Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vad staden gör

I det nya numret av Arkitekten har Lars Marcus en replikmin replikhans eminenta artikel om representativitet och performativitet i stadsbyggandet. Marcus mycket läsvärda artikel betonade den avgörande skillnaden mellan hur staden "ser ut" (representativitet) och "vad den gör" (performativitet).



Var går gränsen mellan stadsbild och stadsliv?

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Behovet av små kvarter

Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
FÖRUTSÄTTNING NR 2: De flesta kvarteren måste vara korta, vilket innebär att tvärgatorna och gathörnen måste komma tätt.



Kvartersstruktur i Barcelona

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Mångfald eller enfald?





Kvartersstad respektive husipark enligt Stadsbyggnadskvaliteter (SBK Göteborg)

För några dagar sedan lyssnade jag på ett intressant föredrag av arkitekten Ann Legeby. Hon berättade om sin licentiatavhandling Urban Segregation and Urban Form: From residential segregation to segregation in public space. Det är en empiriskt tung studie som med hjälp av space syntax-analyser visar på tydliga samband mellan stadsstruktur och segregation i Södertälje.

De områden som hade den minst integrerade och sammanlänkade urbana strukturen visade sig också vara de mest socialt segregerade (vare sig det gällde "rika" eller "fattiga" områden). Områden med hierarkiska trädstrukturer av funktionalistisk typ uppvisade större segregationstendenser än områden med öppna nätstrukturer. Inget överraskande för oss som diggar Jane Jacobs förvisso men det är alltid bra med mer empirisk stöd.

Under frågestunden fick Legeby till slut den självklara frågan: "Om det nu verkar ge positiva sociala effekter att bygga efter rutnätsprinciper, som i den klassiska kvartersstaden, borde vi inte göra det då?" Publiken, som nästan uteslutande bestod av planerare och arkitekter, drog efter andan och det gick en våg av bekymrat huvudskakande genom församlingen.

Legeby såg märkbart plågad ut och började snabbt att tillrättavisa frågeställaren. Några sådana vilda slutsatser kunde man absolut inte dra: "Vi vill ju inte att allt ska se likadant ut, det måste ju finnas mångfald i staden". Publiken nickade bekräftande till varandra. Precis, hur skulle det gå med mångfalden om vi började mangla ut kvartersstad till höger och vänster?

Legebys svar är symptomatiskt för det jag tidigare kallat ett "typologiskt trauma" bland svenska arkitekter. Det sitter i ryggmärgen. Man kan ägna år efter år av forskning åt att konstatera de uppenbara fördelarna med kvartersstad och rutnätstrukturer men det kommer ändå vara lika otänkbart att de facto förespråka det.

Sällan ges något rationellt argument för detta motstånd men om det någon gång görs så är det just detta: "Vi vill ju inte att allt ska se likadant ut, det måste ju finnas mångfald i staden". Det låter onekligen bestickande. Mångfald är ju bra.

Så låt oss för all del titta på hur mångfalden ser ut. Det saknas, så vitt jag vet, exakt statistik på hur mycket det finns av de olika typologierna och stadsstrukturerna. Känner ni till någon sådan statistik så hör gärna av er. (Uppdatering: Jag hittade till slut mer exakt statistik). Men ett sätt att skaffa sig en grov bild är genom att titta på hur stor del av flerbostadsbebyggelsen som härrör från den förfunktionalistiska epoken (före 1940) i förhållande till den funktionalistiska epoken (1940-1980).

Ett rimligt antagande är att epoken före 1940 överlag utgörs av kvartersstad enligt rutnätsprinciper medan epoken 1940-1980 i huvudsak har en funktionalistisk struktur. Flerbostadsbebyggelse från tiden efter 1980 är, som vi alla vet, även den ofta starkt präglad av funktionalistiska planprinciper men vi låter udda vara jämnt denna gång och bortser från den.

Så hur ser mångfalden ut statistiskt? Det visar sig, om vi studerar kommunens statistik, att av 198.676 bostäder i flerbostadshus är 45.117, eller 22,7 procent, från tiden före 1940. 132.412 bostäder, eller 66,6 procent, är från den funktionalistiska eran (1940-1980). Differensen mellan epokerna är 87.295 bostäder. Vi har alltså tre gånger så mycket bostäder från tiden mellan 1940-1980 som vi har från tiden mellan 1621-1940.



Vi har tre gånger fler bostäder i flerbostadshus från 1940-1980 än från tiden före 1940.


