuppgifterna är hämtade från kommunens hemsida

Mats Arnsmar (S) Ordförande
Kommunalråd
Tfn: 031-368 00 55
Mobil 0761-195 004
mats.arnsmar@stadshuset.goteborg.se

Susanna Haby (M)

Kommunalråd
Tfn: 031-368 00 40
susanna.haby@stadshuset.goteborg.se

Lena Malm (S)

Tfn: 031-63 08 90
Mobil: 0709-70 83 36
lena.malm@lundby.goteborg.se

Carl Otto Lange (M)
Tfn: 031-778 35 00

Ersättare

Mattias Jonsson (S)
Mobil: 0705-46 44 49
mattias.jonsson@ifmetall.se

Joakim Olinder (M)
Mobil: 0707-12 25 93
joakim.olinder@kommunfullmaktige.goteborg.se

Martha Elinoff (S)
Mobil: 0708-144 438
martha.elinoff@yahoo.se

Emilie Lotterberg (M)
Mobil: 0705-90 70 30
emilie.lotterberg@telia.com

Lånecyklar i Göteborg?



Lånecyklar i Stockholm


Johnny Bröndt (M), vice ordförande i Västtrafik skriver idag på GP Debatt att Västtrafik borde ta initiativ till ett lånecykelsystem liknande det i Stockholm:

Det pågår mycket arbete för att öka kollektivtrafikens marknadsandel i Göteborg och Västra Götaland. För att uppnå detta kan man göra på flera sätt. Det viktigaste sättet är att Västtrafik erbjuder en produkt som gör att många tycker att det är naturligt att åka mer med oss och låta bilen stå. Detta kräver lyhördhet för kundernas behov, innovativt tänkande och ibland oväntade grepp.

En sådan innovativ tanke är att kombinera kollektivtrafik och cyklar. Västtrafik har under året fattat beslut som gör det möjligt att ta med sin cykel på våra tåg, detta räcker dock inte. Vi måste kunna erbjuda cykeln som ett naturligt komplement till våra resor.


Huruvida Västtrafik är rätt organisation att styra upp ett sådant system kan man ha olika uppfattningar om, men själva idén som sådan är utmärkt. Lånecykelsystemet i Stockholm har varit en stor framgång och göteborgare borde vara minst lika kapabla att hantera ett sådant arrangemang som våra vänner 08-orna. Ett pålitligt och smidigt lånecykelnät över staden skulle innebära mindre trängsel, bättre luft och skulle göra det ännu mer attraktivt att bo i stan utan bil, vilket i sin tur skapar större utrymme för stadsmässig förtätning.

Byggnadsnämndens svar

För fem veckor sedan skickade YimbyGBG ett antal frågor till Byggnadsnämndens ordinarie ledamöter. Vi ville veta vad de själva trodde var anledningen till att översiktsplanens ambitioner att bygga blandstad inte förverkligas. Det var svårare än jag trodde att få svar från våra folkvalda. Efter flera påstötningar har vi dock fått en viss respons.

Vänsterpartiets Margot Perlitz Ottosson svarade själv. De socialdemokratiska ledamöterna Anneli Hulthén, Mats Arnsmar och Lena Malm valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Johan Carlsson. Allianspartiernas ledamöter Susanna Haby (m), Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp) och Martin Hellström (kd) valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Eva Ternert Nordin. Miljöpartiets ledamot Martin Joneskär avstod från att svara på våra frågor.

Det är beklagligt att våra folkvalda, med något undantag, visar ett sådant klent intresse för en levande dialog med medborgarna. Vad det kan bero på är svårt att säga. En särskild eloge dock till Margot Perlitz Ottosson, hennes engagemang i den demokratiska processen och i stadsplaneringsfrågor är ett föredöme för övriga nämndsledamöter.

Bakgrund

Visionen om den täta blandstaden råder det politisk konsensus om. Alla partier har ställt sig bakom förslaget till ny översiktsplan för Göteborg som på ett mycket tydligt sätt slår fast stadsplaneringens utgångspunkter. Den centrala staden ska förtätas och den sk. mellanstaden ska kompletteringsbebyggas med en blandning av funktioner och en bebyggelsestruktur som möjliggör verkligt stadsliv. Det är naturligt eftersom de sociala, ekonomiska och ekologiska fördelarna med den täta blandstaden är uppenbara och har ett tydligt vetenskapligt stöd. Även många myndigheter, som tex. Banverket, Vägverket och Boverket, har tagit ställning för den täta blandstaden som stadsplaneringsmodell. Trots detta enorma politiska, vetenskapliga och administrativa stöd byggs det fortfarande nästan uteslutande monofunktionella, glesa och bilberoende bostadsenklaver och köpcentrum. Detaljplaner som knappast kan sägas leva upp till översiktsplanens blandstadsvision godkänns trots detta av Byggnadsnämnden. Vi skulle därför vilja ha svar på följande frågor:

1. Bristen på konkurrens och de stora byggbolagens oligopol har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?

Margot Perlitz Ottosson (v):
Nja, det kanske ligger något i det. Det skulle antagligen bli bättre resultat om vi hade fler små byggföretag. Men den stora anledningen är att det saknas förståelse och kunskap i beslutskedjan.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi delar inte fullt ut åsikten att det inte finns variation i byggandet i vår stad. Självklart kan man önska mer, men idag har vi i Göteborg en rad olika aktörer på byggmarknaden. Till skillnad från andra större städer har vi också en stark allmännytta i Göteborg, vilket gör att vi fortfarande (trots de borgligas avskaffande av bostadssubventioner) bygger hyresrätter i centrala lägen i Göteborg. Vår vision är att bygga de upplåtelseformer som saknas i olika stadsdelar, detta jobbar vi varje dag för att genomföra.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Ja, för att uppnå större variation av bebyggelsen inte bara med blandning av verksamheter och bostäder utan också med varierad gestaltning behövs fler aktörer på marknaden. Kommunen kan (och bör) i sin marktilldelningspolitik öka spridningen och konkurrens mellan byggbolag och andra aktörer. Fler mindre byggherrar måste få större möjligheter att erhålla anvisningar till den kommunala marken.

Martin Joneskär (mp):
Avstår från att svara.

2. Avsaknaden av en stadsarkitekt, som är stark nog att driva igenom översiktsplanens ambitioner i detaljplanerna, har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?

Margot Perlitz Ottosson (v): Ja, det håller jag med om. Jag tycker vi ska ha en stadsarkitekt eller ett skönhetsråd. Kanske både och. Det finns god arkitektkunskap på Stadsbyggnadskontoret men de estetiska värdena och helhetstänkandet har inte stöd i de politiska besluten. För mig är det obegripligt att man kan riva Friggagatan eller föreslå nya byggnader på byggnadsminnet Skansen Kronan. Att bygga två torn på Posthusets gård är också obegripligt. Vi har en stark lagstiftning och vi har fullmäktigebeslut som resulterat i två tjocka böcker med beskrivningar på vilka miljöer som ska bevaras. Ändå gör vi tvärtom. Jag ser ingen motsättning i att bygga vackert och funktionellt och hållbart och ekonomiskt. En god arkitektur är en estetisk organistion. För mig handlar det om att ha respekt för arkitektens kunskap på samma sätt som jag har respekt för byggnadsingenjörernas kunskap och alla andras fackkunskaper. Stadsbyggnad är gestaltning av politiska ideer och då krävs en särskild kunskap.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi tycker att det är politiken som skall driva utvecklingen av staden, detta är en demokratisk princip. Vi har en rad bra kompetenser på stadsbyggnadskontoret som beaktar olika intressen i stadens byggande. Att det skulle behövas en person som själv drev detta arbete ser vi som ganska ensidigt och personfixerat.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): På Stadsbyggnadskontoret har man tillsatt ett "Forum för stadsbyggnad" med äldre välrenommerade arkitekter som har till uppgift att se över hela staden och att ge stöd och hjälp och råd till kolleger och ansvariga chefer. Uppgifter som brukligen tillkommer en stadsarkitekt. Till sin hjälp kommer de också att kunna knyta en grupp externa experter. Det kan finnas fördelar med att tillsätta den funktion som en stadsarkitekt har, men det måste understrykas att beslutanderätten inte följer med stadsarkitekten. Besluten kommer även fortsättningsvis att fattas av byggnadsnämnd, kommunstyrelse och fullmäktige oavsett om en stadsarkitekt tillsätts eller inte. Bortsett ifrån det finns det naturligtvis både fördelar och nackdelar med en stadsarkitekt. Till fördelarna kan påpekas att en stadsarkitekt med en tydligt tilldelad roll kan bidra med flera bedömningsgrunder och starka argument vilket antagligen kan leda till högre kvalitéer i beslutsprocessen.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

3. Överklagandeprocessen och andra juridiska hinder har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?

Margot Perlitz Ottosson (v): Nej det håller jag inte med om. Tvärtom tycker jag att Länsstyrelsen skulle överklaga kommunens beslut oftare när de gäller påverkan på riksintressen när inte kommnen förstår. När det gäller enskilda överklagande så kan det möjligen försena processen men det kan knappast påverka om kommunens ambitioner att bygga blandstad följs upp.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Just nu ligger det drygt en årsproduktion av bostäder överklagat i Göteborg (ca 2100 bostäder), självklart är detta en stor nackdel för alla de som söker bostad i vår stad. Det finns otaliga exempel på när en enskild individ överklagat ett stort antal bostäder och det tagit lång tid att utreda om personen i fråga är sakägare. Överklagande processen är dyr, ineffektiv och tillväxthämmande. Låt alla ha möjlighet att överklaga till Länsstyrelsen, vill man sedan gå vidare bör samma regler gälla som i civilrättsliga mål, då skulle vi kunna minska de överklagningar som sker utan saklig grund.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Detta är en lagstiftningsfråga. Tyvärr styr vi från kommunen inte över den. Den tidigare socialdemokratiska minoritetsregeringen arbetade under många år med olika utredningar som bara ledde till det runda arkivet. Alliansregeringen driver nu flera utrednings- och lagförändringsarbeten inom regeringskansliet, varav några redan är ute på remiss. Vi hoppas att Alliansregeringens arbete blir mer kraftfullt och explicit än vad tidigare socialdemokratiska styren orkat med. I Göteborgs remissvar framförde vi att en överklagandeinstans efter länsstyrelsen kan vara tillräcklig, vilket skulle korta tiderna avsevärt. Om man tidigt i planprocessen involverar lokalbefolkningen ger det oftast en ökad förståelse och acceptans för olika byggprojekt i närområdet, det leder till färre prövningar.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

4. Vad anser du själv är de främsta anledningarna till att blandstadsvisionen inte förverkligas?


Margot Perlitz Ottosson (v): Malmö som har en stadsarkitekt har också en regel som säger att alla hus i centrala staden som byggs ska ha verksamhetslokaler i bottenplanet. Det är ju ett försök i rätt riktning. Det skrivs in i detaljplanen att bottenvåningen ska byggas med högre takhöjd än vad som behövs för bostadshus för att göra det möjligt att inreda som restaurang t ex. Bo 01 byggdes så.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Visst utvecklas en blandstadsvision, det finns en rad exempel på byggnation i nordost som visar att vi bygger en blandstad. Även upplåtelseformerna i centrala stan varieras i nybyggnation. Problemet är att bygga hyresrätter i bland annat Askim. Detta beror främst på att Göteborg stad inte äger mycket byggbar mark i den delen av kommunen, vilket gör att vi inte har rådighet i området. Men vi jobbar ständigt med att försöka få till hyresrätter även i dessa stadsdelar.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Att ändra eller bygga en stad tar tid. Vi håller inte riktigt med om påstående att blandstaden inte byggs. Enligt vår uppfattning byggs det ganska blandat. Det kunde naturligtvis vara mer blandning. Som vi skrev ovan är en väsentligt bredare mix av byggentreprenörer, byggherrar och arkitekter en nödvändighet om vi ska lyckas blanda ännu mer.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

5. Kan du nämna en detaljplan, som du varit med om att godkänna, som du tycker lever upp till blandstadsvisionerna i översiktsplanen?

Margot Perlitz Ottosson (v): Norra Älvstranden skulle byggas som en blandstad och lite finns det väl kvar men jag tror att det blivit bättre om vi hade haft en stadsarkitekt.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Aktuellast är alla planer som just nu jobbas fram i Biskopsgården. Planen för Frölunda torg. hela omvandlingen av Torslanda, där det tidigare inte fanns några lägenheter. Blandningen av upplåtelseformer runt Sannegårdshamnen. Och inom en snar framtid kommer arbetet med ett helt nytt område i Kärra starta. Utöver detta självklart mycket, mycket mer.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Det vore inte rättvist att bara peka ut en detaljplan. Man måste se till helheten för att kunna bedöma stans utveckling. Men alla detaljplaner bidrar med sin del till det stora pusslet som över tid förändrar och utvecklar staden. Det tar tid och det måste få ta tid, så länge det inte blir ett totalt stopp. Små steg i en ständig utvecklingsström där mixen, variationen och mångfalden i sig själva är garanterna för en sund utveckling. Så gott som alla detaljplaner innehåller målkonflikter, särskilt i centrala stan. Alla detaljplaner i sig själva är därför inte heller direkt kopplade till blandstadsutvecklingen. Det finns även andra aspekter att ta hänsyn till än blandstaden, vilket för övrigt översiktsplanen lyfter fram, i den gamla och den nya.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

- - - - -

Det är intressant att jämföra svaren i vår enkät. Socialdemokraterna och Alliansen verkar vara överens om att man lever upp till den blandstadsvision som finns i översiktsplanen, att man inte behöver en stadsarkitekt och att överklagandeprocessen måste kortas ner. Det finns uppenbarligen en bred samsyn i stadsplaneringsfrågorna. Att detaljplanerna inte följer översiktsplanen är enligt Alliansen tydligen inget problem eftersom de förmodas komplettera varandra i ett "pussel". Problemet är naturligtvis att blandstaden omöjligen kan uppnås genom att två monofunktionella detaljplaneområden läggs bredvis varandra. För Socialdemokraterna verkar "blandstad" framför allt betyda att man blandar hyresrätter och bostadsrätter. En skillnad är också att Alliansen ser ökad konkurrens på byggsidan som en avgörande fråga för att möjliggöra mer blandstad. Vänsterpartiet verkar i huvudsak se tillsättandet av en stadsarkitekt som lösningen på bristerna i stadsbyggandet.

Gôrgoa nyheter



Alla göteborgare har nu anledning att glädjas. Enligt GP har finansminister Borg lovat att det kommer konkreta infrastruktursatsningar i höstens proposition. Det blir åtminstone en ny älvförbindelse och en tågbana till hamnen i Göteborg.

"De är jätteviktiga och har stort samhällsekonomiskt värde, säger finansminister Anders Borg. Borg sade vid sitt ekonomiska seminarium i Visby att det är tre regioner där regeringen kommer att satsa pengar på väg och järnväg i höstbudgeten. Förutom Göteborg och Västra Götaland gäller det Skåne och Stockholmsregionen. - Samhällsekonomiska analyser skall spela en viktig roll vid prioriteringen, säger Borg."

Detta besked är oerhört välkommet, inte minst efter de många märkliga turer som varit och som vi skrivit om här: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8.  Nu får vi bara hoppas att detta löfte hålls och gärna utökas. Det finns många stora infrastruktursatsningar som behöver göras i Göteborg.

Friggaskandalen fortsätter rulla i GT. Men denna gång med en positiv vändning. Ett glatt gäng, bestående av sakägare, har nu börjat samla in namnunderskrifter för bygget på Friggagatan - rena rama yimby-aktivismen alltså. Deras förhoppning är att den ensamma nimbyit som fortsatt överklaga ska ta intryck och ge upp sin rättshaveristiska gerillakamp. Vi hoppas förstås att man lyckas undvika grannfejder och sura miner. Med lite god vilja går nog detta att lösa på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi tar det la på det goa götebosska sättet och tjötar om det. Det ska la gå att knö in lite hus enna? Vi har skrivit om Friggagatan tidigare, här och här.
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5381 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter