Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Att bygga Göteborg



Jag promenerade på Herkulesgatan för några dagar sedan och jag såg nybyggena på porslinsfabrikstomten. De senaste fasaderna ser ut att vara gjorda av någon slags papp, eller plast, eller frigolit, eller plåt. Det spelar faktiskt mindre roll om det är stenskivor eller vitmålat guld, det ser förjäkla illa ut. Jag blev faktiskt uppriktigt ledsen när jag insåg att det är så här det kommer att se ut. Det känns som ett milt hån mot oss göteborgare att smälla upp sånt här trams. Inte nog med att porslinsfabrikstomtens nybyggen är totalt stadsovänliga och har mängder att önska ur urbana aspekter, det har ett stundtals riktigt trist utseende också. Är det verkligen så här som vi vill att vår stad ska se ut? Vi kan väl ändå bättre än så här år 2012?



Ny fasad på porslinsfabrikstomten.




Visst var väl denna platsbildning värd en lite vackrare tillskott än det vita ovan. 
 

När man först diskuterade porslinsfabriken fanns en del bra tankar och idéer. Det pratades till exempel om att man skulle ta vara på teglet från den gamla fabriksbyggnaden och återanvända i nybygget. Det blev ingenting med det. Faktum är att det finns INTE ETT ENDA spår av den forna Rörstrandsfabriksbyggnaden inne på själva porslinsfabrikstomten, mer än själva namnet. Här fanns en möjlighet att bygga ett vackert stadsrum med vackra byggnader som på ett värdigt sätt knyter samman Brämaregården och Hisingens "innerstad" med framtida Centrala älvstaden. Men inte. Här behandlar man platsen som vilken tomt som helst och smäller upp opersonlig nyfunkis helt frånvänt Herkulesgatan och kringliggande stadskvarter. Faktum är att man helt glömt bort grannkvarteren när man salufört bygget. Det enda man marknadsför med är slogans i stil med "fem minuter från Brunnsparken". Var vi inte värda något bättre undrar man?


Västra Eriksberg sen. Vad är detta egentligen? Nu verkar man inte ens åka på studieresa till Holland utan nu åker man cirka en kilometer bort till Vårväderstorget och sedan tillbaks till Eriksberg och smäller upp ungefär likadana förortsskapelser. Visserligen bra att man inspireras av närmiljön, men kanske inte just av det här...


Höghus vid västra Eriksberg.


Höghus vid Vårväderstorget.




Vilken stad vill vi ha? 



Klassisk kvartersstadsbebyggelse...




...att jämföra med dagens "fyrkantiga lådor" även kallad nyfunkis.





När man ska designa en stadsbyggnad finns det några saker som man bör ha i åtanke.


1. Se dig omkring!
Vad finns för byggnader i omgivningen och vad har man haft för tanke här? Vart befinner vi oss? Göteborg? Ta en promenad, fråga göteborgarna osv.





Landshövdingehus är ett bra exempel på en göteborgsk omtyckt byggnadsstil. Här kan hämtas mycket inspiration. Byggnaden till vänster är förresten ett nybygge från 1997, här har man blandat klassisk och modern stil. Det är inte formen landshövdingehus med en våning i sten och två i trä som är den stora grejen. Så behöver vi ju inte bygga i dagens läge. Nej, det är stilen och känslan som är så omtyckt och något som vi bör ta vara på mer i modern stadsbyggnad här i stan. Vi kan till exempel ha två våningar i sten och sjutton i trä, bara fantasin sätter gränser. Här är det fasader och design som är viktigt. Vi måste våga sätta vår egen prägel på det. 

Vill vi att man ska se skillnad på Göteborg och andra städer? För i dagsläget bygger man i stort sett likadant i hela landet. Vi blir arkitektoniskt degraderade till en ointressant och allt annat än unik stad. De stora byggbolagen slänger ur sig sina snabbt byggda byggsatser överallt och raderar ut det lokala arvet, historiska traditioner och allt som gör staden unik och spännande att besöka.




2. Arkitekturstil. 
Med förra punkten i åtanke kan man nu välja stil på byggnaden. Visst saknar vi mycket av de klassiska arkitekturstilarna i dagens stadsbyggande. Våga hämta inspiration från förr och blanda in i det moderna! 


I Göteborg är alla arkitektoniska stilar välkomna, men vill vi verkligen se precis ut som alla andra städer? Vi vill väl se ut som Göteborg, även när vi bygger nytt såklart. I Göteborg har vi ju fantastiska egna traditioner med landshövdingehus, gult göteborgstegel, influenser från de brittiska öarna med mera. Det här är dock ingenting som de stora byggbolagen vare sig verkar veta om eller bry sig om. Vi måste börja ställa krav på de som bygger här, att ska man bygga här så kan man inte bara slänga ner massa nonsensbyggnader som ser likadana ut som i resten av landet.

Vi har nu stått ut med nyfunkisen och dess elementbyggda hus i ungefär femton år. En stor del av till exempel Norra älvstranden är bebyggd under just denna tid, vilket gjort utseendet på delar av staden mycket homogen. Den alltmer tröttsamma massproducerade nyfunktionalismens arkitektur håller på att dränka oss. Jag gick på Magasinsgatan för några veckor sedan och hörde två äldre par diskutera Norra älvstranden, deras slutsats var som så många andras, att det ser ju likadant ut överallt. Det är inte ovanligt att man hör göteborgare som pratar om att man bygger så fult nuförtiden och att man verkligen längtar efter vackrare byggnader. Det är inte konstigt att våra äldre stadsdelar är så populära, det handlar till mycket stor del om hur det ser ut.

Är det ens Göteborg själva som bygger staden Göteborg eller är det någon annan?
När man surfar runt på de få byggbolagens siter och tittar in byggprojekt landet runt så ser oroväckande många skisser mycket likartade ut. Var är de lokala avvikelserna? Finns dem? Är det ens någon som bryr sig undrar man eller handlar det hela endast om att klämma ut så mycket vinst som möjligt till vilket pris som helst. Vad har egentligen hänt på de stora byggbolagens ritkontor? Har arkitekterna fått sparken och blivit ersatta av en superdator som slänger ur sig samma ritningar gång på gång på gång med små små ändringar, till exempel olika sorters assymetriska fönstersättningar och fyra olika nyanser av grått? Man undrar ju hur det står till när det här verkar vara det enda vi förmår.





Nybygge i Lund...


Nybygge på Lidingö...


Nybygge i Stockholm...



Nybygge i Stockholm...


Nybygge i Uppsala...


Nybygge i Västerås...


Nybygge i Borås...


Nybygge i Malmö...


Nybygge i Göteborg...

 

Med viss fasa surfar jag även runt och tittar på skisser på de kommande byggprojekten i nya östra Kvillebäcken. Ska vi få ett helt stort område fullt med tråkfunkis nu bara för att vi har oturen att befinna oss i vår tid? Mycket av vad jag ser är riktigt trist så visst är man orolig för hur det hela kommer att sluta. Dock finns några undantag vilket glädjer mig.




Planerat bygge i Kvillebäcken. Inte så jätteroligt väl.


Detta tillskott i Kvillebäcken är lite muntrare. Riktiga tak tillochmed! Det finns lite hopp.


Visst kan man bygga vackert även i våra dagar, även om man undrar ibland. Här är några exempel på byggnader som jag tycker är både vackra och som jag tror kommer hålla väl över tid.




Norra älvstranden är inte bara elände, här ett av i mitt tycke de vackraste nyare byggnaderna under de senaste 10-15 år sedan. Klassiskt elegant men ändå modernt. (Eriksberg)



Ett hus behöver inte vara helt fyrkantigt bara för att det är byggt i vår tid. Våga inspireras av äldre stilar och ge staden runda former, valv och bågar. (Friggagatan) 


Egentligen inte så olikt nyfunkis men med vissa skillnader. Väl markerad bottenvåning, lutande tak, utsmyckningar. (Hisingsgatan)



3. Variation! Bygg inte flera likadana byggnader bredvid varandra. Variation i höjd, fasad och så vidare är en förutsättning för en spännande stadsmiljö.



Här vid porslinsfabrikens byggnader mot Herkulesgatan har man valt att lägga en stor enformig huskropp, se övre bilden. Istället kunde man som bilden nedan illustrerar ha delat upp tomten och bebyggt med flera olika byggnader med olika höjd, fasad, utförande.




4. Markera bottenvåningen. Försök att på något sätt skilja bottenvåningen mot övre våningar, detta är husets grund och ger byggnaden ett tryggt intryck. Detta görs till exempel genom annorlunda färgsättning, materialval, mönster osv.



Markerad bottenvåning är viktigt för att ge byggnaderna en stadigt intryck, likt byggnaderna till vänster. Byggnaden till höger markerar visserligen botten men det är alltför diffust och ger således byggnaden ett tråkigare och något oroligt intryck. (Myntgatan)


4. Fönster. Tänk på fönsterplacering och form. Normala fönster bör vara högre än vad de är breda. Symmetri är att föredra. Att markera/pynta fönster med speciell tegelsättning eller ram av något slag kan göra mycket för byggnadens helhetsintryck. Låt även själva fönstren vara av god design. Undvik plåt, överväg trä! 


Till vänster ett bra exempel på en markerad bottenvåning. Till höger enkelt men bra markerade fönster. (Karl Johansgatan)


5. Lokalmöjligheter. Se till att det antingen är lokaler i bottenplan eller åtminstone finns möjlighet till lokaler i bottenplan. De flesta vill helst inte bo i bottenplan ändå då det lätt blir till ett liv bakom neddragna persienner...





6. Fasadmaterialet. Undvik plåt, fula plattor eller alltför mycket glas. Överraska gärna med trä, sten, metall, koppar!


Materialet till vänster är inte att föredra ut mot gatan, möjligen mot innergården. Fasaden är det första man ser av en stad. (Porslinsfabriken)



Ärligt talat detta är väl ändå inte snyggt? Varken färgerna eller materialet känns ju modernt eller hållbart över tid. Det ger intryck av plåt, ickerobust och nästan lite smutsigt på ett dåligt sätt. Sedan den omotiverade assymetrin, vad är grejen med det?



Tegel i varma färger och gärna med variation eller utsmyckning skapar en trevligare stadsmiljö. Möjligen lite trist och ojärvt, men allt behöver inte sticka ut. Ibland vill man bara passa in.




7. Utsmyckning. Det finns inga onödiga utsmyckningar. Utsmyckning är till för att göra huset, kvarteret och staden vacker och gör människor glada och tillfreds.



Här på Landsvägsgatan bakom Järntorget finns relativt nybyggda byggnader byggda med influenser från äldre stilar. Med utsmyckningar och en stil som smälter väl in i närmiljön.



Låt inte fönster med mera bara vara, markera dem gärna med olika tegelsättningar och liknande.




8. Balkonger. Låt inte fasaderna dränkas av överdimensionerade balkonger. Alla lägenheter behöver inte ha balkong, i varje fall inte ut mot gatan. Tänk på hur balkongerna utformas, material som järn brukar bli vackert. Undvik plåt, aluminium och naken betong.



Låt inte byggnaden dränkas av balkonger ut mot gatan, dessa kan ofta placeras mot en innergård. Låt fasaden komma fram och visa sig!


Balkonger kan vara stiliga, runda till exempel.


En gång hus i park, alltid hus i park

Sitter och kollar igenom ett förslag till detaljplan för nya bostadshus vid Wieselgrensgatan. Det här är alltså någon eller några kilometer från de mycket mer uppmärksammade planerna vid Backaplan på vars samråd jag var för ett antal veckor sedan. Närområdet består av byggnader i 1940- och 50-talstil och består i huvudsak av hus i park. Dessutom ligger ned nära den nybyggda så kallade trädgårdstaden Hildedal - en idyll i nyfunkis som av någon anledning ger mig lätt illamående de få gånger jag passerar förbi.



Trädgårdsstaden Hildedal

När närområdet skall bebyggas så är svaret givet på förhand. Eftersom husen runt omkring är kringspridda bland menlösa gräsmattor så måste även den nya bebyggelsen vara av samma skrot och korn. Slutna kvarter och blandstad (ett uttalat mål!) är inte att tänka på förstås. I sammanfattningen av förslaget till ny översiktsplan för Göteborg anges området som mellanstad där det skall kompletteras och blandas.
 
Detaljplanen ger oss åtta bostadshus i park med 3-4 våningar. För handel hänvisas till Bjurslätts torg och nya Lidl vid Swedenborgsplatsen. I kapitlet om service är den första meningen "I området skall det undersökas om det finns möjligheter att anlägga en hundrastplats.". Ja, här blandas funktioner hej vilt och kringliggande bebyggelse kompletteras - NOT! Rätta mig om jag har fel, men var det inte Gunnar Myrdal som sa att i framtidens bostadsområden skulle medborgaren endast gå ut med hunden - allt annat i medborgarens liv skulle ske någon annanstans (eller i hemmet förstås). Är det inte den inställningen som vi behöver vända oss emot?



Kan man inte nästan känna stadspulsen!?

Mellan alla diskussioner om vad skall hända mer centralt förvandlas till pajkastning, gnäll och storartade projekt som krymper när visionerna krockar med den ekonomiska verkligheten (se till exempel höghuset i Gårda, tornen vid Posthuset) fortsätter staden i realiteten växa i form av sprawl (sockerbitar på Hisingen och småhus i Gunnilse) och funktionsdelade bostadskvarter med hus i park som i bästa fall ligger nära ett förortscentrum likt Bjurslätts torg (Porslinsfabriken).

I princip och med en grov förenkling är området som planeras för här en rundad trekant med väg vid basen och kullar och natur på sidorna. Är det då verkligen nödvändigt att placera en massa gräsmattor runt husen? Skulle det inte kunna gå att till exempel bygga slutna kvarter med en högre fasad mot vägen för att dämpa bullret mot innergårdarna och eventuellt bryta upp de slutna kvarteren mot bergsluttningen? Finns det ingen möjlighet att ge möjligheter för någon pizzeria, kiosk, butik eller kontor i bottenvåningarna mot Wieselgrensvägen? Nej, en gång funktionsdelade hus i park, alltid hus i park! Undrar om det inte står något om det i Bibeln, någonstans i slutet...
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter