Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Bygg blandstad på Heden!

Under rubriken Krönika publicerar vi opinionsmaterial som uttrycker författarens personliga ståndpunkter, vilka inte nödvändigtvis är Yimbys officiella hållning i frågan. Idag publicerar vi ett inlägg av Johannes Hulter (S), ordförande i Socialdemokraternas forumgrupp för stadsplanering och infrastruktur.




Idag skriver jag på GP Debatt om hur vi i Socialdemokraternas forumgrupp för stadsplanering och infrastruktur ser på utvecklingen av Heden. I korthet så vill vi att man snabbt kommer igång med planeringen, gärna i form av en utställning liknande den legendariska utställningen ”Bo Bättre” på Norra Guldheden 1945, men med inriktningen att skapa en tät, levande och hållbar blandstad på Heden. För att förverkliga detta förordar vi att man anammar Wingårdhs och Erséus förslag till planstruktur för området.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Heden behöver inte "bostadshus"



Heden är nästan lika stort som Haga...

Jöran Bellman, Lars Hansson och Gunnar Werner varnade nyligen i GP för att bygga bostäder på Heden. Det finns all anledning att lyssna på dem. De tillhör den gamla generation planerare som var med och ritade miljonprogrammet i nordost. Som var med och skar av staden kors och tvärs med enorma motorleder. Som rev de gamla innerstadsdelarna och ersatte dem med introverta bostadsenklaver och som de senaste decennierna fyllt Norra Älvstranden med segregerade och livlösa förortsområden. De om några vet hur dåligt det kan bli, även när man har de allra bästa intentioner.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Arkitektur - Moral eller kunskap?

Jan Jörnmark, som den 11 maj får Yngve Larssons pris för stads- och kommunhistoriska insatser, ger i denna krönika en historisk tillbakablick på svensk arkitekturkritik

Jag har varit intresserad av arkitektur och samhällsplanering så länge jag kan minnas och de sista decennierna har jag haft förmånen att kunna forska och skriva böcker och rapporter om dessa fängslande ämnen.

Under alla de här åren har jag fascinerats av att svensk arkitekur- och samhällbyggnadsdebatt liksom pågår i luften. Det har alltid saknats en analys av de ekonomiska förutsättningarna för byggandet, vilket gör att debatten blir en skendiskussion. Mest formas den till en serie viskningar och rop där olika aktörer önskar sig diverse saker som aldrig kan uppfyllas.

Eftersom diskussion inte utgår från de förutsättningar som finns, saknar den dessutom ett verkligt historiskt sammanhang. Analysen av efterkrigstiden, när större delen av de svenska städerna nybyggdes, inskränker sig till fraser om "rekordår", "folkhem" och "välfärd". Någon problematisering av begreppen finns sällan, utan är snarare en längtan till ett förgånget Shangri-La, när Hasse Tellemar fanns i etern och Tage Erlander regerade folkhemmet.



Stadsbyggnad är en svår konst, och på vägen till Brunnsparken i Göteborg...


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YimbyGBG lämnar yttrande om Mölndals Centrum



YimbyGBG har lämnat in ett yttrande över förslaget till detaljplan för Mölndals Centrum. Utgångspunkterna för projektet är goda, det handlar om att skapa en tät och attraktiv stadsmiljö med en blandning av bostäder och handel. Det finns dock en del att invända mot i själva genomförandet. Det vi framför allt efterlyser är en större funktionsblandning, en mer stadsmässig planstruktur och möjligheter att öka våningsantalet i det föreslagna höghuset.

Ladda ned YimbyGBG:s yttrande som pdf

Läs förslaget till detaljplan för Mölndals Centrum

Yttrande


YimbyGBG ställer sig mycket positiva till planerna på att förtäta och urbanisera Mölndals centrum. Den föreslagna detaljplanen är, mot bakgrund av dagens situation, ett steg i rätt riktning och kommer att leda till ett mer dynamiskt och attraktivt stadsliv i Mölndal. Det är glädjande att Mölndals kommun så tydligt har ambitionen att bygga tät blandstad. Det är en förutsättning för att man ska kunna närma sig målen om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att de lovvärda ambitioner som uttrycks i programmet ska kunna förverkligas är det dock nödvändigt att genomföra vissa justeringar i den föreslagna detaljplanen. YimbyGBG efterlyser en större funktionsblandning, en tydligare kvartersstruktur och att Mölndals framtida riktmärke, det nya höghuset, tillåts bli avsevärt högre.

Kvarteren söder om Broslättsgatan kallas i planhandlingen för "bostadsområde", och det är tyvärr precis vad det är. Dessa renodlade bostadshus, där gatuplanet effektivt rensats från alla möjligheter till stadsliv, kommer oundvikligen att göra en stor del av centrala Mölndal till en sovstad. Det går också rakt emot kommunens uttalade ambitioner för området. Med tanke på att området är relativt bullerutsatt är dessutom den uppbrutna kvartersstrukturen, med lamellhus och punkthus, synnerligen olämplig. Det enklaste sättet att åtgärda detta är naturligtvis att bygga samman kvarteren och lokalanpassa gatuplanet. YimbyGBG föreslår därför att man åtminstone tätar kvartershålen med lokaler i en våning, där det ges plats åt mer småskaliga former av kommersiella, offentliga eller ideella verksamheter. Byggnaderna blir bättre integrerade med varandra och en mer stadsmässig miljö skapas. Genom dessa åtgärder möjliggörs en urban stadsmiljö även söder om Broslättsgatan (fig. 1).



Fig. 1: Planerat område från söder - ändringar i rött (lokalytor, gågator och högre höghus)

Området norr om Broslättsgatan har i det aktuella förslaget en acceptabel nivå av funktionsblandning men skär genom sin enorma volym av hela centrala Mölndal. En stad är något mer än ett centralt beläget köpcentrum med bostadsområden runtomkring. En stad är en kontinuerlig väv av bostäder, lokaler, gator och torg. För att säkerställa en mer stadsmässig utformning av det norra planområdet förslår YimbyGBG att det enorma köpcentrumet delas i tre stadskvarter. Detta görs lämpligen genom att Medborgaregatan förlängs och tillåts möta Broslättsgatan och att gångvägen från torget mot Broslättsgatan görs om till gågata och förlängs. Beträffande höghuset beklagar YimbyGBG att de ursprungliga planerna på mellan 40-50 våningar inte realiseras. Skulle det uppkomma ekonomiska möjligheter att öka våningsantalet är det viktigt att detaljplanen tillåter detta. Ett mer markerat höghus skulle utgöra en viktig accent i det framtida stadslandskapet och vara ett riktmärke för Mölndals stad. Även höghuset bör naturligtvis ha ett lokalanpassat gatuplan (fig. 2).



Fig. 2: Översiktlig plankarta - nya lokalytor (rött) och nya gågator (turkos)

Vi hoppas också på att Mölndal väljer att satsa vidare på spårvägen och att en förlängning av befintlig linje görs. Det skulle frigöra mark där vändslingan är idag och möjliggöra en stadsmässig exploatering av denna mycket centrala och värdefulla mark.

Krönika: Heden och tiden



Med jämna mellanrum väcks det liv i frågan om Hedens framtid. Denna enorma sandlåda mitt i stan som göteborgare både älskar och hatar. Den används ibland till sportaktiviteter, nu senast spelades till exempel en hel del matcher i Gothia Cup där, vilket många uppskattade. Men stora delar av året är det mest en stor, brungrå tomhet. Heden, eller Exercisheden som den egentligen heter, var ursprungligen en tobaksplantage som senare kom att användas som övningsfält av militären. 1891 tog staden över Heden och året efter spelades Sveriges första fotbollsmatch här.

Heden har genom åren visat sig ha en fantastisk förmåga att locka fram det mest visionära (alternativt fnoskiga) i Göteborgs stadsbyggnadsdebatt. Ett av de mest kända förslagen presenterades för ett par år sedan av arkitekten Gert Wingårdh. Han ville bygga fyra skyskrapor i varsitt hörn av Heden och sedan spänna upp ett gigantiskt tak mellan dessa, under vilket diverse festligheter skulle utspela sig. Trots att Wingårdh verkade ha stadens mäktiga med sig på sin vision för Heden, stöp det hela efter massiv kritik från både arkitekturexperter och vanligt folk.

Arkitekten Gunnar Anjou presenterade i april i år sitt förslag till bebyggelse på  Heden. Anjous förslag utgick från de befintliga huvudstråk som finns vid Heden.



Enligt Anjou borde man bebygga den norra sidan av Heden (till höger i bild), låta Vasagatan (och spårvägen) fortsätta över Heden till Ullevi och låta den södra sidan vara. Anjous recept för bebyggelse, tät, hög och varierad blandstad, lät i mina yimby-öron alldeles utmärkt. Men en stor del av det gamla Heden, korpfotbolls-Heden, skulle förstås försvinna. Anjous idé passerade ganska spårlöst förbi i den allmänna debatten. Men eftersom Stadsbyggnadskontoret håller på att utreda området, och kommer med ett första utkast i höst, är det ganska troligt att vi snart är inne i en ny hetsig Heden-debatt. Det kan därför vara en god idé att förbereda sig lite innan kaoset bryter ut. Alltså: Vad ska vi göra med Heden?

Personligen tror jag att en anledning till att det är så svårt att få något vettigt gjort på Heden helt enkelt beror på att det är för stort. Att på funkisvis formulera en enhetlig vision för hela området är därför kanske inte rätt väg att gå. Ett alternativ skulle kunna vara att istället dela upp området i mindre tomter, baserat på befintliga stråk och gator i den omkringliggande staden, och först därefter ta ställning till hur tomterna bör användas. Det skulle kunna se ut ungefär såhär:



Därefter kunde man förslagsvis skydda de tomter med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som finns, i det här fallet Exercishuset och det sk. Loppetorpet:



Därefter kunde man bestämma sig för vilka tomter som borde sparas som parkmark/idrottsyta. Det skulle kunna se ut såhär (i det här fallet väljer vi att omvandla det befintliga Hotell Liseberg till parkmark):



Kvar har vi då ett antal tomter för framtida bebyggelse. Denna yta består idag i huvudsak av parkeringsplatser. Det är dåligt utnyttjad mark. Varför inte hög och tät blandstad istället, med parkering i källaren? De aktuella tomterna skulle kunna styckas upp ytterligare och sedan portioneras ut efterhand till många olika intressenter, med tydliga restriktioner knutna till sig (exv. miniminivå för publika lokaler, våningsantal etc), under en 10-20 års period. På det viset skulle man kunna förändra planeringen efterhand beroende på hur området utvecklades.



Gjorde man på detta vis skulle man faktiskt, utöver en massa tät, levande blandstad, också få mer parkmark och idrottsyta än i nuläget. Dessutom skulle alla gator runt Heden få möjligheten att leva upp. Genom att inte planera och bygga allt i ett svep skulle man dessutom få större variation och ha möjlighet att undvika grandiosa fiaskon. Arkitekturens fjärde dimension, tiden, är ju minst lika viktig som de övriga.

Man borde ta lärdom av det enorma och livlösa området mellan Heden och Skånegatan. Det är ett typexempel på hur man inte ska planera om man vill skapa tät, levande blandstad.

Man borde istället låta sig inspireras av det pågående planarbetet i Malmös Norra Sorgenfri, som senast skildrats i Arkitekten 6/7-08. Där ser man till att arbeta långsiktigt och småskaligt. Och framför allt ställer man urbanitetskrav:

Det finns vissa icke förhandlingsbara värden som måste med i de ekonomiska beräkningarna: små fastigheter, offentliga bottenvåningar och viss andel hyresrätt. Och det får ekonomiska konsekvenser, eller som man skriver i planprogrammet, "de ekonomiska konsekvenserna av detta vad gäller byggrättsvärden, merkostnad etc har beaktats vid beräkningen av exploateringstalen, ett villkor för de höga exploateringstalen är således att kärnvärdena genomförs".

Man accepterar helt enkelt inte för stora fastigheter, döda gatuplan eller enbart bostadsrätter. Lösningen heter högre exploateringstal. Med högre tillåten exploateringen får byggarna ekonomi i projekten, trots urbanitetskraven. Kan de göra det i Malmö så ska vi väl kunna göra det i Göteborg?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Jane blir opera
I går 04:10 av Melvin Bowers
Uthyrningsdel
22 Oktober 13:49 av Lola Ewint
Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl