En studie i shared space

Journalisten Per Wirtén mfl skriver idag om planerna på att förändra Husby i DN.  Författarna är starkt kritiska och talar sig varma för fortsatt trafikseparering. Det ger anledning till några reflektioner, även för en göteborgare. Samma diskussion har förekommit även här när man velat förbättra trafikplaneringen i miljonprogramsområden som Tynnered, Hammarkullen och Bergsjön.



Trafikseparering i Husby

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby har nu lämnat in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Opaltorget. Vi är mycket positiva till det mesta i detta ambitiösa och arkitektoniskt intressanta förslag. Det är väldigt roligt att man vill satsa på Tynnered och att man väljer att göra det med spännande arkitektur och smart stadsplanering.





Opaltorget idag (bilder från Yimbys stadsvandring)



Opaltorget i framtiden

Förhoppningsvis försvinner inte förslagets goda idéer i den segdragna planprocess som väntar. Det finns till och med utrymme för ytterligare förbättringar av planförslaget. Yimby har föreslagit några sådana i vårt yttrande. Det handlar främst om att ta tillvara den blandstadspotential som uppstår som en följd den ökade rumsliga integreringen i planen.

Läs aktuellt planförslag
Läs Yimbys yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG är mycket positiva till att området till kring Opaltorget skall förtätas. Det är mycket bra att planens inriktning har varit att ge stadsdelen ett attraktivt torg och nya mötesplatser, försöka utveckla befintliga kvaliteter och att skapa god tillgänglighet till kommunikationer. Allt detta med en identitetsskapande utformning.

Den utformning och det uttryck som byggnaderna har givits på skisserna och modellerna i planförslaget är bara att applådera. Det är glädjande att man från byggnadsnämndens och fastighetsnämndens sida har velat höja blicken och ge Opaltorget med omgivning ett nytt formspråk för att skapa identitet och markera en positiv förändring. Att man även brutit upp delar av det SCAFT-tänk som är en av stadsdelens starkaste begränsningar ser vi också som oerhört positivt.

När man nu har höjt blicken och krävt utmärkande husarkitektur undrar vi varför man inte gjort detsamma inom trafikplanering, bullerfrågor, integrering inom området fysiskt som socialt, eller följt de riktlinjerna som ställts upp för förtätning av ”Mellanstaden” i gällande översiktsplan för Göteborg? Vi anser att föreslagen detaljplan har lyckats bra med att uppfylla den vision som tagits fram av stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret i samarbete med de utsedda exploatörerna.

Visionen sammanfattades så här: "Opaltorget med omgivningar ska utvecklas till ett attraktivt och tryggt område av hög arkitektonisk kvalitet med goda förutsättningar för boende, sociala kontakter, kulturaktiviteter och rekreation, och goda förbindelser till staden, havet och grönområden. Opaltorget skall stärkas som stadsdelstorg för närhandel, verksamheter och service."

Visionen uppfyller många av de punkter om framtida planering som återfinns i gällande översiktsplan för Göteborg, vilket är mycket glädjande. Enligt översiktsplanen ska framtida planering i Mellanstaden åstadkomma följande:

1) En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.
2) Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur.
3) Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.
4) Fungerande småskaliga verksamhetsområden liksom goda boendemiljöer ska värnas.
5) Värdefulla grönområden, närlek och gröna stråk ska bibehållas och utvecklas och borttagna naturvärden i tät bebyggelse ska ersättas så att förlusten kompenseras.
6) Kommunala verksamheter bör i första hand lokaliseras till de lokala torgen.
7) Nya mötesplatser ska utvecklas.
8) För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.
9) Möjligheterna att gå och cykla inom mellanstaden och till centrala Göteborg bör förbättras.
10) Kulturhistoriska värden som tidstypiska hus eller stadsplaner ska värnas.

På några punkter känns planen otydlig och därför måste man fråga sig om det går att uppfylla visionen ännu bättre och samtidigt få med fler av de punkter om framtida planering som är uppställda i stadens översiktsplan?

Vi har valt att diskutera områdesvis och ta ut några exempel på möjligheter:

Tankarna kring funktionsblandningen i de nya byggnaderna vid Opaltorget är mycket bra. Livsmedelsbutik, café och småbutiker i markplan och stadsdelsförvaltningen och vårdcentral samt bostäder i våningarna ovanför.

Att det omslutna torget öppnar upp mot kollektivtrafikhållplatsen är också positivt. Däremot påminner den slutna torgutformningen väldigt mycket om alla de döda grannskapsenhetstorg vi har i Sverige idag. Det finns bara ett sätt att korsa torget, vilket ökar risken för att torget inte blir levande. Nu kommer nästan enbart de som har ett ärende till torget att gå här.

Skulle man kunna erbjuda en shared spacemöjlighet rakt över? Är det möjligt att flytta kvarteret ännu närmare hållplatsen så att fler gående fångas upp av torget på sin väg till och från hemmet? Finns det lokaler över till ålderdomshem, föreningsliv och kultur? Skulle husen kunna göras något högre?

Terrasshusens utformning och läge är fantastiskt. Det är roligt att man tagit hänsyn till de befintliga husen på Rubingatan. Höjdskillnaden mellan terrasshusen och Opaltorget utgör dock en barriär. När man nu gör detta stora ingrepp i berget, är det helt omöjligt att låta husen terrassera ner till nivå med parken? Detta skulle länka samman Rubingatan med Opaltorget på ett ypperligt sätt samt ge de boende i husen en gen väg till kollektivtrafik och annan service. De utvändiga trapporna och snedhissarna till de olika nivåerna/våningarna i husen kan då användas av andra som bor i stadsdelen.

Det höga huset ovanpå spårvägshållplatsen är ett fantastiskt initiativ. Det är viktigt att detta byggs i ett tidigt skede. Det borde även vara möjligt att lämna utrymme för annat innehåll än enbart bostäder.

Vi anser att det är mycket positivt att man åtgärdar den totala trafikseparering som råder i området genom att en genomfartsgata anläggs. Den nya lokalgatan och cykelvägen gör Opaltorget lättare att nå. Förmodligen skulle stadsdelen upplevas som ännu mer levande om spårområdet görs om till en stadsgata med blandtrafik. Då bryter man ner den barriär som den instängslade makadamkorridoren utgör idag, vilket möjliggör att terrasshusen kan trappas ner några våningar till och få lokaler i markplan längs den nya gatan.

Nya bostäder med lokalanpassade bottenplan skulle kunna byggas mittemot terrasshuset, längs den nya gatan. Då får man samma effekt som detaljplanen önskar eftersom att de nya bostäderna vänder sig mot parken och allén, vilket ökar insynen och tryggheten i parken. Dessutom minimerar man bullret från den nya gatan, vilket också bidrar till tryggheten i parken.

En sådan gata skulle ge förortsstadsdelen Tynnered runt Opaltorget en mer välkomnande stadsmässig karaktär. Bättre förutsättningar för lokaler i området (gata med längsgående hus) skapas, terrasskvarteret integreras bättre med ny och befintlig bebyggelse samt exploateringsgraden för området ökas markant. Eftersom hållplatsavståndet mellan Opaltorget och Smaragdgatan är kort blir restidsförlusten för spårvagnen med ett sådan förändring försumbar (ca 5 sekunder).

Med ovanstående förbättringsförslag tror vi att parken med Kastanjeallén kommer bli områdets viktigaste och mest uppskattade tillgångar, tillsammans med terrasshusen med lokaler i bottenplan, höghuset med bostäder och kontor, den nya stadsgatan och det levande torget.

Shared Space är ett nytt sätt att arbeta med trafik i staden som bryter med funktionalismens separeringsparadigm. Genom ett helhetstänkande kring transporter och det sociala livet i stadsrummet skapar man säkrare, effektivare och mer attraktiva trafiklösningar. Det tydligaste exemplet på Shared Space här i Göteborg är förstås våra många gångfartsgator, ett experiment som slagit mycket väl ut.

Det är ett sätt att återuppfinna stadsgatan, som den såg ut innan SCAFT och andra liknande modernistiska planeringsidéer slog igenom.

Här är en pedagogisk introduktionsfilm i två delar som beskriver Shared Space:

Del 1



Del 2