Stadsvandringar: Eriksberg och Färjenäs 15/9 samt Mölndalsvägen 22/9

Sommaren 2012 anordnade Yimby Göteborg en stadsvandring på Lindholmen och Slottsberget. Något vi inte hade räknat med var att Maria Berggren skulle dyka upp med lösblad ur sin då ännu otryckta bok - och erbjuda oss en guidad visning av stadsdelen! Det blev på många sätt en fantastisk vandring, och jag lovade mig själv att införskaffa boken så fort den kom ut. Men det är inte förrän nu i sommar som jag tagit mig tid att läsa igenom den ...

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

GP har idag ett stort reportage om framtiden för Gullbergsvass. Det är ett mycket intressant och avslöjande reportage. När man läser intervjuerna blir det väldigt tydligt att det finns mycket olika sätt att förhålla sig till Göteborgs stadsutveckling på.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Lindholmen är som bekant ett snabbt expanderande teknikkluster beläget centralt på Norra Älvstranden. Runt 18000 personer arbetar eller studerar där, och uthyrningen av nya kontorsytor går till och med fortare än man hade räknat med. Lindholmen har även kommit att bli något av en symbol för Kunskapsstaden Göteborg, som sedan en tid växer fram i varvsstadens spillror. Att Göteborgs näringsliv diversifieras är nyttigt - att lägga äggen i fler korgar är oftast klokt och så även i stadsekonomi.

Det blev nyligen klart att det nya hotell som varit på gång kommer att byggas. Radisson Blu Riverside Hotel kommer det heta, och bygger gör Skanska. Själva hotellet finns det inte så mycket att säga om: det blir åtta till tio våningar högt och kommer rymma 266 rum, spaanläggning och restaurang med plats för uteservering vid vattnet. Huset i sig kommer vara friliggande och inte integrerat i en kvartersstruktur, och mellan Lindholmen Science Park och hotellet saknas tydliga gaturum. Men å andra sidan, är man granne till Lindholmen Science Park och Chalmers, är kanske inte det heller en varken rimlig eller önskvärd målsättning. Man hoppas i alla fall att hotellets arkitektur, med huskroppen "hängande" över bassängen, kommer göra det till ett landmärke och en destination.



Radisson Blu Riverside Hotel på Lindholmen.

Väster om hotellet vill man bygga ett parkeringshus med två plan under mark och fyra ovan. Detta har dock skjutits på framtiden, och tills vidare får man hålla till godo med Lindholmens många markbelägna parkeringsplatser. Rör vi oss ytterligare en tomt västerut har man där reserverat platsen för vad som har varit tänk att bli ett högre landmärke. Om man följer resonemanget för formgivningen av Kuggen så kan man dock fråga sig om det kommer bli något 30-våningshus på Lindholmen: Kuggen gjordes nämligen medvetet låg för att inte "dominera" stadsbilden allt för mycket.

Kuggen ja. Denna spektakulära byggnad, som ska länka ihop Chalmers campus med näringslivets Science Park, börjar närma sig ett färdigställande. Man kan följa utvecklingen via webcam här, och därvid notera att färgen på fasaden snart är på plats. Även Kuggen har ju i princip noll stadsmässighet, i och med att den i sin form och friliggande struktur inte skapar något tydligt stadsrum - men det är i alla fall en riktigt spektakulär, prisbelönt kontorsbyggnad som sticker ut ur mängden!

Hoppar vi till andra sidan av hotellet så hamnar vi i korsningen Lindholmsallén - Götaverksgatan. Här gapar det i dagsläget tomt, men det vill danska arkitektfirman C.F. Möller ändra på. Man vill där bygga ett bostadsområde med "utsikt till så många som möjligt". Tittar man på skisserna så ser man att de inte skojar heller, siktlinjernas prioritet går inte att ta miste på. Däremot tror jag att en besökare i bostadsområdet mycket lätt kommer att ta miste på vart hon eller han egentligen är på väg, med tanke på den mycket otydliga och förvirrande gatustruktur man föreslår (till förmån för både siktlinjer och en viss illusion av att befinna sig i ett lite "lummigt" och avsides område, antar jag).



