Utskrift från gbg.yimby.se
....

26:e Yimbyvandringen: Sannegårdshamnen via Kyrkbyn och Eriksberg


Söndagen den 1 september var vi ett drygt tjugotal personer, som trots nyckfull väderlek (det är inte John Polman som planerar de här vandringarna precis), beslutat sig för att promenera på Hisingen. Vi lyckades verkligen att pricka in dagen med sämst väder i veckan, men det skall mycket till för att ställa in en Yimbyvandring! Utgångspunkten denna gång var Sannegårdshamnen, och planen var att titta på kopplingen mellan det som växer fram längs älven och den befintliga bebyggelsen inåt land. Här följer en sammanställning av de rekordmånga foton vi tog längs vandringen:

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsvandring Lindholmen - Sannegården via Slottsberget




Dags för promenad igen! Vi fortsätter vår färd längs med Hisingens centrala kajer och älvnära stadsdelar och fortsätter där vi slutade sist. Från Lindholmens moderna "science park" vandrar vi upp igenom den äldre bebyggelsen, ofta kallat "gamla Lindholmen" och tar del av spännande historia och vackra vyer. Här finns stans äldsta biograf, något så ovanligt som ett modernt landshövdingehus och miljöer från en svunnen tid blandat med idag.




Landshövdingehuskvarter i det gamla Lindholmen, en ytterst vacker plats om än mycket stillsam och öde. Huset till vänster är byggt 1997 och har moderna inslag...


...inte minst om man går bakom och tittar, vilket vi lär göra på vandringen.


Vår vandring fortsätter upp på det pittoreska Slottsberget, den lilla skärgårdskullen som Evert Taube en gång i tiden var med och räddade från sprängning. Har man inte varit uppe på Slottsberget så har man missat något, en riktig göteborgsk pärla. Här byggdes på 1300-talet ett slott, därav namnet. Sedan tar vi oss ned till det nybyggda nyfunkiseldoradot Sannegårdshamnen och tar en titt på det pågående bygget av "Sannegårdens centrum" som vi nyligen tagit upp här på bloggen.



Slottsberget sticker upp som en grön oas i den göteborgska dalgången och miljön här kan närmast liknas med en skärgårdsö.










Sannegårdshamnen har de senaste tio åren förvandlats från en aktiv hamn till ett bostadsområde. Men är det mer än så? Finns det något stadsliv att tala om...



...och hur kommer det att bli när man bygger det nya Sannegårdens centrum?





Så här soligt var det på vår vandring i Sannegårdshamnen 2008.



Varmt välkomna ska ni vara att följa med på ännu en promenad i vår vackra stad! 


Var? Samling hållplats Lindholmen
När? Torsdag 23 augusti kl 19.00
Hur? Buss 16, 99, 31 m fl. eller färja till Lindholmspiren och fyra minuters promenad

Har blandstaden kidnappats?



Den täta blandstadens vara eller icke vara diskuteras (konstigt nog, kan tyckas av vissa) flitigt. Diskussionen präglas av förvånansvärt lite fakta och kanske särskilt funktionalismens försvarare vill göra gällande att traditionell kvartersstad kontra funktionalism främst är en ideologisk fråga.

Detta kan te sig något missvisande, eftersom det faktiskt finns en hel del hårda fakta att analysera – som trafikflöden, efterfrågan och tillgång på lokaler, demografi, ekonomiska flöden, antal verksamheter och så vidare – och där man således på ett så objektivt sätt som möjligt kan diskutera och resonera om de olika paradigmernas effekter. Ämnet har diskuterats och lär fortsätta diskuteras även i framtiden av Yimby.

Nu kan man dock börja se antydan på en ny taktik från politiker och tjänstemän för att man skall kunna fortsätta producera funktionsseparerade bostadsenklaver av i huvudsak förortssnitt: man omdefinierar, eller urholkar, begreppet "blandstad".



I områden som i ÖP anges som framtida tät blandstad bygger man en stad som påminner starkt om... ja, faktiskt samma gamla funktionalistiska stad (förort) som vanligt. Ta till exempel planen för Sannegårdens Centrum. Här anges tät blandsstad i översiktsplanen för området. Funktionsblandning. Det står uttryckligen i detaljplanen att man skall bygga klassisk kvartersstad: "Tidigare utgångspunkter för den klassiska kvartersstaden fullföljs med tydliga gränser mellan offentliga och privata rum, möjlighet till blandning av verksamheter och mångfald."

Om man sedan tittar på resten av detaljplanen och utformningen av området så behöver man inte känna sig korkad om man inte kan få det hela att gå ihop. När SBK föredömligt skickar en kommentar till Yimby angående planen så kallar man det närliggande området som planeras vid Säterigatan för sammanhängande kvartersstad eller tät blandstad.



Blandningen ligger i att det finns närhet till köpcentrum som då får stå för inslaget av handeln i "kvartersstaden". Och kvartersstaden består av... Jag ser faktiskt lamellhus i uppbrutna kvarter. Förvirringen är stor. Senare visade det sig även att det antagligen redan i ett tidigt skede av planeringen av Sannegårdshamnen varit klart att ICA skulle få etablera ett eko-Kvantum i området och det blir plötsligt lättare att förstå varför planen ser ut som den gör.

Ett annat spännande område med enorm potential – som enligt ÖP och även uttalade ambitioner i detaljplanen, i framtiden skall vara av typen tät blandstad och en utväxt av city över till "andra sidan älven" – är Östra Kvillebäcken. Här har man lyckats hålla sig relativt nära den uttalade ambitionen, men man når inte ända fram.



Kvillebäcken

Man kan se hur de alltmer börjar närma sig traditionell kvartersstad, även om man inte vågat gå riktigt hela vägen genom att helt sluta kvarteren. Kvarteren är åtminstone lite mindre uppbrutna än de brukar vara. Men så har vi även den låga exploateringsgraden, den låga halten av verksamhetslokaler, den uttalade målgruppen "barnfamiljer" och, kanske mest talande, stadsdelens slogan: "Sex minuter från Brunnsparken". Man får alltså intrycket av att man ska bygga ett citynära city eller ett centrum nära centrum om man så vill. Återigen börjar en viss förvirring gro i mitt stilla sinne.

I ett försök att bemöta kritiken av diskrepansen mellan uttalade visioner (som ÖP) och det som faktiskt byggs, används från vissa håll även argumentet "tät blandstad är inte rätt i alla lägen" – tydligen inte heller där man i ÖP funnit det lämpligt. Ja, faktiskt nästan ingenstans, om man tittar på detaljplanerna för 2009. En enda detaljplan (Skeppsbron) av 25 syftar till att "mangla ut" klassisk kvartersstad.

Och, påpekas det ibland, vi fick ju faktiskt Olskroken för trettio år sedan (jag var inte född då, men jag får väl glädjas med er som var det), och det är ju något av den täta blandstad som vi stadshetsare så ivrigt förespråkar. Men vänta nu, gick inte Olskroken redan innan totalsaneringen och ombyggnaden lite i den stilen, och hade vi verkligen så mycket mer tät blandstad att glädjas åt efter ombyggnaden?



Olskroksgatan före/efter

I översiktsplanen verkar man vara ganska klar över vad begreppet tät blandstad betyder och i texten Stadsbyggnadskvaliteter sammanfaller definitionen av "traditionell kvartersstad" mycket väl med vad som står i Yimbys lexikon under tät blandstad. De flesta av Göteborgs invånare ser antagligen skillnad på Vasastan eller Linnéstan och Eriksberg eller Högsbo.



Frågan är om det egentligen råder några större tvivel på vad tät blandstad (eller kvartersstad, eller innerstadskaraktär) är för något, eller om syftet med diskussionen egentligen är att diffusera och urvattna begreppet tills man kan skräddarsy det efter egna intressen. Kanske finns det rationella, väl motiverade anledningar till att låta bli att bygga blandstad. Kanske finns det omständigheter som omöjliggör ett byggande av den staden man helst skulle vilja.

Låt oss i så fall på ett öppet och ärligt sätt diskutera det. Jag efterlyser en mer saklig, ärlig och öppen debatt, där man vågar redovisa de olika intressena och de verkliga målsättningarna. Att man slutar prata nyspråk och istället talar ur skägget, så att säga. Det är ju trots allt vår gemensamma stad det handlar om. Framförallt hoppas jag att man inte försöker uppnå en medveten och onödig begreppsförvirring.

Den elfte Yimbyvandringen - Älvstränder





I måndags samlades omkring 15 personer för att vara med på vår stadsvandring längs stans älvstränder. Givetvis kunde vi inte behandla hela älvområdet på vår nästan tre timmar långa session men en liten del hann vi med. Vi tog färjan från Rosenlund över till Slottsberget där vi efter en inledande presentation promenerade längs Sannegårdshamnen.




Den lilla playan i Sannegårdshamnen är det tydligen diskussion om. Vissa vill ha båtplatser, vissa inte och så vidare.





Lokalutbudet och folklivet längs Sannegårdens solsida skulle man kunna likna vid Oxford Streets. Men det vore väl lite dumt.







Sedan tog vi oss en titt på det pågående bygget av en ny stor externhandelsbutik vid Sannegårdens centrum. Glömde att fotografera just den lilla stunden så låt fantasin flöda! Vi diskuterade även den just nämda centrumbebyggelsen som är planerad och som vi från Yimbys håll har behandlat tidigare genom yttrande och dylikt.

Vi promenerade därefter vidare upp till gamla Lindholmen där äldre och nyare bebyggelse samspelar på ett riktigt bra sätt.




Biograf Aftonstjärnans lilla torn till vänster och nya glasade baksida/gård till höger.




Gamla Lindholmen består mestadels av trähus och landshövdingehus.


Vandringen fortsatte nedför höjden till den breda och ännu lite ödsliga Lindholmsallén där nya bostadshus för närvarande är under uppförande. Förhoppningsvis kan den breda mastodontallén någon gång i framtiden bli en stor stadsgata. Men för det krävs hög exploatering av de kvarter som förhoppningsvis skall kanta den.






Den breda allén (man ser bara knappt halva här) är förberedd för spårvagnstrafik. Man kan redan nu höra plingljudet när stombussarna är på ingång.



Vi gick över allén och in till det som kallas Lindholmen Science Park. Där tittade vi närmare på det pågående bygget av "Kuggen". Det var inte så mycket byggt ännu men en bild på stängslet fanns att studera.









Sedan i väntan på färjan hemåt visade arkitekt Håkan Cullberg som var med på vandringen upp sitt verk ute på piren här på Lindholmen. En intressant byggnad som inte helt lätt går att förklara i ord, väl värt ett besök.



Håkan visade även upp skisser på sin redan berömda vikingakub som är tänkt att stå på Bananpiren i Frihamnen.



Lilla Bommen med lilla Londons lilla London Eye.



Två Göta kanalbåtar var för kvällen i hamn utanför tullpackhuset.



Så gick solen sakta ned över Hising Island och vår vandring var snart till ända.



Efter en avslutande båttur tillbaka till Rosenlund gick några av oss vidare och tog oss en liten titt på Esperantoplatsen innan kvällen till slut tog vid. Tack alla som kom och välkommen på nästa Yimbyvandring. Var, när och hur är ännu inte bestämt. Kom gärna med önskemål, tankar och idéer!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.