Utskrift från gbg.yimby.se
....

Europaparlamentsval 2009




YimbyGBG ger dig en sista minuten-guide inför valet. Vi har frågat några göteborgska toppkandidater om hur de ser på några olika yimbyrelaterade frågor.





Siffran efter partinamnet anger placering på valsedeln. YimbyGBG har självklart även sökt Miljöpartiets Max Andersson och Folkpartiets Roland Utbult, men utan framgång.






1. Hur kan EU gynna utvecklingen av Göteborg som stad? 

Susanna Haby (M):
De frågor som vi prioriterar i Europaparlamentet är miljö, brottslighet, fred, ekonomisk tillväxt och fri rörlighet. Alla dessa områden berör och gynner Europa, Sverige och självklart också Göteborg.

Olle Ludvigsson (S):
EU-samarbetet gynnar utvecklingen i vår stad på många olika sätt. Om man tittar på stadsutvecklingssidan, tycker jag generellt att det finns stor potential, som vi inte alltid varit så bra på att utnyttja, i EU:s olika fonder och samarbeten. Det handlar givetvis inte bara om ekonomiska möjligheter som ger mervärde åt göteborgarnas skattemedel, men också om det ömsesidiga engagemanget och samarbetet. Det kan handla om allt från att utveckla staden utifrån ett barnperspektiv, där till exempel Rotterdam har varit framgångsrikt eller lära av städer som på ett mycket positivt sätt utvecklat mötesplatser och lekutrymmen för barn.

Rickard Nordin (C):

EU kan och ska vara med och sätta upp regler exempelvis för vilka statsstöd som är godtagbara och inte när det gäller bilindustrin. Det gör att andra länder inte kan ge orättvisa konkurrensfördelar i den finansch fordonskris vi nu har.

Erik Berg (V):
Man skulle naturligtvis kunna hitta på massa saker på EU-nivå för att gynna städer i allmänhet. Jag anser emellertid inte att det är något som bör skötas inom EU, då det knappast är frågor som förutsätter någon unionsharmonisering. Däremot kan Göteborg ha stor nytta av fördjupade samarbeten med andra städer internationellt, e.g vänortssatsningar, spårvägsstäder, nätverk för utbyte av erfarenheter / best practices och ett utvecklat engagemang i internationella sammanhang som UN Habitat.
Givet att vi nu ändå är medlemmar i EU bör vi försöka se till så att EU:s strukturfondspengar till infrastruktur används till kollektivtrafikinvesteringar, inte som nu är fallet till 65% till projekt som gynnar bilismen.
Från svensk statens sida behövs en ordentlig storstadspolitik, en aktiv bostadspolitik och en offensiv arkitekturpolitik. När det gäller det sistnämnda handlar det om att inse att god arkitektur skapar mervärden som bidrar till hela stadens utveckling, den offentliga sektorn bör ta på sig att vara vara vägledande med märkesbyggnader av högt snitt och driva en kontinuerlig FoU på området.

Per Landgren (KD):
Hur kan EU gynna utvecklingen av Göteborg som stad?  Genom den gemensamma marknaden i EU mellan 27 länder gynnas Göteborg enormt som handelsstad! Göteborg skulle gynnas än mer som handelsstad med lång tradition om Sverige gick med i den sista fasen av det monetära samarbetet och bytte till euron! EU kan också gynna Göteborg genom särskilda satsningar inom miljö, kultur och stadsplanering genom t ex utveckling av miljöteknik och andra generationens bränslen samt bevarande av gamla stadsmiljöer.

 

2. Hur ser du på bostadsbristen i Göteborg, vad kan göras för att förbättra situationen?

Susanna Haby (M):
Vi måste komma igång att bygga mer.  Att företag och människor genom EU kan röra sig fritt över gränserna förbättrar konkurrensen och gör byggandet mer lönsamt. Bankerna måste ta sitt ansvar för utlåning till finansierning så att byggande av redan planlagda områden kan påbörjas.

Olle Ludvigsson (S):
Bostadsbristen är reellt problem, samtidigt så var antalet färdigställda bostäder i Göteborg under förra året exceptionellt högt, nära 2600. Så mycket har inte byggts i staden sedan 1970-talet. Det har aldrig heller varit så många detaljplaner utställda samtidigt som det är just nu. I det ekonomiska läget som råder kan vi förvänta oss att bostadsbyggandet sjunker, när byggviljan avtar. Det skulle vara mycket positivt om man från statligt håll stimulerade bostadsbyggandet, nu när prisbilden också är låg generellt sätt. Givetvis måste bostadsbyggandet också utformas så att hänsyn tas till människors olika ekonomiska bärkrafter.

Rickard Nordin (C):

Från Centerpartiets sida handlar det om att skapa möjligheter och morrötter för fler företag att bygga nya bostäder. Men det handlar också om att utnyttja vindslägenheter och andra utrymmen bättre för studenter och andra som känner at de ibland kan tänka sig att kompromissa på komfort till förmån för lägre pris.

Erik Berg (V):
Bostadsbristen beror på att det byggs för lite, vilket i sin tur beror på att det saknas incitament för ett ökat byggande sedan de bostadspolitiska stöden avvecklats. Ansvaret bär den borgerliga regeringen, men det får även sägas delas med föregående regering som hann rätt långt på egen hand med avvecklandet av en aktiv bostadspolitik. Den historiskt viktiga insikten i svensk bostadspolitik var att det behövs stödssystem om det ska vara möjligt att lösa paradoxen att samtidigt bygga världens bästa lägenheter i blandade lägen OCH se till att de är tillgängliga till priser som gör dem åtkomliga för de flesta (resten kompletteras med bostadsbidrag). Marknaden kan inte ensam tillgodose det behovet, lämnas bostadsförsörjningen helt åt marknaden bygger den bra och dyra lägenheter för de köpstarka grupperna och billig skit eller inget alls åt oss andra. Det är den grundläggande situationen idag.
Vi behöver alltså återstarta en aktiv bostadspolitik i Sverige. Dessvärre är det idag tveksamt om riktade statliga investeringsstöd, räntebidrag och allmännyttans självkostnadsprincip, som är grundstenar i en aktiv bostadspolitik är förenliga med EU:s stadsstödsregler. Återstår alltså att se om bostadspolitiken överhuvudtaget kan återstartas efter maktskiftet 2010.

Per Landgren (KD):
Det är oerhört viktigt med ett integrerat boende och en god mix av hyresrätter, bostadsrätter och villor. Därför behöver bostadsmarknaden justeras i sina kostnadslägen genom bland annat en bättre konkurrens för och bland byggföretagen. En del av de allmännyttiga bostadsbolagen bör vara kvar i kommunal regi eller kontrolleras av kommunalt ägande, eftersom det behövs en prisregulator och kommunalt ägande för social bostadspolitik, men merparten bör kunna öppnas för privata ägare. För studenter är det angeläget att lätta på regler för rum i renoverade vindsvåningar och för uthyrning i redan befintliga villor och lägenheter. Villkoren för byggnation av lägenheter behöver förbättras.




3. Vad betyder begreppet blandstad för dig?


Susanna Haby (M):
För att få en levande stad måste verksamheter och bostäder blandas inom alla stadsdelar. Förtätning med bostäder inom redan befintlig stadsmiljö ger bättre underlag för service och handel.

Olle Ludvigsson (S):
Blandstad för mig är att bland annat stimulera olika upplåtelseformer, och särskilt se på de områden där en upplåtelseform dominerar. Samtidigt är det viktigt att detta verkligen resulterar i möjligheten för flera olika samhällsgrupper att bo i området, vilket har att göra med prissättningen bland annat. Detta skulle också gynna en social blandning. Men, frågan är större än så och för att verkligen uppnå en blandning tror jag att man i stadsplaneringen måste ta större hänsyn till regionplanering för att gynna en progressiv utveckling i Göteborgsområdet.