Antistad i Lindholmen Centrum.

Man kan säga mycket om ovanstående förslag till bostadsområde, förutom att det är mycket bra att balansera proportionen bostäder i förhållande till arbetsplatser på Lindholmen. En första invändning är att man över huvud taget bygger ett "bostadsområde" och inte ett stadskvarter. Det är oklart om man kommer tvinga eller ens medge några publika lokaler i bottenvåningen, men även om man på ett par ställen skulle smälla in ett par sådana (man kan ju ana att de tänker sig ett par mysiga uteserveringar längs vattnet åtminstone), så inser man lätt att det likväl inte kommer bli något stadskvarter. Gatustrukturen är uppbruten och otydlig, och bildar inget tydligt gatu- eller stadsrum, och är antagligen rentav utformad för att förhindra eller åtminstone döja människoflöden, snarare än att uppmuntra dem. Området ser dessutom ut att bli utifrånmatat med biltrafik - så vi har här alltså en gedigen upprepning av samma misstag som man redan begått längre västerut vid Eriksberg.

En annan sak som nämns i artikeln jag länkar till ovan, är följande citat: "Stadsbyggnadskontoret håller nu på att ta fram en detaljplan för området, med utgångspunkt i arkitektbyråns skisser." En ganska konstig arbetsprocess, kan tyckas. Det låter naturligtvis mer rimligt att stadsbyggnadskontoret håller i taktpinnen, definierar den stadsstruktur man vill ha, och sedan låter exploatörerna anpassa sig efter detta. Istället verkar man göra tvärtom och försöka anpassa staden efter exploatörernas önskemål (som vi inte får glömma är att ge utsikt till så många som möjligt; att locka köpstarka kunder ur Segment A). Att alla ska ha fin utsikt är faktiskt ett problem i sig, ur integrationsperspektiv, eftersom att man då skapar bostäder som i princip ligger i samma (höga) prissegment. Hade man slutit strukturen lite mer, mot allén och Götaverksgatan åtminstone, hade man dels kunnat få in fler lägenheter, och dels skapat större prisvaration om inte alla hade optimala siktlinjer.

Vi har även talat mycket om Lindholmsalléns monumentala proportioner. För att skapa något slags stadsrum vore det önskvärt med en motsvarande monumental inramning av allén. Detta åstadkommer med största sannolikhet inte de ganska låga byggnader man föreslår i ovanstående förslag. Dessutom har man uppbruten struktur, med mellanrum mellan husen längs allén. Dessa läggs då till den redan nu uppbrutna bebyggelse vi har längs allén åt sydväst: det u-formade studenthuset och de två punkthus som kommer möta Ceresgatan i det nya bostadsområde som byggs i alléns södra ände.

Istället borde man försöka täta till gaturummet med byggnation av det lite mer monumentala slaget, för att matcha alléns proportioner. Därför föreslår jag att man fyller igen mellanrummen längs åtminstone Lindholmsallén och Götaverksgatan, som man kan anta skulle kunna fungera som framtida huvudstråk i området. Lägg dessutom till några våningar på husen längs Lindholmsallén för att matcha dess proportioner - på andra sidan gatan är det ju dessutom bara de parkerade bilarna som mister sina fina siktlinjer från parkeringen. Och varför ligger husen indragna flera meter från den redan abnormt breda allén? Svaret har antagligen någonting med insyn att göra, och väldigt lite med stadsmässighet att göra. Hur som helst kan det bli svårt att göra några större ändringar i arkitektbyråns förslag, SBK får helt enkelt jobba på att anpassa stadsplaneringen därefter - det finns ju bostäder som måste säljas och vinster som måste maximeras!



Kunde man inte åtminstone fylla igen ett par av mellanrummen för att skapa ett gaturum?

På norra sidan Lindholmsallén är det också saker på gång. Kanozi presenterar ett förslag på bebyggelse kring framtidens Karlavagnsplatsen. Man föreslår en urban tyngdpunkt och stadsmässig bebyggelse. Det låter utmärkt! Skissen framstår annars mer som en optisk synvilla än en arkitekturskiss, men det kan säkert bli häftigt och bra. Man blir dock lite orolig av att se att de omkringliggande (vita) husen även de har en uppbruten struktur längs allén, med fler mellanrum som resultat. Dessa u-formade huskroppar har naturligtvis en mycket logisk förklaring: siktlinjer. Det är mycket som offras på siktlinjernas altare i den här staden, det är ett som är säkert. Förhoppningsvis ingår dock inte de husen i Kanozis förslag, utan figurerar kanske mest som en kuliss i skissen.



Kan någon förklara vilket hus som står var?

Så, efter denna lilla bitska genomgång, vilken övergripande form antar nu det som växer fram på Lindholmen? En sak som är tydlig är att det kompletteras med fler och fler bostäder, och det är bra. En annan sak som också blir mer och mer framträdande är att dessa bostäder antagligen kommer skjutas till i form av mer eller mindre monofunktionella bostadsområden med "utsikt till så många som möjligt" som tyngst vägande faktor. Vidare är det alltjämt så att man bygger en fortsatt segregerad stadsdel med extrem tyngdpunkt på kontor i en del områden och en del bostadsområden utspridda mellan mellan dessa.

Såvitt jag kan se så är ingen större blandning av funktioner på kvartersnivå att vänta i framtiden heller, och Lindholmsallén kommer nog dessvärre även i fortsättningen framstå som någon slags mutant omringad av förvirrade kluster av bostads- och kontorsöar. Om man inte ändrar riktning, förstås, och låter stadsbyggnadskontoret planera för en integrerad stadsdel.

UPPDATERING: Jag har fått klargjort för mig att p-huset till väster om hotellet inte alls har "skjutits på framtiden", som jag skrivit i inlägget. För att klargöra det missförståndet: Man inväntar i nuläget en parkeringsutredning för området, och därefter ta ett styrelsebeslut om en eventuell investering.

Notera den högra skissen där ett stråk förbinder Norra Älvstranden med det inre Hisingen. Här är Gamla Lundby Nya kyrka fortfarande inte nedbränd.


I de tidiga visionerna för bebyggandet av Norra Älvstranden pratades och skissades det om stråk in mot Hisingen. Dagens älvstrandsstadsdelar är i mångt och mycket idag inåtvända och har ingen större strävan att inleda en närmare romans med inlandshisingen. Lika viktigt som att ta väck älvbarriären borde det vara att knyta samman det gamla Lundby med det nya. Det finns självklart vissa anledningar till den separering som finns. Hamnbanan och Lundbyleden till exempel. Men detta var ju problem som man skulle lösa, barriärerna skulle överbryggas lät det.





I samrådsskissen till översiktsplan från 1987 fanns målen att på Norra Älvstranden ska "servicenivån vara hög med ett mångsidigt utbud av varor och tjänster: socialt kulturellt och kommersiellt."  Det har vi väl inte lyckats med ännu. "En hög kvalitet på kollektivtrafiken ska minska behovet av bilar." Det har ju inte heller lyckats med, ännu ingen utbyggd spårväg på Hisingen. Faktum är väl att det var en större andel kollektivtrafiksresor på varvens tid än den goda stadens. Det är inte med kollektivttrafik i hjärtat man planerar dagens Norra Älvstrandsutbyggande. Idag har vi till exempel två stora externhandelscentra praktiskt taget bredvid varandra, totalinriktat mot bilismen. Man skapar ett bilberoende som inte borde finnas. Men vem orkar bry sig om detta, man bara tutar och kör, parkerar och dör. 
"Bostadsbyggandet ska möjliggöra en socialt och åldersmässigt integrerad befolkning genom ett mångsidigt utbud av upplåtelseformer och lägenhetstyper." Inte heller här har vi lyckats, men å andra sidan lyckas man ju inte med detta någonstans i Göteborg. Citaten låter väl ungefär som de skulle kunna vara skrivna idag och man undrar ju om de har någon betydelse i praktiken.



Eriksberg.

Stadsbyggnadskontoret formulerade 1991 några av redskapen för att förverkliga visionen om Norra Älvtranden och Eriksberg. Bland redskapen kunde man läsa. "Satsningar på infrastruktur tvärs älven kan göra läget ännu mer centralt, attraktivt och efterfrågat." Helt riktigt, vi har färjor som förbinder i älvrummet. Dock tror jag inte att någon färja i världen är en tillräcklig ersättare för en bro. Inte i det långa loppet i alla fall. "Därnäst viktigast är nog att så mycket tid och kraft ägnas åt att förklara och prata ihop sig, skaffa sig en gemensam världsbild. Att hela processen fått ta tid är en fördel." Ja inte ska man stressa fram en stad, fast ibland behöver inte saker ta tid på sig. Särskilt då det ofta känns som att den där dialogen aldrig infinner sig. I övrigt kan man läsa "Ett tredje redskap är att i vissa lokaler genom hyresavtalskonstruktioner systematiskt stödja etableringen av småföretag."  "De små förvaltningsenheterna, byggenheterna och arkitektuppdragen är också ett av verktygen för genomförandet av visionen." Det är mycket fina ord och tankar här. "...bottenvåningarna i husen ska ha en våningshöjd på 3,6 m. Det gör dem generellt användbara för verksamheter och ger husen en helt annan livslängd och flexibilitet." "Tillräckligt låga hyror och tillräckligt höga bottenvåningar möjliggör verksamheter." Se, där har vi den hemliga formeln.

För en tid sedan reflekterade jag en del över den planerade centrumbildningen som planeras i Sannegårdshamnens inre del. Dessa tankar ledde snart fram till ett yttrande från YimbyGBG. Då jag bodde närmast av författarna till detta yttrande var det också naturligt att jag stod som kontaktperson. Som en följd av detta damp de så ner ett tungt grått kuvert på min hallmatta denna fredag. Innehållet bestod av antagandehandlingarna till detaljplanen för Sannegården Centrum.


En framtida spökstad eller kanske bara slätstruket?

Nu fick jag tid att i lungt och ro läsa igenom alla de yttranden som kommit in under samrådet. Egentligen hade den ansvarige Anders Svensson redan kommenterat vår uppfattning sedan tidigare, så kommentarerna på just vårt yttrande var inte direkt någon nyhet. I detta sammanhang tog även Johannes sig tid att bemöta responsen och fortfarande har ingen lyckats förklara för någon av oss varför säkerhetsavståndet på 80 meter från hamnbanan på något magiskt sätt är längre här än på andra platser.

I många och mycket står vår kritik fast och jag skall därför inte uppehålla mig vid alla detaljer. Den del jag fortsätter att fokusera på är frågan om dagligvaruhandeln som skall inrymmas i planen. Jag var i ett tidigt skede kritisk mot att handeln placerades bakom det förmenta centrumet med sin kollektivtrafiksplats och istället planeras att bli en låda med stora parkeringsytor placerade ut mot Lundbyleden. Anledningen till detta låg inte bara i att jag inte är så vidare förtjust i bilburna köplador utan i att det redan finns ett extern köpcentrum för bilister en allsvensk snedspark från detaljplaneområdet. Vid Eriksbergs köpcentrum ligger nämligen ett Coop Extra.

I de första handlingarna kan man läsa att
"[k]öpkraften i området [inte bedöms] tillräcklig för utbyggnad av dagligvaruhandel både i Eriksbergs köpcentrum (Fogsvansen) och i Sannegården Centrum. Den lösning som tidigare slagits fast i program och översiktsplaner kräver att de båda torgen profilerar sig så att de kan komplettera varandra." och även att "största möjliga rumsliga integration mellan handel och bostäder är [...] eftersträvansvärt."


Detaljhandel tydligt separerat i planens norra del

Så utifrån denna bedömning och denna ambition kanske inte ännu ett köpcentrum riktat ut mot Lundbyleden är vad närområdet behöver - om nu inte SBK själva skall välja de framtida innehavarna av dessa lokaler för att garantera att de verkligen kombinerar varandra och profilerar respektive "torg" (med tanke på hur detaljerade detaljplaner är är detta absurt nog nästan rimligt! Det är ofta så större fastighetsägare agerar när de vill skapa en bra mix av affärer i sina köpcentrum). Misstolka mig inte nu, jag har för egen del ingen ambition att förhindra konkurrensen mellan näringsutövare bara för att marknaden bedöms vara för liten för två aktörer att överleva, men då SBK tydligen tar sådant i beaktande så är det inte mer än rimligt att ta med detta i min bedömning av deras handlingar. Några butiker skall integreras ut mot hållplatsen men det är alltså allt, en liten del i jämförelse med storleken på köpladan.

I det yttrande som jag var med och författade påtalade vi detta och menade att det vore mycket bättre att rikta dagligvaruhandeln ut mot parken/torget och hamnbassängen. I deras kommentarer till vårt yttrande säger de nämligen att
"Stadsbyggnadskontoret har bedömt att den bästa placeringen av en sådan butik är utmed leden men samtidigt med nära gångavstånd till kollektivtrafiken".

Jones Lang Lasalle har vissa synpunkter i samrådet då de menar att det vore bättre att utveckla Eriksbergs köpcentrum till ett stadsdelstorg och istället bara ha en mindre, bostadsnära livsmedelsbutik i Sannegården. Nu skall det verkligen poängteras att JLL inte är någon boende, även om namnet låter som det tillhör någon hitflyttat New Orleans-bo, utan ett stort internationellt företag som håller på med fastigheter och är involverade i - just precis - Eriksbergs köpcentrum. JLL talar alltså i egen sak och vill förstås inte få en likvärdig konkurrent till sina kunder på andra sidan Eriksbergsmotet. Vad som istället är lite mer intressant är SBK:s svar:

"[T]vå likvärdiga livsmedelsbutiker är det bästa alternativet då dessa kan understödja varandra[...]. Många lokala torg lider idag av att befintliga livsmedelsbutiker har för liten yta och därigenom för en tynande tillvaro i bilsamhället."
Låt oss för idag strunta i logiken som ligger bakom uppfattningen om att två likvärdiga livsmedelsbutiker understödjer varandra och hur spontant olämpligt Eriksbergs köpcentrum känns som stadsdelstorg för boende söder om Hamnbanan. Låt oss istället fokusera på det där sista ordet som SBK kände var viktigt att poängtera. Vi lever alltså i ett bilsamhälle. På Älvstranden Utvecklings hemsida står det att "Vi utvecklar det nya Göteborg". Trots en massa surr från kommunens håll om att fler skall åka kollektivt, gå eller cykla och att på Norra Älvstranden så planeras för den Goda staden (jag vill dock se de som säger sig planera den Onda staden) med levande och mänskliga miljöer. Ja, inget är tydligen mer mänskligt och levande än Eriksbergsmotet!


Eriksbergsmotet - mänsklig, levande miljö

Det hela skär sig en smula med med kommentarerna till Svensk Handel, som, tycker att handeln i Sannegården skall vara unikt och pratar om en attraktiv miljö som är lockande och spännande dygnet runt (det är ju det parkeringsytor framför köplada formligen skriker - eller hur?), där det påekas att...

"Sannegårdens inre del utgör ett område med handel och bostäder som knyter samman östra och västra Sannegården och skapar en helhet. Handeln i området ligger mycket bra till ur kollektivtrafiksynpunkt och för närhandel för de boende i området. Livsmedelshandeln samt annan handel inom området kan därmed förväntas få en annan funktion än Eriksbergs handelsområde, där huvuddelen av besökarna kommer med bil."

Men vänta lite nu, om det nu är detta som är det kompletterande med Sannegårdens livsmedelsaffär, varför ligger den då ut mot leden medan två futtiga butiksytor planeras ut mot det för i området boende mer naturliga och för syftet planerade mötesplatsen och torget/parken som skall ligga precis vid hamnbassängens kant och vid busshållplatsen?

ICA ex machina! Plötsligt så dyker de upp som gubben i lådan. Detta företag förekommer inte någonstans i de handlingar med detaljplanen som jag och Yimby tog ställning till men nu är de här med sina åsikter om olika detaljer för den framtida livsmedelsaffären och passar även på att berätta för oss om den kommande frälsningen:

"ICA vill informera om att ICA Sverige bedriver ett rikstäckande energioptimeringsprojekt där projekt ICA Kvantum Sannegården är valt som ICA's pilotprojekt!" SBK svarar:
"[SBK] har reviderat plankartan utifrån ICA's önskemål. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av ICA's intentioner om energioptimering."

Så bra att ICA tänker på att energioptimera sin butik i bilsamhället, jag var lite orolig där ett tag. Det är alltså helt klart att ICA skall ha en affär i den nya Sannegårdens centrum. Man undrar ju lite i vilket skede det blev klart och vilket inflytande de kan ha haft på planeringsprocessen trots att de aldrig omnämnts tidigare i offentliga handlingar för denna detaljplan.

"I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen till planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet."
Plan- och bygglagen (1987:10) § 26

En noggrannare läsning av handlingarna visar således på det som vi misstänkt länge - detaljplanen är en produkt av förhandlingsplanering. Med förhandlingsplanering avses att ett fåtal politiker eller tjänstemän med oklara mandat kommer överens med privata intressen utan att detta klargörs tydligt och formellt. Sedan klubbas förslaget igenom enligt PBL som förment objektiva bedömningar utan att det allmänna och andra enskilda intressen har någon riktig möjlighet att påverka eller vinna inflytande över resultatet. Frågan vi ställer oss är givetvis när ICA involverades i detta? Har andra möjliga intressenter - som måhända accepterat andra lösningar - tillfrågats? Dessa frågor är förstås svåra att få svar på - det har ju inte direkt skett öppet.

Från en viss synvinkel är ICA:s önskemål om att ha affären ut mot leden förståerliga. Många större köplador anser att det är viktigt att synas från vägen. Det handlar om att synas tydligt så att bilisten inte missar ett köp. I princip är det inte heller någon skillnad för andra affärer och verksamheter oavsett om kunderna går, åker kollektivt eller cyklar - det är bra att synas. Det är inte direkt ovanligt att stadsdelstorg är direkt olämpligt placerade ur en handelssynpunkt där planeringen haft en dålig förståelse för hur människor rör sig i praktiken eller helt enkelt velat att torget skall vara en samlingsplats för grannskapesenhetens invånare och inga andra. Att ICA förstås både vill ha kakan och äta upp den är i sig inte konstigt - alltså få Sannegårdens boende som kunder och konkurrera med Coop Extra om deras bilåkande kunder. De boende kommer i vilket fall att veta var affären ligger, även om den skulle vara olämpligt placerad.

Det är dock tveksamt om ICA:s önkemål skall vara övervägande när kommunen gör upp planer för kommunal mark. De idioter och stackare i Sannegården som nu måste gå två kvarter längre (ett kvarter upp, ett kvarter ner) för att nå sin lokala mataffär skulle måhända kunna tänkas ha en åsikt. Någon kanske skall informera de människor som väljer att gå eller åka kollektivt - vilket kommunen säger att det är bra att vi gör - att vi faktiskt bor i ett bilsamhälle och det är inget man kan göra något åt ens med ett totalt kommunalt planmonopol. Att garantera ICA en gigantisk reklamskylt vid vägen och en väl synlig infart och parkering skulle till exempel inte kunna vara en acceptabel kompromiss?

Under tiden ägnar sig andra saksägare, de boende alltså, att sida upp och debattera färgsättningen på fasader och balkonger (det står att de skall vara färgglada - hemska tanke!) de nya husen, oroa sig för solvinklar och för sina parkeringsplatser (vi lever ju i ett bilsamhälle!). Ja, färgsättning på fasader tas upp i detaljplanerna redan på ett relativt tidigt skede. Det anses la vara viktigt för att samrådet skall vara demokratiskt och för att alla skall kunna säga var de tycker - demokrati är viktigt!

Är det bara jag eller är det någon som står nere på kajkanten, silar mygg och sväljer kameler?

Sammanlagt sex personer hade samlats igår för att delta i YimbyGBG:s första stadsvandring. Vi började vid Sannegårdhamnen, där vi funderade över och diskuterade det nya centrum som är planerat och som vi skrivit yttrande om tidigare. Vädret var klart och friskt (det blev lite väl friskt när solen började gå ned). Vi promenerade längs med den västra sidan av Sannegårdshamnen, som har betydligt mer funktionsblandning än den östra sidan.



Vid den lilla grusbelagda torgbildningen kunde vi räkna till inte mindre än fyra lokaler, vilket verkligen överträffade våra förväntningar. Så många fler lokaler fanns tyvärr inte i området. Å andra sidan är man välförsedda med hårdgjorda gårdsmiljöer.



Vi fortsatte in längs sidogatorna, där vi också smög in på en pågående lägenhetsvisning. Sedan fortsatte vi över till nästa bostadsområde, där man skapat en sorts torgbildning.



Till vänster finns äldre bebyggelse med småskalig verksamhet, inklusive en pizzeria. Till höger radhus. Höghuset hade lokaler men dessvärre bara på den bortre sidan. Även här var det gott om hårdgjorda miljöer. Det verkar överlag vara populärt med grusbelagda torg på Norra Älvstranden, ett veritabelt paradis för boule-fantasterna (förutsatt att man hittar någon att spela med).

Till sin glädje upptäckte Olle en av sina legendariska "menlösa gräsmattor", inte ens hunden får som synes någon glädje av denna remsa.



Funktionen bakom gräs- och buskremsorna är väl främst att se till att passerande inte kommer för nära fönstren till de som bor på bottenvåningen. Hade man istället lagt lokaler på gatuplan hade man undvikit det problemet. Här ser ni mig när jag står och funderar på just det.



Norra Älvstranden har dock sina ljusglimtar, de här asymmetriska och polykroma balkongerna i holländsk stil till exempel.



Vi passerade också Eriksbergs kajpromenad, som fungerar riktigt bra. Här har man verkligen lyckats, blandningen av gammal och ny bebyggelse, verksamheter etc. Vi passade på att ta en varm kopp kaffe, diskuterade stadsplanering (surprise, surprise) och fortsatte sedan österut till Stapelbädden.

Vi hade två fotografer med oss på turen, här har Jesper fångat Daniel i aktion. Vi vill ha de där bilderna Daniel... ;)



Den märkliga gång- och cykeltrappan mellan Stapelbädden och Platån fick inte godkänt av panelen.



Trädgårdsmästaren i gruppen kunde avslöja att de enorma impedimenten runt trappan var planterade med bok. Förmodligen skulle man hålla "bokskogen" en halvmeter hög. Det var alltså en framtida slybarriär vi bevittnade. Vi diskuterade alternativa lösningar. Hade man kunnat skapa en längre sluttning istället, eller kanske byggt hus i plankorsningen?

Vi promenerade avslutningsvis runt uppe på Platån, där de nya kvarteren växer fram. Radhusen på bilden får snart fler grannar.



Mörkret föll snabbt och det var dags att bege sig hem. Vi var överens om att det varit en givande utflykt och diskuterade framtida stadsvandringar. Cyklisterna (Erik, Olle och jag) lämnade sedan med dåligt samvete de övriga vid en vindpinad busshållplats. Förhoppningsvis kom de hem till slut. På återseende!

