Europaparlamentsval 2009

 

2. Hur ser du på bostadsbristen i Göteborg, vad kan göras för att förbättra situationen?

Susanna Haby (M):
Vi måste komma igång att bygga mer.  Att företag och människor genom EU kan röra sig fritt över gränserna förbättrar konkurrensen och gör byggandet mer lönsamt. Bankerna måste ta sitt ansvar för utlåning till finansierning så att byggande av redan planlagda områden kan påbörjas.

Olle Ludvigsson (S):
Bostadsbristen är reellt problem, samtidigt så var antalet färdigställda bostäder i Göteborg under förra året exceptionellt högt, nära 2600. Så mycket har inte byggts i staden sedan 1970-talet. Det har aldrig heller varit så många detaljplaner utställda samtidigt som det är just nu. I det ekonomiska läget som råder kan vi förvänta oss att bostadsbyggandet sjunker, när byggviljan avtar. Det skulle vara mycket positivt om man från statligt håll stimulerade bostadsbyggandet, nu när prisbilden också är låg generellt sätt. Givetvis måste bostadsbyggandet också utformas så att hänsyn tas till människors olika ekonomiska bärkrafter.

Rickard Nordin (C):
Från Centerpartiets sida handlar det om att skapa möjligheter och morrötter för fler företag att bygga nya bostäder. Men det handlar också om att utnyttja vindslägenheter och andra utrymmen bättre för studenter och andra som känner at de ibland kan tänka sig att kompromissa på komfort till förmån för lägre pris.

Erik Berg (V):
Bostadsbristen beror på att det byggs för lite, vilket i sin tur beror på att det saknas incitament för ett ökat byggande sedan de bostadspolitiska stöden avvecklats. Ansvaret bär den borgerliga regeringen, men det får även sägas delas med föregående regering som hann rätt långt på egen hand med avvecklandet av en aktiv bostadspolitik. Den historiskt viktiga insikten i svensk bostadspolitik var att det behövs stödssystem om det ska vara möjligt att lösa paradoxen att samtidigt bygga världens bästa lägenheter i blandade lägen OCH se till att de är tillgängliga till priser som gör dem åtkomliga för de flesta (resten kompletteras med bostadsbidrag). Marknaden kan inte ensam tillgodose det behovet, lämnas bostadsförsörjningen helt åt marknaden bygger den bra och dyra lägenheter för de köpstarka grupperna och billig skit eller inget alls åt oss andra. Det är den grundläggande situationen idag.
Vi behöver alltså återstarta en aktiv bostadspolitik i Sverige. Dessvärre är det idag tveksamt om riktade statliga investeringsstöd, räntebidrag och allmännyttans självkostnadsprincip, som är grundstenar i en aktiv bostadspolitik är förenliga med EU:s stadsstödsregler. Återstår alltså att se om bostadspolitiken överhuvudtaget kan återstartas efter maktskiftet 2010.

Per Landgren (KD):
Det är oerhört viktigt med ett integrerat boende och en god mix av hyresrätter, bostadsrätter och villor. Därför behöver bostadsmarknaden justeras i sina kostnadslägen genom bland annat en bättre konkurrens för och bland byggföretagen. En del av de allmännyttiga bostadsbolagen bör vara kvar i kommunal regi eller kontrolleras av kommunalt ägande, eftersom det behövs en prisregulator och kommunalt ägande för social bostadspolitik, men merparten bör kunna öppnas för privata ägare. För studenter är det angeläget att lätta på regler för rum i renoverade vindsvåningar och för uthyrning i redan befintliga villor och lägenheter. Villkoren för byggnation av lägenheter behöver förbättras.




3. Vad betyder begreppet blandstad för dig?

Susanna Haby (M):
För att få en levande stad måste verksamheter och bostäder blandas inom alla stadsdelar. Förtätning med bostäder inom redan befintlig stadsmiljö ger bättre underlag för service och handel.