Rickard Nordin (C):
För mig handlar det om att vi inom staden ska ha olika sorters boendeformer i alla områden. Man ska kunna hyra eller äga sin lägenhet (eller bostadsrätt) och därmed kunna flytta inom närområdet. Det gör att vi får en större integration och mindre homogen befolkning i stadsdelarna, vilket vi ser positivt på. Mångfalden berikar och i mötet mellan människor uppkommer nya idéer och kreativitet som vi vill ta vara på.

Erik Berg (V):
Många saker; framförallt en funktionsblandad stad. Det kan – och borde – även betyda en socialt blandad stad även om det i praktiken ofta räcker med att bygga funktionsblandat för att få kalla det blandstad. Jag ser stora stadsbyggnadsmässiga värden med mer funktionsblandning i delar av staden men jag ser också en poäng med att ibland renodla funktioner kombinerat med ett rationellt kommunikationssystem (baserat på kollektivtrafik). Den historiska Göteborgska modellen med stadsdelstorg som fokuspunkter för verksamheter anser jag är en modell som har framtiden för sig, den gör det möjligt att etablera flera centrumbildningar runt om i stan och gör det möjligt för verksamheterna där att överleva. Vår stad är inte så tät och vår befolkning är inte så stor att blandstad går att åstadkomma överallt (det är inte heller önskvärt – bl a med hänsyn till barnperspektivet), istället bör fokus läggas på att utveckla öppna offentliga rum kring kollektivtrafikens huvudstråk och stadsdelstorgen, där man många gånger kan förtäta rejält.
Ett nödvändigt första steg för att bygga mer blandat och integrerat är att sätta stopp för alla externhandelsetableringar som idag suger kundunderlag från lokala butiker.

Per Landgren (KD):
Är inte så bekant med begreppet, men kanske blandad bebyggelse och framför allt blandade funktioner. Motsats till funkis m a o.




4. På vilket sätt tror du att man bäst kan uppnå en god social blandning i Göteborg? 

Susanna Haby (M):
Arbeta med att bygga bostäder med sådana upplåtelseformer som saknas i området. Framförallt behövs olika ägarformer i de norra stadsdelarna. Detta är ETT litet steg för att få  boende med starkare ekonomiska resurser inom de socialt svaga stadsdelarna.

Olle Ludvigsson (S):

-

Rickard Nordin (C):
Dels genom ett blandat boende, med olika boendeformer med allt från villa till hyreslägenhet, men även genom ökat utbyte av skolklasser, över generationsgränser och genom fler mötesplatser för invånarna. Social blandning handlar inte bara om etniskt ursprung utan även om exempelvis ålder. Det finns stora värden i att ha större sammanhållning över generationsgränserna. Äldre kan dela med sig av sin erfarenhet och yngres entusiasm och nyfikenhet kan sporra till intressanta möten.

Erik Berg (V):
Många parallella vägar. Först måste foten tydligt ner i marken från politiken att detta är en överordnad målsättning som är avgörande för vår stads hållbara utveckling. Sen måste kommunen utnyttja både sitt ägande av allmännyttan och sitt planmonopol till att tvinga fram ett blandat byggande. Ett tydligt uppdrag till allmännyttan och Älvstranden Utveckling AB att bygga billigt längs älvstränderna och aktiva stöd som gör detta möjligt. Genom planmonopolet krav på byggherrar som vill ha attraktiva byggrätter att bygga minst hälften som hyresrätter. Stadsbyggnadskontoret bör även aktivt ta in fler små byggherrar i  framtida stadsbyggnadsprojekt. Om det är förenligt med EU:s upphandlingsregler är en annan femma.
Jag vill även lyfta fram att den sociala interaktionen kan förbättras genom ren och skär arkitekturutveckling. Alltså det som resonemangen kring blandstaden söker efter: skillnaden mellan olika sätt att bygga stad genererar olika förutsätntingar för möten mellan människor. Så är det ju, men vi är inte bundna till dagens typologier och alternativ utan bör tvärom aktivt utforska och utveckla helt nya typologier för att skapa offentliga rum som understödjer sociala möten. Se exempelvis Jean Nouvels och Mia Häggs förslag till slussen eller BIG:s förslag till bostäder runt Klövermarken (Amager) i Köpenhamn. Detta bör ske från hus- och områdesnivå t ex i samband med miljonprogrammens upprustning, men också som nya vägfinnande stadsbyggnadsprojekt och i centrala lägen.

Per Landgren (KD):
Det bästa sättet är nog med goda förutsättningar för utbildning och för entreprenörskap, så att ekonomiska förutsättningar på sikt finns för allt fler att bosätta sig över hela Göteborg. Annars är det viktigt att bryta upp miljonprogrammets "förorter" med andra bostadsformer och att om nödvändigt våga riva vissa byggkomplex.




5. Ja eller Nej: Riva Gårdas landshövdingehus? 


Susanna Haby (M):
Ge kvarteret Neptun ett långsiktigt och varaktigt skydd från rivning och större omdaning.

Olle Ludvigsson (S):
Frågan om att riva Gårdas landshövdingehus eller inte, upplever jag kan inte besvaras med ett klart för eller emot. Det är flera olika aspekter som ska vägas samman. Å ena sidan har Gårda ett kulturhistoriskt värde och bostäderna har en låg hyressättning, men är också ett område utsatt för dåliga miljö- och luftkvalitetsvärden. Det handlar också om bostadsstandard. Skulle de delar av Södra Gårda som nu diskuteras rustas upp för att möta dagens bostadskrav, skulle det innebära klara hyreshöjningar. Jag vet att detta är ett område som kommunen håller på att arbeta med, och en fullständig utredning kommer till hösten. Då får man titta på frågan igen, och väga samman de olika intressen som finns vad gäller Gårdas utveckling och stadsbildens utformning.

Rickard Nordin (C):
Centerpartiet har inte tagit ställning specifikt i denna fråga, men jag personligen vill bevara landshövdingehuset.

Erik Berg (V):
Ja, eh, nej. vad betyder vad? :-) Jag vill bevara och rusta upp husen. Att riva en del av vårt kulturarv och att riva bostäder mitt i bostadsbristen, det är faktiskt smått vansinnigt. Samtidigt är ljudmiljön och luften oerhört dålig, och det måste tas på allvar. Hela Kungsbackaleden måste kompletteras med höga bullerskärmar, gärna utformade som gröna väggar, eller ännu hellre en regelrätt överdäckning för att göra dalgången utvecklingsbar igen. Överdäckning kan delfinansieras genom att nya bostäder byggs i anslutning. Trafikmängderna tas ner genom biltullar och utbyggd västlänk.

Per Landgren (KD):
Bevara!




Bonusfråga: Hur ser dina drömmars Göteborg ut 2030?


Susanna Haby (M):
En ren och vacker stad med en utbyggd södra älvstrand där höga hus och stadsvillor ger en trivsam storstadskänsla och där spännande arkitektur är kännetecknet.En stad där vi bevarar och sköter om vår gamla bebyggelse.  En stad med bra och  moderna allmänna kommunikationer, en stad med ett blomstrande diversifierat näringsliv. 

Olle Ludvigsson (S):
En stad där de tre hållbarhetsperspektiven – socialt, ekologiskt och ekonomiskt – äntligen har funnit en positiv jämvikt, och där barnen har en självklar roll i stadens utvecklingsarbete. Tänk om de som är barn idag kan säga: det där området, det var jag med och planerade! 

Rickard Nordin (C):
I mitt drömmars Göteborg har vi en stad som baseras på en eko-effektiv ekonomi. Där vi tar ansvar för naturen, men också för varandra. En stad där den enskilda människans val spelar större roll och där varje människa respekteras för den man är. Jag kan fortsätta i all evighet, men föregående meningar sammanfattar min vision för Göteborg på ett bra sätt.

Erik Berg (V):
- Hemlöshet och bostadsbrist är utrotad, allmännyttan finns kvar och är kvalitetsledande.
- Göta älvbron har ersatts med en ”stadsbro”, en bro med bostäder, butiker, verksamheter, parker, som knyter älvstränderna till varandra och skapar en sammanhängande stad från Brunnsparken/Lilla Bommen till Backaplan. I anslutning till det har staden byggts ut på nuvarande speditionsytor på Gullbergsvass.
- Heden har bevarats som en öppen aktivitetsyta i staden, men samtidigt kompletterats med funktioner som gör det till ett motsvarande tillgängligt stadsrum vintertid.
- Mot nordost har världens mest hållbara stadsdelar byggts längs spårvägslinjen till Angered. Angered centrum har utvecklats och förtätats och kopplats ihop med Gårdsten. Spårvägen har förlängts till Lövgärdet. Samtidigt betonas nordoststadsdelarnas unika naturnära lägen och den stadsnära naturmarken skyddas mot exploatering.
- Miljonprogrammets upprustning har genomförts med ekologiska förtecken, nya sociala rum har skapats, slutna bottenvåningar har öppnats upp och fått nya verksamheter. Viss förtätning har skett, men framförallt utvecklas de öppna grönytorna mellan husen, trafiksepareringen bevaras i de flesta fall.
- Stadsdelstorgen har utvecklats och återfått sin strategiska betydelse, den spårbundna kollektivtrafiken definierar de huvudsakliga förtätningsstråken vid stadens tillväxt.
- Spårvagnen har byggts ut från Hjalmar Branting till Backa, en del andra ändlinjer har också förlängts, t ex Mölndal ner till Åby.
- Biltullar har införts. Externetableringar är förbjudna. Cykelnätet har byggts ut.
- Barnperspektivet genomsyrar all stadsplanering och har sista ordet vid alla exploateringsprojekt.
- Staden använder ett levande och offensivt arkitekturprogram för att höja kvalitén i den byggda miljön. Stadens eget byggande sätter ribban, internationella arkitekturtävlingar som är både öppna och har inbjudna kontor genomförs genomgående för att finna de bästa lösningarna.
- Stadens fortsatta utveckling längs älvstränderna har skett med utgångspunkt i att att åstadkomma en stor social blandning i innerstaden.
- Stadsplaneringen har öppnats upp för allmänhetens deltagande med nätet som främsta verktyg. Planprocessen är öppen för insyn från första kontakten hela vägen fram. Stadbyggnadskontorets förslag kan ställas mot alternativa motförslag i en process där synpunkter från allmänhet och intresseorganisationer viktas mot tjänstemän och politiker. Samrådsprocessen har omvandlats till en deltagandeprocess.

Per Landgren (KD):
Mina drömmars Göteborg är en ekonomiskt hållbart blomstrande stad, där en social och ekonomisk utjämning skett genom att allt fler har fått möjligheter till utbildning och/eller företagssamhet. Detta har sedan lett till en social integration av våra nya svenskar även i stadsdelar som t. ex. Centrum, Örgryte, Askim och Torslanda.

____

Notera att detta är kandidaternas egna åsikter och inte de olika partiernas officiella ståndpunkter.

Byggnadsnämndens svar

För fem veckor sedan skickade YimbyGBG ett antal frågor till Byggnadsnämndens ordinarie ledamöter. Vi ville veta vad de själva trodde var anledningen till att översiktsplanens ambitioner att bygga blandstad inte förverkligas. Det var svårare än jag trodde att få svar från våra folkvalda. Efter flera påstötningar har vi dock fått en viss respons.

Vänsterpartiets Margot Perlitz Ottosson svarade själv. De socialdemokratiska ledamöterna Anneli Hulthén, Mats Arnsmar och Lena Malm valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Johan Carlsson. Allianspartiernas ledamöter Susanna Haby (m), Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp) och Martin Hellström (kd) valde att svara gemensamt genom stadssekreterare Eva Ternert Nordin. Miljöpartiets ledamot Martin Joneskär avstod från att svara på våra frågor.

Det är beklagligt att våra folkvalda, med något undantag, visar ett sådant klent intresse för en levande dialog med medborgarna. Vad det kan bero på är svårt att säga. En särskild eloge dock till Margot Perlitz Ottosson, hennes engagemang i den demokratiska processen och i stadsplaneringsfrågor är ett föredöme för övriga nämndsledamöter.

Bakgrund

Visionen om den täta blandstaden råder det politisk konsensus om. Alla partier har ställt sig bakom förslaget till ny översiktsplan för Göteborg som på ett mycket tydligt sätt slår fast stadsplaneringens utgångspunkter. Den centrala staden ska förtätas och den sk. mellanstaden ska kompletteringsbebyggas med en blandning av funktioner och en bebyggelsestruktur som möjliggör verkligt stadsliv. Det är naturligt eftersom de sociala, ekonomiska och ekologiska fördelarna med den täta blandstaden är uppenbara och har ett tydligt vetenskapligt stöd. Även många myndigheter, som tex. Banverket, Vägverket och Boverket, har tagit ställning för den täta blandstaden som stadsplaneringsmodell. Trots detta enorma politiska, vetenskapliga och administrativa stöd byggs det fortfarande nästan uteslutande monofunktionella, glesa och bilberoende bostadsenklaver och köpcentrum. Detaljplaner som knappast kan sägas leva upp till översiktsplanens blandstadsvision godkänns trots detta av Byggnadsnämnden. Vi skulle därför vilja ha svar på följande frågor:

1. Bristen på konkurrens och de stora byggbolagens oligopol har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?

Margot Perlitz Ottosson (v):
Nja, det kanske ligger något i det. Det skulle antagligen bli bättre resultat om vi hade fler små byggföretag. Men den stora anledningen är att det saknas förståelse och kunskap i beslutskedjan.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi delar inte fullt ut åsikten att det inte finns variation i byggandet i vår stad. Självklart kan man önska mer, men idag har vi i Göteborg en rad olika aktörer på byggmarknaden. Till skillnad från andra större städer har vi också en stark allmännytta i Göteborg, vilket gör att vi fortfarande (trots de borgligas avskaffande av bostadssubventioner) bygger hyresrätter i centrala lägen i Göteborg. Vår vision är att bygga de upplåtelseformer som saknas i olika stadsdelar, detta jobbar vi varje dag för att genomföra.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Ja, för att uppnå större variation av bebyggelsen inte bara med blandning av verksamheter och bostäder utan också med varierad gestaltning behövs fler aktörer på marknaden. Kommunen kan (och bör) i sin marktilldelningspolitik öka spridningen och konkurrens mellan byggbolag och andra aktörer. Fler mindre byggherrar måste få större möjligheter att erhålla anvisningar till den kommunala marken.

Martin Joneskär (mp):
Avstår från att svara.

2. Avsaknaden av en stadsarkitekt, som är stark nog att driva igenom översiktsplanens ambitioner i detaljplanerna, har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?

Margot Perlitz Ottosson (v): Ja, det håller jag med om. Jag tycker vi ska ha en stadsarkitekt eller ett skönhetsråd. Kanske både och. Det finns god arkitektkunskap på Stadsbyggnadskontoret men de estetiska värdena och helhetstänkandet har inte stöd i de politiska besluten. För mig är det obegripligt att man kan riva Friggagatan eller föreslå nya byggnader på byggnadsminnet Skansen Kronan. Att bygga två torn på Posthusets gård är också obegripligt. Vi har en stark lagstiftning och vi har fullmäktigebeslut som resulterat i två tjocka böcker med beskrivningar på vilka miljöer som ska bevaras. Ändå gör vi tvärtom. Jag ser ingen motsättning i att bygga vackert och funktionellt och hållbart och ekonomiskt. En god arkitektur är en estetisk organistion. För mig handlar det om att ha respekt för arkitektens kunskap på samma sätt som jag har respekt för byggnadsingenjörernas kunskap och alla andras fackkunskaper. Stadsbyggnad är gestaltning av politiska ideer och då krävs en särskild kunskap.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Vi tycker att det är politiken som skall driva utvecklingen av staden, detta är en demokratisk princip. Vi har en rad bra kompetenser på stadsbyggnadskontoret som beaktar olika intressen i stadens byggande. Att det skulle behövas en person som själv drev detta arbete ser vi som ganska ensidigt och personfixerat.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): På Stadsbyggnadskontoret har man tillsatt ett "Forum för stadsbyggnad" med äldre välrenommerade arkitekter som har till uppgift att se över hela staden och att ge stöd och hjälp och råd till kolleger och ansvariga chefer. Uppgifter som brukligen tillkommer en stadsarkitekt. Till sin hjälp kommer de också att kunna knyta en grupp externa experter. Det kan finnas fördelar med att tillsätta den funktion som en stadsarkitekt har, men det måste understrykas att beslutanderätten inte följer med stadsarkitekten. Besluten kommer även fortsättningsvis att fattas av byggnadsnämnd, kommunstyrelse och fullmäktige oavsett om en stadsarkitekt tillsätts eller inte. Bortsett ifrån det finns det naturligtvis både fördelar och nackdelar med en stadsarkitekt. Till fördelarna kan påpekas att en stadsarkitekt med en tydligt tilldelad roll kan bidra med flera bedömningsgrunder och starka argument vilket antagligen kan leda till högre kvalitéer i beslutsprocessen.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

3. Överklagandeprocessen och andra juridiska hinder har framhållits som en orsak till att blandstadsvisionerna inte följs. Håller du med om det och vad har du i så fall för konkreta förslag för att åtgärda detta?

Margot Perlitz Ottosson (v): Nej det håller jag inte med om. Tvärtom tycker jag att Länsstyrelsen skulle överklaga kommunens beslut oftare när de gäller påverkan på riksintressen när inte kommnen förstår. När det gäller enskilda överklagande så kan det möjligen försena processen men det kan knappast påverka om kommunens ambitioner att bygga blandstad följs upp.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Just nu ligger det drygt en årsproduktion av bostäder överklagat i Göteborg (ca 2100 bostäder), självklart är detta en stor nackdel för alla de som söker bostad i vår stad. Det finns otaliga exempel på när en enskild individ överklagat ett stort antal bostäder och det tagit lång tid att utreda om personen i fråga är sakägare. Överklagande processen är dyr, ineffektiv och tillväxthämmande. Låt alla ha möjlighet att överklaga till Länsstyrelsen, vill man sedan gå vidare bör samma regler gälla som i civilrättsliga mål, då skulle vi kunna minska de överklagningar som sker utan saklig grund.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Detta är en lagstiftningsfråga. Tyvärr styr vi från kommunen inte över den. Den tidigare socialdemokratiska minoritetsregeringen arbetade under många år med olika utredningar som bara ledde till det runda arkivet. Alliansregeringen driver nu flera utrednings- och lagförändringsarbeten inom regeringskansliet, varav några redan är ute på remiss. Vi hoppas att Alliansregeringens arbete blir mer kraftfullt och explicit än vad tidigare socialdemokratiska styren orkat med. I Göteborgs remissvar framförde vi att en överklagandeinstans efter länsstyrelsen kan vara tillräcklig, vilket skulle korta tiderna avsevärt. Om man tidigt i planprocessen involverar lokalbefolkningen ger det oftast en ökad förståelse och acceptans för olika byggprojekt i närområdet, det leder till färre prövningar.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

4. Vad anser du själv är de främsta anledningarna till att blandstadsvisionen inte förverkligas?


Margot Perlitz Ottosson (v): Malmö som har en stadsarkitekt har också en regel som säger att alla hus i centrala staden som byggs ska ha verksamhetslokaler i bottenplanet. Det är ju ett försök i rätt riktning. Det skrivs in i detaljplanen att bottenvåningen ska byggas med högre takhöjd än vad som behövs för bostadshus för att göra det möjligt att inreda som restaurang t ex. Bo 01 byggdes så.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Visst utvecklas en blandstadsvision, det finns en rad exempel på byggnation i nordost som visar att vi bygger en blandstad. Även upplåtelseformerna i centrala stan varieras i nybyggnation. Problemet är att bygga hyresrätter i bland annat Askim. Detta beror främst på att Göteborg stad inte äger mycket byggbar mark i den delen av kommunen, vilket gör att vi inte har rådighet i området. Men vi jobbar ständigt med att försöka få till hyresrätter även i dessa stadsdelar.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Att ändra eller bygga en stad tar tid. Vi håller inte riktigt med om påstående att blandstaden inte byggs. Enligt vår uppfattning byggs det ganska blandat. Det kunde naturligtvis vara mer blandning. Som vi skrev ovan är en väsentligt bredare mix av byggentreprenörer, byggherrar och arkitekter en nödvändighet om vi ska lyckas blanda ännu mer.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

5. Kan du nämna en detaljplan, som du varit med om att godkänna, som du tycker lever upp till blandstadsvisionerna i översiktsplanen?

Margot Perlitz Ottosson (v): Norra Älvstranden skulle byggas som en blandstad och lite finns det väl kvar men jag tror att det blivit bättre om vi hade haft en stadsarkitekt.

Anneli Hulthén, Mats Arnsmar, Lena Malm (s): Aktuellast är alla planer som just nu jobbas fram i Biskopsgården. Planen för Frölunda torg. hela omvandlingen av Torslanda, där det tidigare inte fanns några lägenheter. Blandningen av upplåtelseformer runt Sannegårdshamnen. Och inom en snar framtid kommer arbetet med ett helt nytt område i Kärra starta. Utöver detta självklart mycket, mycket mer.

Susanna Haby, Carl Otto Lange (m), Ann Catrine Fogelgren (fp), Martin Hellström (kd): Det vore inte rättvist att bara peka ut en detaljplan. Man måste se till helheten för att kunna bedöma stans utveckling. Men alla detaljplaner bidrar med sin del till det stora pusslet som över tid förändrar och utvecklar staden. Det tar tid och det måste få ta tid, så länge det inte blir ett totalt stopp. Små steg i en ständig utvecklingsström där mixen, variationen och mångfalden i sig själva är garanterna för en sund utveckling. Så gott som alla detaljplaner innehåller målkonflikter, särskilt i centrala stan. Alla detaljplaner i sig själva är därför inte heller direkt kopplade till blandstadsutvecklingen. Det finns även andra aspekter att ta hänsyn till än blandstaden, vilket för övrigt översiktsplanen lyfter fram, i den gamla och den nya.

Martin Joneskär (mp): Avstår från att svara.

- - - - -

Det är intressant att jämföra svaren i vår enkät. Socialdemokraterna och Alliansen verkar vara överens om att man lever upp till den blandstadsvision som finns i översiktsplanen, att man inte behöver en stadsarkitekt och att överklagandeprocessen måste kortas ner. Det finns uppenbarligen en bred samsyn i stadsplaneringsfrågorna. Att detaljplanerna inte följer översiktsplanen är enligt Alliansen tydligen inget problem eftersom de förmodas komplettera varandra i ett "pussel". Problemet är naturligtvis att blandstaden omöjligen kan uppnås genom att två monofunktionella detaljplaneområden läggs bredvis varandra. För Socialdemokraterna verkar "blandstad" framför allt betyda att man blandar hyresrätter och bostadsrätter. En skillnad är också att Alliansen ser ökad konkurrens på byggsidan som en avgörande fråga för att möjliggöra mer blandstad. Vänsterpartiet verkar i huvudsak se tillsättandet av en stadsarkitekt som lösningen på bristerna i stadsbyggandet.

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter