En kort sammanfattning av den statliga utredningen om ett snabbare bostadsbyggande

Länsstyrelsens beslut att förhindra bostäder vid Tändsticksfabriken genom att upphäva en detaljplan ogillades häromveckan av Regeringen. Dokumentet som hör till regeringsbeslutet finns nu tillgängligt och det visar att Länsstyrelsen inte var ute på hal is, det fanns inte ens is utan bara ett mycket djup vatten. Efter en genomgång av bakgrund, inlagor och beslutet så sätts fokus på hur riggningen med länsstyrelsen som intressent i planprocesserna fungerar, eller snare inte fungerar.

Tändstickan (Illustration från Skanska Nya Hem)

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Skanska Fastigheter m.fl. har överklagat länsstyrelsens beslut att upphäva bostadsbebyggelsen i detaljplanen för Tändsticksfabriken. Detta fall är principiellt viktigt då utgången kan komma att påverka möjligheterna att bygga stad på många platser i centrala Göteborg, t.ex. Norra Masthugget och RegionCity står på tur att på samma sätt fällas av länsstyrelsen. Överklagandet till regeringen målar bilden av en länsstyrelse varken följer lagar eller rättspraxis. Inlägget botaniserar i hur Skanska argumenterar för detta och inte minst sammanställningen av rättsläget är mycket intressant.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Dagarna innan midsommar släppte regeringen ett 22-punktersprogram för att komma till rätta med bostadsbyggandet. Kommer förslagen leda till många fler bostäder och mycket mer av trevlig kvartersstad i Göteborg? Well... När man tittar på förslagen med göteborgs-  och yimbyperspektiv så kan man önska så mycket mer.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YIMBY Stockholm, YIMBY Göteborg och YIMBY Uppsala arbetar aktivt för att Sverige ska satsa på en utbyggnad av höghastighetståg för att knyta samman storstadsregionerna med varandra och för att knyta Sverige närmare till kontinenten. Därför ser vi mycket positivt på dagens besked att regeringens utredare Gunnar Malm rekommenderar Sverige att göra en satsning på höghastighetståg.

Det är positivt att man i utredningen tydligt markerar att detta inte bara handlar om en klimatåtgärd utan att det är en samhällsekonomiskt lönsam satsning som kan motiveras även när klimatargumentet räknas bort. Idag är det mycket trångt på spåren och kapaciteten behöver byggas ut kraftigt.

Det finns dock en hel del som är fortsatt tveksamma till dessa satsningar, vilket man bland annat kan se bland kommentarerna från tidningarnas läsare. Typiska argument från motståndarsidan är att man skulle få si och så mycket motorväg för pengarna eller att det vore billigare att satsa på flyget. Liksom att det inte innebär någon satsning på godstrafik på spår och att höghastighetståg kommer att bli ”för dyrt” för ”vanligt folk”.

Argumenten visar tyvärr på hur dåligt insatta kritikerna är. De utgår nämligen från premissen att vi även i framtiden kommer att vara välsignade med billigt bränsle i en aldrig sinande mängd. Men är det verkligen så? Kommer vi även om 20-30 år att kunna tanka bilar, bussar och flygplan med dagens billiga fossila drivmedel?

Vi är nog alla överens om att svaret på den frågan är ”nej”.

Så kommer vi då att kunna fortsätta att flyga när vi behöver resa längre sträckor på kort tid? Jo, det kommer vi, men det blir dyrt. Färre än idag kommer att ha råd att flyga. Bilar, bussar och lastbilar kommer kanske att drivas med alternativa bränslen, men eftersom dessa måste framställas kommer de ändå att bli dyrare än dagens bensin och dieselolja. Bensin är billigare för att energiinnehållet är så stort och framställningen relativt billig. Vi kan inte förvänta oss att vi hittar ett bränsle med lika högt energiinnehåll till samma låga kostnad.

Den förbisedda godstrafiken då? Även där visar kritikerna att de inte förstår satsningen. Vi bygger inte höghastighetsbanor för att kunna lägga ner det existerande järnvägsnätet. Det blir kvar, medan större delen av persontrafiken kommer att flyttas över till de nya banorna. Kvar på det gamla nätet blir godstrafiken och en del av den långsammare persontrafiken.

Motorvägsargumentet är också ihåligt. Dels eftersom det redan satsas pengar på motorvägar, men framförallt för att en motorväg inte kan konkurrera med höghastighetståg vare sig med komfort eller restider. En höghastighetsbana har helt andra förutsättningar för att binda samman regioner än vad en motorväg har.

Kommer resor med höghastighetståg att bli ”för dyrt” för ”vanligt folk”? Nej. Det kommer snarare att bli billigare än dagens resor. I takt med att flyget blir dyrare kommer fler att välja tåget. Biljettpriserna inom flyget kommer att stiga i takt med att bränslet blir dyrare. Ju fler resande som väljer tåget, desto större potential för lägre biljettpriser. Och redan idag är tåg ett smidigare alternativ än flyg för de flesta som bor i storstäderna. I framtiden kommer än fler att bo i städerna än idag. Det beräknas flytta in minst en halv miljon människor till Storstockholm fram till 2030. Tågen har då den stora fördelen att de går direkt mellan stadskärnorna, medan flyget kräver att man tar sig från stadskärnorna till flygplatserna, checkar in, bordar planet och sedan upprepar den processen fast i omvänd ordning när planet har landat.

Stockholm – Göteborg på två timmar, säger visionen om höghastighetståg. Kan flyget slå den tiden om vi räknar in den dolda restid som tillkommer i form av resor till och från flygplatserna, incheckning och bagagehämtning?

Utredningen kan läsas här.

Regeringen offentliggjorde igår en storsatsning på infrastruktur i Göteborgsregionen. GP:s ledare och alla partier utom (v) och (mp) är mycket nöjda. Enligt GP kommer två tredjedelar av pengarna, över en miljard, att satsas på biltrafiken. Även om det är roligt att Göteborgsregionen nu får del av infrastrukturpengar är det både konstigt och olyckligt att man inte väljer att investera mer i klimatsmarta transportsystem. Hur detta går ihop med Göteborgsregionens kollektivtrafikvision K2020 är oklart. Enligt den ska resorna som görs med kollektivtrafik öka från dagens 25% till 40% år 2025.

Ur GP:

Alliansen väljer nya vägar före rälsen

Ingen ny järnvägsbro över älven, inga nya spår till Göteborgs hamn. Men drygt en miljard till vägbyggen i Västsverige. Regeringens storsatsning på infrastrukturen får hård kritik.

- Jag förstår det inte, säger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen. Att regeringen kan satsa så mycket på nya vägar och så lite på järnvägarna.

- Ett par av de aktuella vägprojekten är samhällsekonomiskt olönsamma och de allra flesta klart negativa för miljön och klimatet. Regeringen måste ha fallit offer för starka lobbyister. Jag är faktiskt lite chockad.

Men näringsminister Maud Olofsson (c) försvarar regeringens prioriteringar.
- Detta är inte en vägsatsning, det är en satsning på tågresor med färre förseningar och effektivare transporter för näringslivet, säger hon. Mycket pengar kommer att gå till ökat underhåll av våra hårt slitna järnvägar och mycket satsas för att bygga bort flaskhalsar på våra vägar.

- Man kan inte påstå att vägar är miljöstörande och järnvägar miljövänliga. Effektiva transporter ger minsta möjliga miljöstörning. Många transporter måste ske med lastbil för att komma till tågen, vi behöver både landsväg och järnväg.

De fyra borgerliga partiledarna presenterade i går alliansregeringens förslag till extra närtidssatsningar på vägar och järnvägar vid en välbesökt presskonferens i Göteborgs hamn. Under en halvtimma informerade företrädare för Göteborgs Hamn, Stora Enso och speditörer om sina önskemål och förhoppningar, sen förevisades verksamheten vid Port of Göteborg Rail Centre och som avslutning fick partiledarna åka båt till Stenpiren.

Statsminister Fredrik Reinfeldt anklagade socialdemokraterna för att ha satsat på löften i stället för pengar.
- Det fattas nära 100 miljarder kronor i det investeringsprogram som den förra regeringen utlovade, sade han. Vi satsar nu nästan tio miljarder kronor extra 2009 och 2010 för att undanröja de värsta hindren för fungerande resor och transporter.

Näringsministern erkände att Göteborg och Västsverige varit styvmoderligt behandlade och pekade på att alliansen nu satsar på E45 i älvdalen, biltunnel under älven, utbyggnad av den felande länken på riksväg 40 mellan Göteborg och Jönköping och en utbyggnad av vägarna till Göteborgs hamn.

Socialminister Göran Hägglund fick presentera järnvägssatsningarna och nämnde särskilt förbättrat underhåll av spår, växlar och kontaktledning i storstadsområdena och utbyggnad av godstågsstråket väster om Vänern.

Trots att ungefär två tredjedelar av pengarna i närtidssatsningen går till vägbyggen är Banverket positivt.
- Vi är jätteglada, säger Birgitta Hellgren, regional direktör på Banverket. Med tidigare anslag har vi nu en halv miljard kronor till en storsatsning på underhåll och kapacitetsförbättringar i Göteborgsområdet.

För att minska risken för tågförseningar blir det fler spårpatruller samtidigt som det förebyggande underhållet förstärks.

Kapaciteten förbättras genom modernisering av godsbangården Kville på Hisingen samt förtätning av signaler och byggandet av ett antal förbigångsspår på pendeltågslinjerna.
- Det hade inte varit möjligt att få med utbyggnaden av Hamnbanan och en ny järnvägsbro över Göta älv i närtid, säger hon. Det tar många år att utreda de projekten, jag tror inte vi har en ny bro över älven inom tio år.

Svante Altås, vd för SCT Transport, som dagligen kör 300 containrar på lastbil och 60 på tåg till och från Göteborgs hamn är lite besviken på regeringen.
- Jag hade hoppas på mer konkreta åtgärder för att öka kapaciteten på järnvägen, säger han. Det kommer att bli väldigt svårt för oss att öka tågtransporterna.

Vägverket är nöjt med regeringens besked.
- Detta är en kraftfull satsning, säger regionchefen Håkan Wennerström. Vi kan starta flera projekt med kort varsel men vi måste få tillåtlighetsbeslut för riksväg 40 och färdigställa en arbetsplan.

Nya löften om höstens infrastrukturbudget börjar nu dimpa ner. Enligt GP kräver folkpartiet pengar till nya satsningar: en ny förbindelse över Göta Älv och en upprustning av Lundbyleden. Man vill dessutom avsätta pengar för att bygga motorväg mellan Göteborg och Stockholm. Även om folkpartiets föreslagna satsningar har en lite märklig övervikt mot bilism är det likväl positivt att Göteborgs infrastruktur nu verkar ha hamnat i fokus hos regeringen. Göteborg har ju under lång tid befunnit sig i infrastrukturskugga.

"Jan Björklund är den första minister som säger offentligt att Göteborg är eftersatt infrastrukturmässigt, en åsikt som det västsvenska näringslivet länge drivit med emfas. Men infrastrukturminister Åsa Torstensson och finansminister Anders Borg har alltid duckat inför frågan. Enligt folkpartiledaren är dock regeringen överens om att Göteborg behandlats styvmoderligt. - Alla i regeringen är medvetna om att under den förra regeringen hamnade Göteborg i strykklass jämfört med övriga storstäder när det gäller infrastruktursatsningar, säger han."

Att regeringen nu vill satsa på Göteborg är lysande. Enligt DN och SvD vill Björklund också satsa på höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg:

"På längre sikt efterlyser Jan Björklund en storstilad svensk satsning på höghastighetståg mellan i första hand landets tre största städer och kontinenten. Han siktar på en restid under två timmar per tåg mellan Stockholm och Göteborg, under tre timmar mellan Stockholm och Skåne och runt 8-10 timmar från Stockholm till kontinenten.
- Då blir tåget konkurrenskraftigt inte bara jämfört med bilen utan även med flyget, menar Jan Björklund.
Höghastighetståg finns inte i dag i Sverige. De ingår i folkpartiets framtidsvision, men redan i höst bör enligt Jan Björklund de första stegen mot målet tas.
- Det innebär att planering, projektering och geografiska studier inleds, fastslår han.
Närmare besked ges dels i höstens budgetproposition dels i den infrastrukturproposition som också väntas senare i år - när dragkampen med övriga regeringspartiet om pengarna är över.
- Men jag tänker inte ge mig, säger Jan Björklund till DN."

Det är förstås fantastiska nyheter och enligt GP har även Göran Johansson mottagit Björklunds besked med glädje, även om Johanssons prioriteringar ser lite annorlunda ut:

 "– Men jag prioriterar nog järnvägen till hamnen framför Lundbyleden. Hamnen har snart kapacitetsbrist på järnvägen och det vore synd om man tvingar upp en massa gods på långtradare. Han saknar också Västlänken, en förutsättning för fungerande pendeltågstrafik, och Götalandsbanan."

Av alla utlovade satsningar är älvförbindelsen särskilt intressant eftersom det är en av de få säkra beskeden och dessutom en av de absolut viktigaste för Göteborg. Det är dock viktigt att det blir rätt sorts förbindelse - en gång-cykel-kollektivtrafiksbro - inte en biltunnel. Därför är det en aning oroväckande att det bara är GP som skriver att Björklund förespråkat en förbindelse över Göta Älv. Enligt DN och SvD talade han om en förbindelse under Göta Älv.

Miljödomstolen säger idag nej till bygget av en gång- och cykelbro över Göta Älv. Oavsett vad man tycker om den föreslagna bron (de borgerliga partierna är emot, s är skeptiska, mp mycket positiva) är de domskäl som anges problematiska. Domstolen säger att bl.a. att sjöfarten är ett riksintresse. "Däremot kan Göteborgs stads utveckling inte bedömas som ett sådant intresse enligt miljöbalken". Det är möjligt att domstolen tolkar miljöbalken rätt, men då är det ju något som inte står rätt till. Sjöfarten är ju rimligtvis ett medel för att uppnå ett mål, som samhällsutveckling, den mänskliga civilisationens fortskridande eller något liknande. När medlet blir viktigare än målet har något gått snett.

Att en lågbro kan störa sjöfarten är ganska uppenbart, men det kan ju i stort sett vad som helst göra. Visst ska vi ha en levande hamn och älvtrafik, men att göra museum av den - nej tack. Älvtrafiken måste få leva och utvecklas den med och anpassas till förändrad infrastruktur. Beslutet kommer förmodligen att överklagas av kommunen. Läs mer i GP, GT, SvD, Metro, SVT, SR

Förslaget om klimatsmarta färjeförbindelser, som vi skrev om igår, verkar ha blivit mycket positivt mottaget på den politiska nivån. Läs mer i GP.

Det kommer uppenbarligen inte heller att komma några besked om västsveriges infrastruktur i höstens regeringsproposition, trots att hela västsveriges politiska och ekonomiska elit tryckt på så gott de kunnat. Först hösten 2009 kan det möjligtvis komma några specifika besked.

- Det finns inga enskilda objekt i infrastrukturpropositionen. Många tror det. Men de kommer inte i höst, säger infrastrukturminister Åsa Torstenssons pressekreterare Kenneth Hultgren.

Frågan är om vi kan vänta så länge. Läs mer i GP1, GP2.