Flervåningslandshövdingehus är ett långt ord, men visst vore det snyggt!
Vi är nog många som börjar tröttna på den tråkiga och numer fantasilösa nyfunkisen som erövrat vår stad de senaste tio-femton åren. Människor invaggas i tron att detta är det moderna och det enda sättet man kan bygga på nuförtiden. Dumheter! Varför tar vi inte bättre till vara på den trätradition vi har? Vart har de nya
landshövdingehusen tagit vägen? Nej, just det, det finns ju knappt några sådana. Enstaka exempel kan man hitta om man letar med lupp (Lindholmen, Bangatan). Men när denna form av klassisk bebyggelse är så populär, kan man ju undra varför man inte bygger mer av det.
Att bygga i trä är vad jag upfattat det som inte nämnvärt dyrare än att bygga i betong eller papp eller vad det nu är som är populärt idag. Sen är det miljövänligt och som man kan höra på ordet
trä även ett helt naturligt material, vilket ofta är positivt. Brandrisken är inte heller längre något problem då trä kan vara/göras minst lika brandsäkert som betong (eller papp). Hållbarheten är även den god i trähus. När man rev Landalas landshövdingekvarter märkte man att virket fortfarande var så gott som i nyskick. Sen kan det ju i och för sig bero på att Landala revs alldeles för tidigt och helt i onödan, men det är ju ett annat ämne.
Än annan minst lika bra argument för träbyggnader är vår tradition med trähus här i stan. Något vi bokstavligt talat borde bygga vidare på. Snart har vi väl fler nyfunkishus än landshövdingehus i Göteborg. Jätteunikt verkligen. Busslaster lär ju verkligen komma hit för att beundra vår unika fastighetsfauna. För det är väl ingen annan svensk stad som har sådana moderna byggnader? För det är ju inte samma tre-fyra byggbolag som bygger i hela landet? Jodå. Allt mindre ser unikt och personligt ut. Man kan inte längre skilja städer ifrån varandra. Det är nästan så att man får för sig att byggherrarna trycker upp knappar med texten
Vi gillar lika.
Att våra landshövdingehuskvarter är populära är det väl knappast någon tvekan om. Ändå byggs det inte några sådana. Lite märkligt kan man tycka, människor skulle antagligen älska dem. Jag är övertygad om att de skulle sälja slut eller hyras ut lika fort som något av de där gråa bunkerliknande lådorna på Eriksbergs skuggsida. Det lär dessutom gå alldeles utmärkt att bygga in lyxiga vindsvåningar på ett modernt landshövdingehus. Man skulle nog tillochmed kunna installera en sådan där
teppanyakihäll om det finns önskemål.
I Kirkenes i Norge planeras en 20 våningar högt trähus vilket i så fall blir världens hittills högsta byggnad i trä. Ser dock mest ut att vara glas med stommen skall byggas i trä. Så ingenting är omöjligt och inga hinder finns längre. Dock kan man ju fråga sig varför man ska bygga höghus i trä. Men men, varför inte.
Barentshus Reiulf Ramstad Arkitekter
Men som sagt. Landshövdingehus är populära bland göteborgare och besökare. Låt oss bygga vidare på det och utveckla oss lite grann. Idag har ett klassiskt landshövdingehus en våning i sten och två i trä. Varför inte tre våningar i trä? Eller fyra? Kanske två i sten och fem i trä? Vår stad behöver förtätas och bostäder behöver byggas, alltså finns det goda skäl att bygga lite på höjden. Vi skulle kunna förena det gemytliga och det täta och högexploaterade.
Plussa på våningar och skapa det nya moderna landshövdingehuset!
Klassikern med en våning i sten och två i trä.
Utmanaren med en våning i sten och tre i trä.
Nu börjar det hända saker! En och en halv våning i sten och fyra i trä.
Ja, hur ska det sluta undrar man. Möjligheterna är många då man kan laborera lite olika med den klassiska landshövdingeformeln. Sanningen är väl dock den att skulle vi kunna börja bygga sådana här moderna landshövdingehus skulle staden bli rikare på flera sätt. Vi skulle kunna bygga landshövdingekvarter där det aldrig funnits några. I Hammarkullen eller i Torslanda. Eller där vi haft men råkat riva ner. I Annedal eller i Gullbergsvass. Vi skulle knyta an till vår historia och sprida den göteborgska känslan ut i alla våra stadsdelar. Lite lokalpatriotism och arvtagarstolthet som idag tycks saknas i vårt stadsbyggande hade kanske inte skadat. Vi borde gladeligen bygga vidare på vår vackra stad där alltfler borde ha möjlighet att bo.
