Omdaning i norra skärgården, del 2: Björkö - mellan målad betong och snickarglädje

Den 1/10 2024 skickade Yimby Göteborg in ett yttranden på "Detaljplan för Bostäder på Brännö vid Rödsten inom stadsdelen Styrsö". I planen föreslås 12 lägenheter fördelade på tre flerfamiljshus, samt fem parhus (10 bostäder). Totalt rör det sig om 22 bostäder i ett bergsparti strax ovanför Rödstens färjeläge.

Som vanligt tar våra yttranden sin utgångspunkt i de diskussioner som förts i Yimby Göteborgs Facebook-grupp om det aktuella planförslaget, och där alla gruppens medlemmar har möjlighet att uttrycka sig. Syftet är att försöka jämka samman de olika perspektiv och synpunkter som framkommit. Ytterst är det dock gruppens samordnare som sammanställer yttrandet, och som ansvarar för att det sker i enlighet med en övergripande – i grunden positiv – syn på utveckling av stadsliv och -miljöer, som diskuterats fram och förvaltats inom nätverket sedan starten 2008, och som lutar sig mot Jane Jacobs, Jan Gehl mfl.

På det stora hela är det klokt att komplettera med bostäder av en annan typ och upplåtelseform än den dominerande på ön (friliggande enfamiljshus), särskilt på denna centralt belägna plats nära färjeläget. I förslaget finns också lovvärda ambitioner om att anpassa bebyggelsen till en klassisk skärgårdsmiljö, även om det kanske inte lyckats fullt ut. Det finns dock en del att anmärka på, och i synnerhet om man ser till planstrukturen.

(I Göteborgs-Posten den 12/10 fanns en artikel med rubriken "Brännö sågar husplaner: 'Ser ut som Lidingö'", och hänvisning till en namninsamling med 400 underskrifter. Kritik har bland annat framförts om att bostadsrätterna skulle bli för dyra. Det har även hävdats att bygget skulle överskrida horisontlinjen. Vad det nu kan tänkas innebära i sammanhanget.)

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

STYRSÖ. Badplatsen vid Sandvikshamnen (Kläppholmarna) på Styrsö i södra skärgården hotas av rivning, vilket tidigare uppmärksammats av Göteborgs-Posten (17/7). Hamnföreningens arbete med att rusta upp den befintliga badplatsen – populär bland såväl allmänheten som gästhamnens besökare  – och samtidigt öka tillgängligheten för en åldrande öbefolkning, har lett till rättegångsärenden sedan en anonym anmälan inkommit till Länsstyrelsen.

Hamnföreningens åtgärder, vilket bland annat rör sig om utfyllnad med betong av vissa skrevor och ojämnheter i klipporna i anslutning till de befintliga badstegarna, en spång i trä till en tidigare otillgänglig del av holmarna, samt en hoppbrygga, anses strida mot den rådande detaljplanen från 2007 (1480K-II-4925). Denna plan behandlar i huvudsak hamnverksamheter, och i synnerhet en flytt av en bensinstation från det tätbebyggda fiskeläget vid Styrsö Tången till ett ur säkerhetssynpunkt lämpligare läge i Sandvikshamnen.

Planen berör de aktuella klipporna endast i förbifarten med några enstaka meningar, men de föreskrivs "förbli orörda" samt "föreslås bevaras". Det är en på många sätt bra målsättning, men det blir endimensionellt att endast uppehålla sig vid detta. Att klipporna skulle ha varit just orörda tills nyligen, behöver även problematiseras något, då man annars kan tala om sanning med modifikation. Man måste också sätta alltsammans i ett sammanhang.

Redan den tidigare byggnadsplanen från omkring 1970 (1480K-XIV-2199) beskriver dessa ytor, med resterna av de delvis bortsprängda och exploaterade Kläppholmarna, där fiskehamnen anlades i slutet av 1950-talet, som ingående i ett "strandområde delvis lämpat och använt för bad och rekreation". Att klipporna används för bad sedan länge, och att detta kan sägas konstaterat redan 37 år före den nuvarande planen, verkar mer eller mindre ha tappats bort i de gällande dokumenten.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

HÖNÖ PINAN. Sedan hösten 2022 har det pågått ett byggprojekt vid färjeläget som vållat såväl huvudbry som livlig debatt. Att byggen väcker bitvis hätsk diskussion är knappast ovanligt, och det är heller inte den aktuella byggnaden i sig som är uppseendeväckande. Den är snarare chockerande alldaglig, och av en typ som det går tretton på dussinet i våra genomsnittliga industriområden.

Vad som dock skiljer detta projekt från många andra är att det från plan till byggnation skett en metamorfos med avseende på byggnadens innehåll. I detaljplaneskedet handlade det om en expansion av en befintlig bilverkstad med närbesläktade verksamheter som bilbesiktning och -tvätt, men där även viss försäljning av skrymmande, fordonsrelaterade sällanköpsvaror medgavs – och detta är kruxet.

Projektet skulle i sin tur möjliggöra en flytt av en befintlig bussdepå samt utökad pendelparkering. Detta var i alla fall bilden som förmedlades till allmänheten, och det var få som hade några direkta synpunkter på detta eller invändningar emot. Men vad hände sedan?

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget