Yimby Göteborg skickar idag in ett yttrande över Översiktsplan för Göteborg som just varit ute på samråd. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag fredag den 26 april.

Du kan t.ex. skriva:

Läs även vår analys av översiktsplanen och sammanställning av diskussionerna i vårt nätverk. Yttrandet följer i sin helhet.

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg

Diarienummer SBK: BN0199/17

Allmänt

Vi anser att översiktsplanen för Göteborg är för defensiv och konservativ för att kunna användas i det gröna nära Göteborg som vi vill se växa fram. Den besvarar inte det mest grundläggande som vi anser ska finnas med i översiktsplanen, dvs. svar på frågorna var det ska byggas, när det ska byggas och hur det ska byggas. Planen fokuserar mer på begränsningar än möjligheterna som skapas när staden växer. Vi skulle önska mer visionära lösningar på mobilitet med tidsatta investeringar, etappindelning med tydlig prioritet, satsning på tydliga stråk och en analys av de värsta barriärerna som behöver byggas bort. Vi anser att det är dags att urbanisera Göteborg.

Synpunkter

Materialet är ur många aspekter ofärdigt. Målkonflikter som uppstår i den täta staden behöver belysas tydligare, bland annat mellan tillgången till friytor för förskola och skola, kultur samt kopplingar och stråk. Vi ser positivt på ambitionen att tidigt i planeringsprocessen reservera plats för ytkrävande samhällsservice. Gällande befintliga barriärer saknar vi tydliga skrivningar av hur deras effekt ska reduceras.

Många skrivningar är diffusa och andas en osäkerhet. Till exempel våga definiera vad som är hög täthet, konkretisera vad som menas med koncentrerad handel vid målpunkter. Titta på och dra nytta av de nyckeltal som Stockholms utbyggnadsplanering tagit fram. Titta på om det går att arbeta med nyckeltal för till exempel kultur och tillgänglighet till denna i hela staden. Vi noterar att till exempel Stockholms utbyggnadsplanering talar om verksamheter som skulle kunna möjliggöras när staden växer medan Göteborgs bild talar om behov av samhällsservice, dvs. en nyansskillnad som avslöjar mycket om de problem Göteborg kommer brottas med framöver när det gäller stadsplanering och stadsutveckling.

Målkonflikter

Översiktsplanen är full av text som låter bra vid en första anblick och genomläsning. Det är först när planerna konkretiseras och ritas in på en karta som målkonflikterna plötsligt blir tydliga. Ett exempel på hur dessa kan hanteras är med en högre detaljeringsgrad i ÖP. De planerande nämnderna skulle till exempel kunna utgå från ”historisk stadsplaneanalys” och ”Göteborgs utvidgade innerstad” (Lukas Memborn m.fl., Dnr. SBK 0120/16) och kartlägga de strategiska mål som motverkar varandra.

Exempel på målkonflikter är snabb kollektivtrafik mellan definierade målpunkter i centrum som kan bli svårt att kombinera med förtätning och en gång- och cykelvänlig stad. Det hade varit till stor hjälp om mer konkretiseras i ÖP, till exempel huvudgatunät, hållplatslägen, torg och framtida lägen för kommunala behov, skolor och parker. En annan knäckfråga handlar om hur de projekt som planeras idag påverkar möjligheten till framtida trafiknät som baseras på silning av trafiken och de möjligheter som självkörande fordon kan ge.

Mätbara mål

Vi efterfrågar också mätbara mål. Till exempel hade vi gärna sett att staden lyfter ambitionsnivån för byggnationen i centrala stan och siktar på åtminstone en boendetäthet på 300 pers/ha istället för 150 pers/ha. Det senare är den lägre skamgränsen för hållbar stadsplanering enligt UN-habitat. I stadens mest populära blandstadsområden, till exempel Linnestaden, ligger boendetätheten nära eller över 400 pers/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 pers/ha i ytterligare 3 basområden. Är boendetätheten för en stadsdel utanför intervallet 150-450 pers/ha bör en konsekvensanalys göras.

Fokusera på möjligheter istället för problem med förtätning

I planen argumenteras för att sammanhängande grönska främjar såväl friluftsliv som växt- och djurliv. Alléer eller enskilda träd i stadens gator skapar intressanta gaturum samt ger bättre mikroklimat och luftkvalitet. Det föreslås att nya stadsparker, stadsdelsparker och bostadsnära kan behöva utvecklas. Här blir det plötsligt konkret och mätbart. Redan i inledningen av förslaget till ÖP varnas det för avsaknad av gröna miljöer och problem med förtätning. Vi önskar tydligare skrivningar och definitioner även av stadskvaliteter som inte är kopplade till naturvärden. Vi hoppas att staden drar lärdom av slutsatserna från 1960-talets experiment från miljonprogrammets dagar när nu nya perifera kollektivtrafikförsörjda områden planeras. Bostad 2021 med sin förtätning i dessa områden förskräcker där resultatet blivit mer av samma typ av bebyggelse som redan finns på platsen.

Förslaget till ny ÖP har en tendens att rikta sig mer mot hur vi ska konservera de värden som finns i olika delar av Göteborg idag. Vi önskar att det låg mer arbete och fokus på hus vi ska utveckla de värdena så att de kommer fler till del, och hur vi kan komplettera med stadskvaliteter som saknas i många områden idag. Utgå från studien “Värdeskapande stadsutveckling” (Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel i Göteborgsregionen, Staffan Claesson m.fl.) för att identifiera kvaliteter som borde tillföras ett område. Det måste handla om mer än parker och grönytor. Fokusera mer på täthet, stadsliv, stråk och mätbara tal från exempelvis UN-habitat. Konsekvenserna av att fortsätta bygga som vi gör idag måste belysas. Översiktsplanen talar om kraftsamling kring olika tyngdpunkter i mellanstaden och ytterstaden, men ingen plan kring kollektivtrafikförsörjning motsvarar de satsningar som nämns. Strategin för kraftsamlingsområden måste inkludera infrastruktur inklusive kollektivtrafikförsörjning.

Tyngdpunkter och stråk

Det föreslås att Göteborg ska utvecklas mot en mer flerkärnig struktur med service, kultur och arbetsplatser på fler platser än i dagens centrum. Detta ska ske dels i innerstaden, men också kring ett antal definierade strategiska tyngdpunkter och tyngdpunkter. Det hävdas att samtliga tyngdpunkter har potential att få högre täthet av människor, bostäder och arbetsplatser och därmed på sikt ett större utbud och tillgång till stadens resurser. Tyngdpunkterna planeras utvecklas genom att förtätas och kompletteras med fler bostäder och fler verksamheter. Varför just dessa valts framgår inte. Kanske för att de är tyngdpunkter som existerar idag varav många anlades på 1960-talet. Vad som ger en fungerande tyngdpunkt definieras inte och det saknas en konkret analys av vad det innebär att behålla alla dessa platser som tyngdpunkter. Vi vill se en tydlig definition av vad en tyngdpunkt är och vad som gör att dessa som nu pekas ut valts. Vi är tveksamma till att det är just dessa som har störst potential att utvecklas till levande blandstadsmiljöer. Till exempel skulle knutpunkterna Backaplan och Eketrägatan mycket väl kunna kvalificera in som en utpekade tyngdpunkter.

Få lösningar på mobilitet

Trots att utgångspunkten i programmet är att staden ska kunna växa med ungefär 250 000 nya invånare fram till 2050 fokuserar programmet lite på de möjligheter som skapas när staden växer. Det konstateras att vi behöver bygga en samhällsstruktur och en stad som stödjer och möjliggör ett hållbart vardagsliv. Förändringar inom transportsektorn spelar en viktig roll för att nå klimatmålen enligt förslaget till ny ÖP. Möjligheterna som ges med förtätning när det gäller hur göteborgarnas mobilitet ska lösas är inte tillräckligt konkreta för att kunna analyseras. Det konstateras dock att en tätare stad ger nya möjligheter för yteffektiv och kapacitetsstark kollektivtrafik. Hur den ska se ut och när vi kan dra fördel av denna är inte specificerat mer än med en hänvisning till målbild koll2035. Tidigare beslut är tagna att biltrafiken ska minska med 25 procent oavsett befolkningsökning. Hur det rent konkret ska gå till att kompensera för den reducerade biltrafiken hade varit intressant att läsa om i förslaget till ÖP. Exempelvis hade en mer djuplodande analys av de stråk där planskild kollektivtrafik är möjlig varit av stort värde för ÖP.

Blandning

Det talas om blandning som kan ske inom en stadsdel, ett kvarter eller en enskild byggnad, men också blandning genom äldre och nyare bebyggelse, högre och lägre hus, breda och smala gator och olika arkitektoniska uttryck. Detta är mycket bra och något vi efterfrågat i alla våra yttranden på planer och program de senaste 10 åren. En blandning av bostäder, arbetsplatser, service, aktiviteter och offentliga rum ger stora värden och en trevlig levande stadsmiljö. Nu gäller det att de målen implementeras i detaljplanerna och i det som byggs. Upp till bevis!

Vi vill se en barriäranalys

I förslaget till ny ÖP talas det om barriäreffekter från trafikleder och oanvända ytor som ska överbryggas så att staden kopplas samman och får ett finmaskigt, sammanhängande gatunät. Det saknas konkretisering av vilka dessa barriärer är och i vilken ordning de ska åtgärdas. Vi har under senare år sett problem i utbyggnadsområden och kopplingar mellan t.ex. Krokslätt-Kallebäck och Änggården-Högsbo. En seriös barriäranalys med prissatta åtgärdspaket hade varit ett ypperligt underlag i det fortsatta arbetet. Ett embryo till en sådan analys är redan gjord i projektet ”historisk stadsplaneanalys" och ”Göteborgs utvidgade innerstad” (Lukas Memborn m.fl., Dnr. SBK 0120/16). En lista på prioriterade stråk med vilka åtgärder som krävs för att de ska möjliggöras och uppfylla sin funktion på bästa sätt krävs.