På söndag 16 november är det dags för den första stadsvandringen med YimbyGBG. Vi ses på Sannegårdens hållplats klockan 13:00 och tar en promenad runt Norra Älvstranden för att hämta intryck. Det händer mycket spännande på Älvstranden nu...



Via Gepe nås jag av nyheten att Älvstranden Utveckling AB lämnar över ansvaret för att bygga ett kvarter, Akterhuset, med hyreshus i området Platån, Västra Eriksberg från egen regi till kommunala Bostadsbolaget. Motivet anges vara att öka takten i byggandet av hyreslägenheter. Kan la inte säga så mycket mer än att det är ett bra initiativ i en situation med en kombination av bostadsbrist och avstannat byggande. Svårt att sia om detta innebär någon skillnad i själva utförandet. Det är trots allt Södergruppen Arkitekter AB som har ett övergripande ansvar för områdets planering och gestaltning (deras hemsida önskar oss alla en glad sommar...). Bilden på Gepes hemsida är direkt deprimerande, men det är la mer kasst användande av grafikprogram än något annat (nä, jag skulle i och för sig inte göra det bättre själv).

Jag har haft lust att titta igenom detaljplanen för området en tid nu, men av någon anledning har även denna försvunnit någonstans i det svarta hål som tycks vara Göteborgs Kommuns hemsida. Anledningen till att jag velat titta på den är att jag cyklar förbi området då och då. För närvarande finns det bara Egnahemsbolagets standardlösning 1A, vita sockerbitar i radhus i fjärran och en stor och trist parkeringsplats som i framtiden kommer att separera området (Västra) Eriksbergsgatan, Norra älvstrandens enda givna stråk (kan i och för sig ha något med närheten till järnvägen att göra i detta fall...).

Det som är lite intressant är den karta som det då går att se över det område som skall ligga emellan den blåsiga parkeringsplatsen och sockerbitarna: slutna kvarter! Ja, det ser verkligen ut som att det skall byggas slutna kvarter. En kunskap som annars tycks ha varit bortglömd i byggsvängen de senaste femtio-sextio åren. Det skall dessutom gå att köra med bil på några av gatorna runt de slutna kvarteren. Trafiksepareringen är alltså inte total. Exakt hur och varför kan jag inte utröna just för att jag inte kan hitta detaljplanen. Vad jag dock upptäckte när jag nu återigen gjorde ett försök är att en tidigare plan inte innehöll slutna kvarter! Notera följande kartor:



Gammal karta

Den första kartan är från (gissningsvis) 2002 och är den som fortfarande ligger kvar på kommunens hemsida över planerade bostadsområden. Området som kallas Platån är det som är en bit väster om dockan och norr om kullen. Här är det uppbrutna kvarter och punkthus ut mot Eriksbergsvägen:



Nyare karta

Här är den nuvarande kartan. Fem slutna kvarter, den andra nerifrån är det ovan nämnade hyreskvartet, 80 lägenheter och fyra våningar högt. Den lilla torgrutan i mitten tycks vara menad som en samlingsplats för området med uteservering. Vi får la se hur det går med den saken, hade som sagt gärna viljat se detaljplanen. Hade spontant gärna varit utan Egnahemsbolagens radhus - något av en ryggradsreflex förvisso - men i jämförelse med miljonprogramsplaneringen för områderna Backen och Kajen så... Hittade även en gestaltningsbild av hur arkitekterna tror och hoppas att torget skall bli:



Platån kommer att innehålla cirka 500 bostäder, varav cirka 80 blir radhus. I anslutning till torgbildningarna finns lokaler i kvartershörnen och där utvidgas trottoarerna för att ge möjlighet till uteserveringar och andra mötesplatser.

Jag är bara fortsatt chockad över att någon släppt igenom en plan med slutna kvarter. Det måste vara olagligt! Jag tror jag behöver luktsalt...