Även om vi uteslutande byggde förfunktionalistiskt framöver så skulle det, med de senaste tio årens byggtakt, ta 98 år att komma ifatt. Skulle vi mot förmodan få upp byggtakten till 2.500 bostäder per år, vilket den politiska majoriteten utlovat, så skulle det ändå ta 35 år innan det fanns lika mycket av båda sorterna. Återigen under förutsättning att vi enbart byggde flerbostadsbebyggelse av förfunktionalistiskt snitt och ingenting annat.

Utifrån dessa beräkningar finns alltså inget stöd för uppfattningen att ett ökat icke-funktionalistiskt byggande skulle hota någon sorts urban mångfald. Tvärtom, vill vi se större urban mångfald så borde vi omgående börja att uteslutande bygga icke-funktionalistiskt.

Ett annat sätt att få en grov bild av hur "mångfalden" ser ut är att titta närmare på hur stor areal som utgörs av olika sorters stadsstrukturer. I Statistisk Årsbok för Göteborg finns en redogörelse för kommunens markanvändning som kanske kan kasta lite ljus över detta.



Ur Statistisk Årsbok för Göteborg 2010

Där kan man se att 1,1 procent av kommunens yta utgörs av "tät stadsstruktur", vilket enligt Lantmäteriets definition huvudsakligen är "områden i tätorters centrum där sammanhängande kvartersbebyggelse förekommer". I jämförelse utgör "gles stadsstruktur" 17 procent av kommunens samlade yta.



Gles stadsstruktur utgör 17 procent av kommunens yta, tät stadsstruktur 1,1 procent.


Det här är naturligtvis bara översiktliga, grova beräkningar som man inte kan dra några definitiva slutsatser av. Det vore ytterst välkommet med mer specifik statistik över de olika typologiernas andel av bebyggelsen. Men det går i alla fall att med viss säkerhet säga att det statistiska underlaget inte talar för att den urbana "mångfalden" riskerar att utarmas av att det byggs mer kvartersstad enligt rutnätsprinciper.

Vi har tyvärr betydligt mer enfald än mångfald i svensk stadsplanering.

Yimbyträff III

I söndags var det dags igen för en av YimbyGBG:s återkommande stadsvandringar. Den här gången samlades vi på det jättelika stadsutvecklingsområdet Heden/Avenyn. Stadsbyggnadskontoret har lagt ett mycket löst programförslag för området och allmänhetens synpunkter ska vara inne före den 24 februari. YimbyGBG kommer naturligtvis att lämna in ett fantastiskt förslag. Elva glada yimbys hade slutit upp för att reflektera och utbyta åsikter. Efter att vi hade satt på oss de fina YimbyGBG-knappar som Jesper gjort började vi promenera.



YimbyGBG vid Södra Vägen

Det rådde en stor enighet om att Heden behöver starkare stråk och ett mer markerat gaturum utmed omgivande gator. Idag har Heden en yttre barriär av parkeringar och tillfälliga tillbyggnader som skär av park- och idrottsmarken från den omkringliggande staden.



Engelbrektsgatan med new and improved Opalen i bakgrunden



P-platser längs Engelbrektsgatan

Det finns mötande tvärgator som man kan ansluta till om man bygger nytt utmed Engelbrektsgatan.



Wadmansgatan

Det provisoriska bygget Hotell Liseberg i Hedens sydöstra hörn tar upp en ansenlig markyta med en provocerande låg exploateringsgrad. Hotellet med omgivning har faktiskt ockuperat en areal större än den enorma p-platsen i Hedens nordvästra hörn.



Hotell Liseberg

Även här var gruppen enig, ingen ville ha kvar nuvarande Hotell Liseberg. Hotellet kan flyttas och få nya lokaler med ett mer effektivt markutnyttjande. Varför inte en högre byggnad mot gatan som korresponderar med Opalen? Det hotellet har verkligen fått ett lyft med de extra våningar som byggts på. Det finns nu goda chanser att utveckla och förstärka stråket mellan Avenyn och Skånegatan. Den nuvarande utformningen av sträckan mellan Sten Sturegatan och Skånegatan har utvecklingspotential. Istället för servicegata och p-platser skulle man kunna skapa en platsbildning och ha ett mer publikt och utåtriktat innehåll i bottenvåningens lokaler.



Engelbrektsgatan mot Bergakungen

Även Sten Sturegatan har stor potential att utvecklas till en levande blandstadsgata, om man bygger vidare på de täta stadskvarteren mot Scandinavium/Svenska Mässan.



Sten Sturegatan mot söder

Oavsett vad man tycker om utformningen av EM-kvarteret i korsningen Engelbrektsgatan/Sten Sturegatan så finns det i alla fall lokaler i bottenvåningen och följaktligen goda utvecklingsmöjligheter.



Sten Sturegatan mot norr

Det finns också tvärgator att ansluta till för att skapa ökad rörlighet i god rumssyntax-anda, även om man tyvärr har kapat en del av dem. Hallandsgatan t.ex. har blivit överbyggd men leder faktiskt fortfarande till Skånegatan, för den som cyklar eller går.



Hallandsgatan

Även vad gäller Bohusgatans framtid verkade gruppen enig. Spårvagnen från Vasagatan bör fortsätta över Heden och gå längs Bohusgatan för att anknyta till Skånegatan. Här finns naturligtvis fantastiska möjligheter att skapa ett levande och urbant stråk om man bara har ett minimum av insiktfull planering.



Bohusgatan mot Nya Ullevi


Stureplatsen vid Hedens nordöstra hörn är också i behov av en upprustning. Plockar man bort bensinstationen kan detta bli en riktig vacker plats. Närheten till Gamla Ullevi borde också kunna gå att utnyttja bättre. Heden är överhuvudtaget ett möjligt stråk-galore. Med en distinkt urban inramning skulle många isolerade delar av centrala Göteborg kunna knytas ihop.



Stureplatsen med Gamla Ullevi i bakgrunden

Även Parkgatan är värd ett bättre öde. Kanske några snygga p-hus (jo, de finns) med lokaler i bottenvåningen? Vi diskuterade parkeringsfrågan och avvägningen mellan tillgänglighet för människor utanför staden och ambitionen att på sikt avveckla massbilismen som transportsystem. En idé som framfördes var utbyggnad av attraktiv pendelparkering vid perifera kollektivtrafiklägen, för att minimera ytkrävande bilism i innerstaden.



Parkgatan mot Stureplatsen

Trafikplanerarna bland oss hade en liten diskussion om man skulle kunna göra något annat med den nordvästra spetsen av Heden, där det idag är bussuppställning. Man kom fram till att det borde gå att hitta en alternativ plats i ett mer perifert läge i staden, vilket skulle frigöra denna mark för exploatering. Kanske en riktig skyskrapa, som en pendang till Opalen och Gothia Towers? Underjordisk parkering skulle förmodligen bli mycket dyrt men inget hindrar ju att ett antal våningar i en framtida skyskrapa viks åt parkering.







Bussuppställning med Exercishuset i bakgrunden



Bussuppställning mot korsningen Södra vägen/Storgatan

Nu är det ju inte bara Heden som ingår i det nya programmet, utan även Avenyn. Här är planförslaget något mer specifikt. Det verkar inte vara aktuellt att flytta spårvagnen till Södra vägen i nuläget, men man framhåller spårtrafiken som något negativt. Det är en åsikt som inte fick stöd i vårt sällskap, snarare tvärtom. En flytt till Södra vägen skulle dock vara klok ur ett rent trafiktekniskt perspektiv.

Stadsbyggnadskontoret föreslår också att sidogatorna till Avenyn omvandlas till gångfartsgator och görs mer tillgängliga och attraktiva. Det tyckte gruppen var en bra idé. I det sammanhanget är det viktigt att tänka på integrationen med Heden-området. Tvärgatorna, som idag är avklippta mot Heden, har stor urban potential om de länkas samman i ett vidare gatunät.



Storgatan klipps av mot Heden

Vi diskuterade hur man skulle kunna utveckla Avenyn, några idéer som bollades var snyggare trottoarbeläggning, rensning av i härvan av armaturer och reklamskåp, uppfräschning av fasader och eventuell påbyggnad med bostäder på en del hus.

Efter en tur på Avenyn gick vi till Ljunggrens för en kopp kaffe. Men där var det fullt, så då gick vi till Evas Paley. Men där var det också fullt, så då gick vi till Teatercaféet. Men det fanns inte kvar så då gick vi till Franska bageriet, som var fullt sånär som på 11 lediga platser. Med lite hjälp från stadsplaneringsgudarna så fick vi alltså en kopp kaffe och kunde fortsätta våra diskussioner. Ryktet om Avenyns kommersiella död verkar följaktligen något överdrivet. Det ska vi nog vara tacksamma för. Som bekant vill ju Göteborg&Co sätta glastak på Avenyn och göra om det till shoppinggalleria. Men det verkar alltså inte behövas som tur är...

Tack till alla trevliga människor som mötte upp! Nu fortsätter YimbyGBG sin planering på forumet, gå gärna in där och var med att ta fram ett snillrikt yttrande. Alla som älskar grupparbete (jo, de finns) - det är bara att hugga i!

Foton: Daniel och Jesper
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6725 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
10 November 10:42 av Matthias H.
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
15 Februari 2019 15:57 av Mikael Bigert