Olle Ludvigsson (S):
Blandstad för mig är att bland annat stimulera olika upplåtelseformer, och särskilt se på de områden där en upplåtelseform dominerar. Samtidigt är det viktigt att detta verkligen resulterar i möjligheten för flera olika samhällsgrupper att bo i området, vilket har att göra med prissättningen bland annat. Detta skulle också gynna en social blandning. Men, frågan är större än så och för att verkligen uppnå en blandning tror jag att man i stadsplaneringen måste ta större hänsyn till regionplanering för att gynna en progressiv utveckling i Göteborgsområdet.

Rickard Nordin (C):
För mig handlar det om att vi inom staden ska ha olika sorters boendeformer i alla områden. Man ska kunna hyra eller äga sin lägenhet (eller bostadsrätt) och därmed kunna flytta inom närområdet. Det gör att vi får en större integration och mindre homogen befolkning i stadsdelarna, vilket vi ser positivt på. Mångfalden berikar och i mötet mellan människor uppkommer nya idéer och kreativitet som vi vill ta vara på.

Erik Berg (V):
Många saker; framförallt en funktionsblandad stad. Det kan – och borde – även betyda en socialt blandad stad även om det i praktiken ofta räcker med att bygga funktionsblandat för att få kalla det blandstad. Jag ser stora stadsbyggnadsmässiga värden med mer funktionsblandning i delar av staden men jag ser också en poäng med att ibland renodla funktioner kombinerat med ett rationellt kommunikationssystem (baserat på kollektivtrafik). Den historiska Göteborgska modellen med stadsdelstorg som fokuspunkter för verksamheter anser jag är en modell som har framtiden för sig, den gör det möjligt att etablera flera centrumbildningar runt om i stan och gör det möjligt för verksamheterna där att överleva. Vår stad är inte så tät och vår befolkning är inte så stor att blandstad går att åstadkomma överallt (det är inte heller önskvärt – bl a med hänsyn till barnperspektivet), istället bör fokus läggas på att utveckla öppna offentliga rum kring kollektivtrafikens huvudstråk och stadsdelstorgen, där man många gånger kan förtäta rejält.
Ett nödvändigt första steg för att bygga mer blandat och integrerat är att sätta stopp för alla externhandelsetableringar som idag suger kundunderlag från lokala butiker.

Per Landgren (KD):
Är inte så bekant med begreppet, men kanske blandad bebyggelse och framför allt blandade funktioner. Motsats till funkis m a o.




4. På vilket sätt tror du att man bäst kan uppnå en god social blandning i Göteborg? 

Susanna Haby (M):
Arbeta med att bygga bostäder med sådana upplåtelseformer som saknas i området. Framförallt behövs olika ägarformer i de norra stadsdelarna. Detta är ETT litet steg för att få  boende med starkare ekonomiska resurser inom de socialt svaga stadsdelarna.

Olle Ludvigsson (S):
-

Rickard Nordin (C):
Dels genom ett blandat boende, med olika boendeformer med allt från villa till hyreslägenhet, men även genom ökat utbyte av skolklasser, över generationsgränser och genom fler mötesplatser för invånarna. Social blandning handlar inte bara om etniskt ursprung utan även om exempelvis ålder. Det finns stora värden i att ha större sammanhållning över generationsgränserna. Äldre kan dela med sig av sin erfarenhet och yngres entusiasm och nyfikenhet kan sporra till intressanta möten.

Erik Berg (V):
Många parallella vägar. Först måste foten tydligt ner i marken från politiken att detta är en överordnad målsättning som är avgörande för vår stads hållbara utveckling. Sen måste kommunen utnyttja både sitt ägande av allmännyttan och sitt planmonopol till att tvinga fram ett blandat byggande. Ett tydligt uppdrag till allmännyttan och Älvstranden Utveckling AB att bygga billigt längs älvstränderna och aktiva stöd som gör detta möjligt. Genom planmonopolet krav på byggherrar som vill ha attraktiva byggrätter att bygga minst hälften som hyresrätter. Stadsbyggnadskontoret bör även aktivt ta in fler små byggherrar i  framtida stadsbyggnadsprojekt. Om det är förenligt med EU:s upphandlingsregler är en annan femma.
Jag vill även lyfta fram att den sociala interaktionen kan förbättras genom ren och skär arkitekturutveckling. Alltså det som resonemangen kring blandstaden söker efter: skillnaden mellan olika sätt att bygga stad genererar olika förutsätntingar för möten mellan människor. Så är det ju, men vi är inte bundna till dagens typologier och alternativ utan bör tvärom aktivt utforska och utveckla helt nya typologier för att skapa offentliga rum som understödjer sociala möten. Se exempelvis Jean Nouvels och Mia Häggs förslag till slussen eller BIG:s förslag till bostäder runt Klövermarken (Amager) i Köpenhamn. Detta bör ske från hus- och områdesnivå t ex i samband med miljonprogrammens upprustning, men också som nya vägfinnande stadsbyggnadsprojekt och i centrala lägen.

Per Landgren (KD):
Det bästa sättet är nog med goda förutsättningar för utbildning och för entreprenörskap, så att ekonomiska förutsättningar på sikt finns för allt fler att bosätta sig över hela Göteborg. Annars är det viktigt att bryta upp miljonprogrammets "förorter" med andra bostadsformer och att om nödvändigt våga riva vissa byggkomplex.




5. Ja eller Nej: Riva Gårdas landshövdingehus? 

Susanna Haby (M):
Ge kvarteret Neptun ett långsiktigt och varaktigt skydd från rivning och större omdaning.

Olle Ludvigsson (S):
Frågan om att riva Gårdas landshövdingehus eller inte, upplever jag kan inte besvaras med ett klart för eller emot. Det är flera olika aspekter som ska vägas samman. Å ena sidan har Gårda ett kulturhistoriskt värde och bostäderna har en låg hyressättning, men är också ett område utsatt för dåliga miljö- och luftkvalitetsvärden. Det handlar också om bostadsstandard. Skulle de delar av Södra Gårda som nu diskuteras rustas upp för att möta dagens bostadskrav, skulle det innebära klara hyreshöjningar. Jag vet att detta är ett område som kommunen håller på att arbeta med, och en fullständig utredning kommer till hösten. Då får man titta på frågan igen, och väga samman de olika intressen som finns vad gäller Gårdas utveckling och stadsbildens utformning.

Rickard Nordin (C):
Centerpartiet har inte tagit ställning specifikt i denna fråga, men jag personligen vill bevara landshövdingehuset.

Erik Berg (V):
Ja, eh, nej. vad betyder vad? :-) Jag vill bevara och rusta upp husen. Att riva en del av vårt kulturarv och att riva bostäder mitt i bostadsbristen, det är faktiskt smått vansinnigt. Samtidigt är ljudmiljön och luften oerhört dålig, och det måste tas på allvar. Hela Kungsbackaleden måste kompletteras med höga bullerskärmar, gärna utformade som gröna väggar, eller ännu hellre en regelrätt överdäckning för att göra dalgången utvecklingsbar igen. Överdäckning kan delfinansieras genom att nya bostäder byggs i anslutning. Trafikmängderna tas ner genom biltullar och utbyggd västlänk.

Per Landgren (KD):
Bevara!




Bonusfråga: Hur ser dina drömmars Göteborg ut 2030?

Susanna Haby (M):
En ren och vacker stad med en utbyggd södra älvstrand där höga hus och stadsvillor ger en trivsam storstadskänsla och där spännande arkitektur är kännetecknet.En stad där vi bevarar och sköter om vår gamla bebyggelse.  En stad med bra och  moderna allmänna kommunikationer, en stad med ett blomstrande diversifierat näringsliv. 

Olle Ludvigsson (S):
En stad där de tre hållbarhetsperspektiven – socialt, ekologiskt och ekonomiskt – äntligen har funnit en positiv jämvikt, och där barnen har en självklar roll i stadens utvecklingsarbete. Tänk om de som är barn idag kan säga: det där området, det var jag med och planerade! 

Rickard Nordin (C):
I mitt drömmars Göteborg har vi en stad som baseras på en eko-effektiv ekonomi. Där vi tar ansvar för naturen, men också för varandra. En stad där den enskilda människans val spelar större roll och där varje människa respekteras för den man är. Jag kan fortsätta i all evighet, men föregående meningar sammanfattar min vision för Göteborg på ett bra sätt.

Erik Berg (V):
- Hemlöshet och bostadsbrist är utrotad, allmännyttan finns kvar och är kvalitetsledande.
- Göta älvbron har ersatts med en ”stadsbro”, en bro med bostäder, butiker, verksamheter, parker, som knyter älvstränderna till varandra och skapar en sammanhängande stad från Brunnsparken/Lilla Bommen till Backaplan. I anslutning till det har staden byggts ut på nuvarande speditionsytor på Gullbergsvass.
- Heden har bevarats som en öppen aktivitetsyta i staden, men samtidigt kompletterats med funktioner som gör det till ett motsvarande tillgängligt stadsrum vintertid.
- Mot nordost har världens mest hållbara stadsdelar byggts längs spårvägslinjen till Angered. Angered centrum har utvecklats och förtätats och kopplats ihop med Gårdsten. Spårvägen har förlängts till Lövgärdet. Samtidigt betonas nordoststadsdelarnas unika naturnära lägen och den stadsnära naturmarken skyddas mot exploatering.
- Miljonprogrammets upprustning har genomförts med ekologiska förtecken, nya sociala rum har skapats, slutna bottenvåningar har öppnats upp och fått nya verksamheter. Viss förtätning har skett, men framförallt utvecklas de öppna grönytorna mellan husen, trafiksepareringen bevaras i de flesta fall.
- Stadsdelstorgen har utvecklats och återfått sin strategiska betydelse, den spårbundna kollektivtrafiken definierar de huvudsakliga förtätningsstråken vid stadens tillväxt.
- Spårvagnen har byggts ut från Hjalmar Branting till Backa, en del andra ändlinjer har också förlängts, t ex Mölndal ner till Åby.
- Biltullar har införts. Externetableringar är förbjudna. Cykelnätet har byggts ut.
- Barnperspektivet genomsyrar all stadsplanering och har sista ordet vid alla exploateringsprojekt.
- Staden använder ett levande och offensivt arkitekturprogram för att höja kvalitén i den byggda miljön. Stadens eget byggande sätter ribban, internationella arkitekturtävlingar som är både öppna och har inbjudna kontor genomförs genomgående för att finna de bästa lösningarna.
- Stadens fortsatta utveckling längs älvstränderna har skett med utgångspunkt i att att åstadkomma en stor social blandning i innerstaden.
- Stadsplaneringen har öppnats upp för allmänhetens deltagande med nätet som främsta verktyg. Planprocessen är öppen för insyn från första kontakten hela vägen fram. Stadbyggnadskontorets förslag kan ställas mot alternativa motförslag i en process där synpunkter från allmänhet och intresseorganisationer viktas mot tjänstemän och politiker. Samrådsprocessen har omvandlats till en deltagandeprocess.

Per Landgren (KD):
Mina drömmars Göteborg är en ekonomiskt hållbart blomstrande stad, där en social och ekonomisk utjämning skett genom att allt fler har fått möjligheter till utbildning och/eller företagssamhet. Detta har sedan lett till en social integration av våra nya svenskar även i stadsdelar som t. ex. Centrum, Örgryte, Askim och Torslanda.

____

Notera att detta är kandidaternas egna åsikter och inte de olika partiernas officiella ståndpunkter.