Utskrift från gbg.yimby.se
....

Almedalen: Dags för en stadsminister?



YIMBY var även i år närvarande på Almedalsveckan och ett av de intressantaste seminarierna anordnades av Sveriges Arkitekter på temat "Behövs en stadsminister?" Medverkade gjorde bl.a. Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborg, Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö, Tomas Rudin, oppositionsborgarråd (S) i Stockholm och Ola Andersson, arkitekt, författare och debattör. För den som inte själv kunde närvara och lyssna i Almedalen så streamades seminariet på nätet och kan ses här:

En omöjlig stadsomvandling?

Nedstående debattinlägg har idag publicerats på GP Debatt



Vi tycker inte lika om allt men vi tycker lika om väldigt mycket. Det var grundtesen när vi tillsammans bildade Tankesmedjan Levande Staden i en hotellobby i Almedalen sommaren 2011. Idén var att med enad front arbeta kunskaps- och opinionsbildande för en konstruktiv, nyanserad och faktabaserad stadsbyggnadsdebatt. Vi vill tillsammans visa vad som krävs för att lyckas skapa framtidens kreativa, hållbara och attraktiva stadsmiljöer.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Göteborgare gillar höga hus

Åtminstone gör en hel del av oss det, och om man ska tro den undersökning som DirektPress Göteborg gjorde nyligen så är höghusgillarna i majoritet. Undersökningen gjordes dels genom att gå ut på stan och fråga invånarna, och dels genom en webbenkät, vilket resulterade i drygt 500 svar totalt. Man kanske inte ska dra några definitiva slutsatser om den totala distributionen i staden utifrån denna undersökning.

Helt klart är i alla fall att resultatet stöder den tes som ibland uttryckts av Yimby: Nejsägarna är inte i en så förkrossande majoritet som en del vill göra gällande. Endast 21% av de som svarade var odelat negativa till fler höghus i Göteborg. 42% var odelat positiva till fler höghus, 22% svarade "ja, men inte för många" och 13% svarade "ja, men bara i city".

I artikeln frågas också Göteborgs nye stadsarkitekt Björn Siesjö om sin inställning till höga hus, och hans svar kunde knappt vara mer överensstämmande med den ståndpunkt Yimby vid ett flertal tillfällen tagit: själva höjden på ett hus är av underordnad betydelse. Tvärtemot den allmänna uppfattningen har nämligen inte Yimby någon slags fanatisk förkärlek till höghus. Det relevanta är inte precis hur många våningsplan man ska få lägga på varandra när man bygger - det relevanta för Yimby är vad byggnaderna tillför staden. Höghus eller bredhus är med andra ord en irrelevant frågeställning.



Nordstan före/efter

Om man ändå ska se förbi de stadsmässiga effekterna av byggnaderna kan man ändå konstatera att det uppenbarligen finns människor, i Göteborg precis som i de flesta städer, som gillar höghus. Och det finns andra som inte gör det. Om man ska enbart anpassa sig till personliga estetiska preferenser kan man alltså resonera om att det finns lika bra anledningar till att bygga fler höga hus som att inte göra det: en del människor tycker om det.

Den för mig intressanta frågan här är egentligen den om maktförhållandet mellan de som vill att det ska byggas högre, och de som vill förhindra det. Vi kan en gång för alla konstatera att alla har samma rätt till en åsikt. Men vilka möjligheter finns det att påverka för högre bebyggelse, i förhållande till de möjligheter som finns att förhindra ett bygge? Det vi ser gång på gång i Göteborg är att byggherrarna redan på förhand tar höjd för de överklaganden som (bokstavligt talat) kommer som brev på posten så fort man vill bygga över fem, sex våningar, och stubbar av sina höghus redan på ritbordet.

Men vilken röst har de som däremot vill se högre hus, och framför allt: vilken röst har de som i framtiden kommer bo i de hus vi bygger, och som kanske hellre bor i ett kvarter där husen inte har blivit hyvlade i en rät horisontell linje runt femvåningsgränsen? Då talar jag inte ens om de praktiska fördelarna som ett högre hus kan innebära, som den uppenbara effekten att man får ett större antal bostäder och lokaler. Och visst finns det ekonomiska förhållanden som påverkar husens höjd, men listan på detaljplaner där man har fått hugga av högre hus ett antal våningar efter långdragna överklagningsprocesser kan göras lång.



Otterhall nutid/alternativ nutid

Det är helt klart ett intressant problem att hitta en balans mellan den enskilde invånares rättigheter att påverka den omgivande stadsbilden, och dennes egenintressen som motsätter sig en lång rad andra intressenter (som övriga boenden i närheten och i övriga staden, byggherrarna och framtida boende). Jag tror inte vi har hittat den balansen än.

Jan Jörnmark skrev härom dagen i GT om det nyligen invigda posthotellet, och tog också upp frågan om höghus i Göteborg. Det citat han använder där från ett yttrande av länsstyrelsen över planen för posthotellet är för mig personligen på gränsen till stor komik och hur som helst ganska talande för vilken nivå debatten tycks mig ha legat på i Göteborg. Man får väl hoppas att debatten kan lyfta sig lite från och med nu, och det bådar ju gott att vår stadsarkitekt åtminstone verkar ha en sund inställning till frågan. För er som missade Jörnmarks artikel och inte följde länken tidigare i stycket, presenterar jag här det citat som användes i artikeln.


Den 'befästa handelsstadens' lugna inneslutning kan fortfarande anas i blickfånget från Kämpebron. Från denna punkt finns en unik möjlighet att i tanke och fantasi göra sig en föreställning om stadens ursprungliga inneslutning och historiska utveckling som accentueras i gryning och kvällning.

I vissa stunder uppträder ett närmast meditativt lugn som underbyggs av den obrutna taklinjen som sluter stadsrummet åt öster med en vilsam horisontalitet som ramar in himlavalvets ljusspel som en kvalitet i stadsbygget.

Upplevelsen av inneslutning är starkt beroende av Posthusets visuella funktion som neutral murvägg i blickfånget.

Workshop: RiverCity

hemsidan för projektet Centrala Älvstaden har man nu publicerat video-klipp från presentationerna av resultaten för de workshops man hade tidigare under året. Där finns även rapporter från de lag som deltog i workshopen, samt en rapport från den så kallade advisory board som agerade stöd åt lagen.

Det är roligt att det tas fram friska idéer för vad man hypotetiskt skulle kunna göra i Göteborg - det är ännu roligare ifall man ser till att fatta rätt beslut i de frågor som ligger på bordet just precis nu och som bestämmer förutsättningarna för den framtida älvstaden!

Flera ur nämnda advisory board höll ju för övrigt föredrag i Älvrummet, något som också har fångats på film. Speciellt föredraget av Rob Adams om hur man har arbetat med förtätning i Melbourne fann jag mycket inspirerande och intressant. Nedan följer ett så kallat TED talk han gjort i Sydney. Även detta mycket inspirerande, och där finns flera poänger som man kan och borde ta med sig när man diskuterar Göteborgs framtid.

Krönika: Arkitektur - Moral eller kunskap?

Jan Jörnmark, som den 11 maj får Yngve Larssons pris för stads- och kommunhistoriska insatser, ger i denna krönika en historisk tillbakablick på svensk arkitekturkritik

Jag har varit intresserad av arkitektur och samhällsplanering så länge jag kan minnas och de sista decennierna har jag haft förmånen att kunna forska och skriva böcker och rapporter om dessa fängslande ämnen.

Under alla de här åren har jag fascinerats av att svensk arkitekur- och samhällbyggnadsdebatt liksom pågår i luften. Det har alltid saknats en analys av de ekonomiska förutsättningarna för byggandet, vilket gör att debatten blir en skendiskussion. Mest formas den till en serie viskningar och rop där olika aktörer önskar sig diverse saker som aldrig kan uppfyllas.

Eftersom diskussion inte utgår från de förutsättningar som finns, saknar den dessutom ett verkligt historiskt sammanhang. Analysen av efterkrigstiden, när större delen av de svenska städerna nybyggdes, inskränker sig till fraser om "rekordår", "folkhem" och "välfärd". Någon problematisering av begreppen finns sällan, utan är snarare en längtan till ett förgånget Shangri-La, när Hasse Tellemar fanns i etern och Tage Erlander regerade folkhemmet.



Stadsbyggnad är en svår konst, och på vägen till Brunnsparken i Göteborg...


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yttrande över Gråberget

Yimby Göteborg lämnar idag in sitt yttrande över förslaget till program (finns att läsa här) för kompletteringsbyggelse på Gråberget - denna idag något otillgängliga och isolerade enklav mitt i Majorna. Yttrandet är ett resultat av de diskussioner som förts här på Yimbys blogg och inlägg, samt den stadsvandring som anordnades tidigare i månaden.

Gråberget är som sagt ett mycket centralt beläget område som tyvärr är alltför isolerat och som idag i princip helt saknar stadsmässighet. Yimby har ställt sig över lag positiva till det programförslag som presenterats, men vill samtidigt trycka lite extra på ett par punkter och även ifrågasätta vissa andra. Yttrandet går att läsa nedan.



Stadsbyggnadskontoret tar fortfarande emot synpunkter, fram till den 29 mars. Passa på att göra din röst hörd och visa vilket håll du vill att stadsbyggandet i Göteborg ska gå! Synpunkter kan mailas in till sbk@sbk.goteborg.se (glöm inte att ange vilken plan det gäller och även dina kontaktuppgifter om du vill ha möjlighet att senare överklaga) eller via formulär på deras hemsida.

Yimbys yttrande finns att ladda ner som pdf här, och följer även i texten nedan.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Fler visioner för Frihamnen

Fredblad Arkitekter presenterar en vision man har tagit fram för Frihamnen tillsammans med Peab. Det pågår som de flesta här kanske känner till ett arbete med att ta fram visioner för den så kallade Centrala Älvstaden. Arbetet kommer fortsätta i ett par år framöver, men det finns redan nu många visioner för såväl Frihamnen som många andra delar av Göteborg.



Fredblads vision är dessutom mycket bra! Man skriver bland annat såhär om förslaget:

För Frihamnspiren har vi utgått från kvarterstaden för att få en hög exploatering i området och visa på samhörighet med centrum. Det ska synas att det är stad. Vi tror på att behålla pirarnas form som de är idag men att binda samman dem så mycket det går för att få ut aktivitet och rörelser ända ut till spetsarna. Vi får ett naturligt stråk från lindholmen in till centrum som binder samman staden runt älven.


Detta är som hämtat från Yimby (politiker, tjänstemän och bolag får hemskt gärna sno våra idéer rakt av, förresten). Man behöver inte lyfta fram någon specifik formulering, eftersom hela stycket är klockrent. Det är intressant att man över huvud taget behöver påpeka att "det ska synas att det är stad", när man talar om ett så centralt läge i en stad av Göteborgs storlek. Men det är tyvärr en ofta utstickande åsikt, eftersom att resonemanget annars ofta är att ny bebyggelse ska ge så litet avtryck i staden som möjligt.



I övrigt kan man även utläsa i Fredblads vision att de vill bevara så många befintliga byggnader i området som möjligt. Yimby brukar förespråka ett bevarande av äldre bebyggelse, dels för att bevara kulturhistoriska värden även i de fall där det inte rör sig om funkishus, och dels för att man på så vis kan uppnå större prisvariation i ett område.

Frihamnen, och hela Centrala Älvstaden, måste bara bli lyckat. Det kan inte få bli ännu en bortkastad chans att skapa vitala områden i den här staden. Det finns många bra visioner. Förhoppningsvis lyckas även arbetsgruppen för Centrala Älvstaden formulera en oerhört bra och slagkraftig vision - man har ju väldigt mycket tid på sig. Då räcker det inte att man skriver ner några formuleringar om att man ska bygga Den Goda Staden, att man ska ha ett hållbarhetsperspektiv eller att det ska vara en stad för alla göteborgare. Såna saker vet vi liksom redan.

Komplettering på Gråberget

Stadsbyggnadskontoret har nyligen presenterat ett programförslag för komplettering på Gråberget i Majorna. Gråberget är ju ett glest funkisområde med utmanande topografi idag, men man ser alltså platsen som lämplig för komplettering. Förslaget innebär 300 nya bostäder, förskolor och verksamhetslokaler, något som saknas i området idag. Programförslaget är ganska trevlig läsning ur Yimbys perspektiv. Det finns flera positiva aspekter att lyfta fram.



Tanken med förslaget är att förtäta staden med bostäder, service och verksamheter där det redan finns infrastruktur och kollektivtrafik för att på så vis göra expansionen mer hållbar. Den tanken är givetvis mycket klok. Man säger det mycket bra i förslaget:

Göteborg behöver fler bostäder. Kompletteringsbebyggelse ska prioriteras innan ny mark tas i anspråk och bebyggelse bör koncentreras till områden med goda förutsättningar för kollektivtrafik och annan service. En tätare stad blir mindre resurskrävande och därmed mer hållbar.


Man föreslår även att man främst förlägger ny bebyggelse längs befintliga gator för att höja trygghetskänslan på gatorna. Vikten av att utforma bottenvåningarna öppna och varierade poängteras också, och det är ju exceptionellt bra. Det nämns inte explicit i förslaget, men förutom att höja trygghetskänslan får ju det även effekten att man skapar ett tydligare gaturum och främjar genomströmning av människor.

I programmet föreslås att verksamheter som förskolor kan etableras i de bottenvåningar där det inte finns (eller anses finnas) underlag för kommersiella verksamhetslokaler. Det är en approach vi har förespråkat tidigare. På flera av de ytor man föreslår för exploatering skriver man att det "bör finnas lokaler i bottenvåningarna mot gatan". Detta måste man ta fasta på. Det räcker inte att man sedan i detaljplanen nöjer sig med att medge detta, utan det måste krävas. Annars blir det nästan garanterat inga, har erfarenheten visat.

Det är också positivt att man även vågar överväga att exploatera vissa grönytor som i låg grad används och som upplevs som otrygga och kompensera detta genom att istället höja kvalitén och tillgängligheten i andra, bättre nyttjade grönytor. Fler högkvalitativa grön- och rekreationsytor och färre tomma slyområden!

Och så orosmolnen då. Man skriver att området, mycket riktigt, idag har en tidstypisk bebyggelsestruktur som enligt programmet har ett tydligt förhållningssätt till områdets topografi. Denna bebyggelsestruktur måste man därför anpassa ny bebyggelse till. Nu ska vi vara realistiska och medge att området har en utmanande terräng som kanske inte direkt lämpar sig för kvartersstad eller rutnätsstruktur. Istället föreslås lamellhus (surprise!). Och det kanske är gott så, i detta fallet.

Oron är snarare sprungen ur en visst upplevt motstånd mot att göra ett avtryck med det som byggs idag. De nya byggnadernas höjd föreslås i programmet vara underordnade befintlig byggnaders, och man vill i största möjliga mån undvika att påverka Gråbergets "sammanhållna stadssiluett". Detta sker ju då på bekostnad av verksamhets- och bostadsyta. Lamellhusen föreslås begränsas till max fyra våningar. Förhoppningsvis tillåts man i alla fall utforma intressanta arkitektoniska uttryck som inte ber allt för mycket om ursäkt för sig själva.



Befintlig bebyggelse har ett tydligt förhållningssätt till topografin. SBKs text.

Synpunkter på förslaget kan lämnas till och med den 29 mars.
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter