Utskrift från gbg.yimby.se
....

Från museispårväg till snabbspårväg?

Många ser nog ’Göteborg’ och ’spårväg’ som synonymer. Ja, Göteborg är ju faktiskt Sveriges ledande spårvägsstad. Spårvagnen i sig har blivit en viktig del av stadens själ och varumärke. Inte finns det väl något som upprör och skapar sådan debatt hos göteborgarna som olika förändringar av spårvägssystemet.

Goa gubbar i all ära, men de som dagligen brukar kollektivtrafiken i Göteborg är inte nöjda. Det har alldeles för länge varit politiskt självmord att rota i dessa frågor. Göteborgarna tar istället bilen. Kollektivtrafiken fungerar inte tillräckligt bra helt enkelt. Spårvägen lever fortfarande kvar i en svunnen tid och har inte anpassats efter de moderna krav vi har idag. Krav på att allt skall gå snabbare tycks inte riktigt ha nått fram till spårvagnarna, som i mångt och mycket åker på i gamla spår.


Spårvagn med fart?

Man börjar undra ifall tanken är att spårvägen - som faktiskt utgör huvudstommen i vårt kollektivtrafiksystem - ska bevaras i någon form av nostalgisk anda, avsedd för nostalgiker och olika entusiaster, snarare än för att kunna utgöra ett vettigt, realistiskt och framför allt attraktivt alternativ till bilen.

Nu är det dags att göra något åt detta - spårvägen ska inte vara någon turistattraktion, utan det moderna färdmedlet och alternativet till bilen som så många suktar efter och som så många andra städer bara drömmer om. Spårvagnsresorna måste bli snabbare för att kunna konkurrera med alternativen.

Det finns mycket som kan förbättras men det som jag ser som det mest slående problemet är de ofta alltför täta hållplatsuppehållen. Trots fin banvall och bra signalprioritering (nåja) blir restiderna alltför långa. Bakåtsträvarmanin har slagit ett hårt grepp om stadens planerare som varken vågar dra in, flytta eller slå ihop de hållplatser som för så många andra, så länge, ansetts helt sanslösa. Bussen bör stå för hållplatstäthet och finmaskighet medan spårvagnen utgör den snabba stommen.

Några enkla exempel: Det fåtalet invånare som bor vid hållplats Bäckeliden, vid en återvändsgränd i Örgrytes villastad, orkar tydligen gå en sträcka till den lokala matvarubutiken, men när det gäller spårvagnen är toleransen lägre. Själv har jag aldrig använt hållplats Lilla Bommen, utan i ren protest hoppat av vid Brunnsparken eller Nordstan även när målet är just "Lilla Bommen". Botaniska trädgården har en motorvägshållplats där ett par busslinjer stannar, dessutom stannar alla spårvagnar vid spårvägshållplatsen som ligger ett stenkast därifrån. Liknande system används vid Medicinaregatan nära Sahlgrenska sjukhuset. För att ta det igen: spårvagnarna stannar medan de flesta bussarna snabbt susar förbi.

När man gjort dyra investeringar i spår, kontaktledning, egen banvall och signalprioritering bör det väl vara spårvagnen som utgör snabblänken och inte stannar vid dessa hållplatser, medan bussarna kan göra den lite långsammare resan?

Liknande problematik kan skådas vid de olika förortsträckorna.

Angered är ganska utmärkande bland dessa områden. Området byggdes under Miljonprogrammet, och består av glesa isolerade bostadsöar tydligt avskärmade från andra områden. Detta syns väl på Angeredsbanan, vilken är känd som en göteborgsk snabbspårväg med långa hållplatsavstånd. Även om våra andra förorter inte riktigt ser ut såhär, så finns det en del liknande drag.
 

Hållplatser i Biskopsgården

Tittar vi på kartan över Biskopsgården kan vi även här identifiera de mindre öarna som tillsammans utgör hela stadsdelen Biskopsgården. Hållplatserna tycks, trots det, ha blivit utspridda lite varstans utan hänsyn till detta. Problemet här är dock i detta fall inte bara deras placering längst med sträckan utan att själva spåret går så långt ifrån den mesta av bebyggelsen. En hållplats är inte sällan omgiven av skog och buskar istället för hus, och boende måste traska upp och ner för backarna för att komma till sin hållplats. Dessutom är spåret draget oberoende av vägnätet vilket skapar problem varje gång ersättningsbussar måste sättas in. Överhuvudtaget finns det ingen busstrafik att tala om för Biskops- och Länsmansgården.

Hållplatser vid Kviberg
Hållplatser vid Kviberg
 
Praxis tycks ha varit att hellre anlägga en hållplats för mycket än en hållplats för lite. T ex utanför Kviberg har man istället för en enda sammanhållen hållplats utanför områdets mitt, valt att lägga två hållplatser i varsin ända av området.
 
Ute i Frölunda finns liknande exempel. I fallet med Kaverös/Flatås blir gångavståndet rent av längre med den här lösningen, om man ska från de lokala stadsdelscentrumen till någon av hållplatserna Lantmilsgatan eller Nymilsgatan. Och tro det eller ej, mellan dessa hållplatser finns redan idag en gångtunnel med anslutande gångvägar mot både Flatås Torg och Kaverös Centrum. Dessutom ligger både en grundskola och en gymnasieskola i den direkta närheten. Det låter nästan för bra för att vara sant, eller hur?


Hållplatser vid Kaverös/Flatås
 
Jag tror nog de flesta faktiskt vill ha ett spårvägsnät i toppklass, och snart är kanske tiden kommen och staden mogen att göra dessa välbehövliga ombyggnader - som säkerligen skulle vara till glädje och nytta både för oss - stadens medborgare - och de många turisterna som årligen besöker vår stad. Jag tror inte de misstycker. Förvisso skulle det bli lite längre att gå för de som bor nära en indragen hållplats men tidsvinsterna för alla med en snabbare spårvagnsresa skulle snart kompensera den tidsförlusten.
 

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6731 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter