Volvos varsel sätter som sagt fokus på infrastrukturfrågorna. Som Fredrik Tenfält på GP mycket träffande skriver är Göteborg med sitt exportberoende näringsliv extra känsligt för konjunktursvängningar, Göteborg måste växa och utvecklas för att inte tappa konkurrenskraft internationellt. Som bl.a. Business Region Göteborg framhållit krävs det två saker för detta: Att stadskärnan växer och förtätas (vilket är på gång) och att infrastrukturen förstärks avsevärt (vilket inte verkar vara på gång).
Om Göteborgsregionen dessutom ska kunna växa och utvecklas på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt handlar det i första hand om en betydligt större kapacitet för järnvägen. Om vi bygger en utvidgad regionkärna på inpendling med bil kommer centrala Göteborg att bli en asfaltsöken och regionen som helhet att svämma över av asfaltsspaghetti. Då bygger vi oss in i en Los Angeles-liknande situation. Det är oacceptabelt. Men ska vi undvika att folk tar bilen så måste vi också ställa om vårt byggande från bilstad till blandstad. Ju fler sprawl-områden som inte är självförsörjande med grundläggande nyttigheter, desto fler bilar på vägarna. Bor man inne i stan ska man inte ens behöva ha bil.
Trängseln på vägarna gör att VGR nu har börjat intressera sig för älvtransporter:
– Vi vill försöka öka trafiken på älven och samtidigt få klimatvinster med överflyttning av gods från främst vägar till båt. Minskade utsläpp av bland annat koldioxid kan åstadkommas genom att fartyg byter drivmedel från bunkerolja till flytande naturgas, säger Anders Carlberg med ansvar för maritim strategi och maritima utvecklingsfrågor vid regionkansliets näringslivsenhet.
– Visst sjutton går det att öka älvtrafiken. Om vi tar Rotterdam som exempel så går hälften av godset via omlastningar vidare vattenvägen. Överfört till lokala förhållanden i Göteborgs hamn skulle det motsvara 15 miljoner ton per år fyra gånger dagens mängd, säger Bertil Arvidsson (tidigare miljöchef vid Sveriges Redareförening).
Frågan är hur detta går ihop med behovet av nya och framförallt låga älvförbindelser. Svaret är just omlastning. Med låga älvgående pråmar försvinner hela problemet med höjdkonflikter, vi kan både äta kakan och ha den kvar. Många låga broar över Göta Älv, som knyter samman och förtätar staden, en levande hamn och en avlastning av biltransporterna. Det är bara att sätta igång. När får vi se en
Erasmusbrug som i Rotterdam över älven?
Relaterat:
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
DN6,
DN7,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
SvD4,
GT1,
GT2,
GT3,
GT4,
GT5, YimbyGBG1,
YimbyGBG2,
YimbyGBG3
Annat läsvärt:
DN: Göteborg får nu 3D-kartor. För oss som snöat in på stadsplanering är detta en fantastiskt nyhet.
SvD: NSF, HSB och Riksbyggen går idag ut och kräver klimatskatt på bostäder.
