Utskrift från gbg.yimby.se
....

Frihamnen - stadsplan

 


I akut brist på urbana konkreta stadsplaner för centrala Älvstaden i allmänhet, och Frihamnen i synnerhet, har vi tagit fram ett nytt förslag på stadsplan för området. Genom vårt diskussionsforum har vi kommit fram till det här resultatet. Varsågod Göteborg, bara att bygga!









Kopplingen mellan centrala staden och Hisingen stärks med nya stråk. Via den nya gång- och cykelbron vid operan kan man raka vägen ta sig via Kvillegatan rakt in i Kvillestaden. Eller via Hisingsgatan. Eller såklart med valfritt trafikslag via den nya Hisingsbron och vidare mot Hjalmar Brantingsgatan.



(från Historiskt kartverk över Göteborg)

Vi har valt att åter låta Kvillekanalen löpa raka vägen genom Frihamnen ut i älven, som på kartan ovan från förra seklets början.


Kanske kan det se ut så här längs Kvillekanalen. Likt Stora Hamnkanalen breder den ut sig och Göteborg blir åter en kanalstad av rang. (Nej, det ska såklart inte byggas vita lådor. Se det som volymer)



Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo.

 
Jag trivs bäst i täta städer, mitt i smeten vill jag bo! 



Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Hans H (1 Juli 2013 13:21):
Ja tack!

Hade detta byggts, så hade jag antagligen också flyttat dit.
 0
Evert Taubes Stora Badhusgata (1 Juli 2013 13:34):
Jag med! Flyttar in meddetsamma!

Hör ni det alla byggbolag och Göteborgs stad?! Vi vill bo i STADSMÄSSIGA områden. Tro det eller ej..
 0
Harald Freij (1 Juli 2013 13:40):
Fantastiskt bra, snyggt och enkelt. Bara att börja bygga!
 0
zoo (1 Juli 2013 13:46):
Kvartersströssel.
Bara för att kvadrater med byggnader placeras bredvid varandra blir det inte stad. Det blir ett projektbygge som så många andra.
En riktig stad växer fram hus för hus. Inte genom att valfritt byggbolag får markanvisningar en masse, och sedan bygger bokartonger utan själ.
+1
Hans H (1 Juli 2013 13:48):
Zoo: Klicka på kartan så ser du fastighetsindelningen. Det är inte en fastighet per kvarter.
 0
Joakim (1 Juli 2013 14:43):
Helt fantastiskt!
 0
Niklas S (1 Juli 2013 15:59):
Hur bra som helst! Börja bygg!
+7
Johannes Westlund (1 Juli 2013 16:43):
Det här är ju visionslös smörja med uteslutande pastisch och patetiskt flörtande med folkets grovhuggna och simpla, ja i praktiken avsaknad av, smak. Planen är gammalmodig med en tråkig och död struktur. De slutna kvarteren avslöjar genast att författarna är fångade i och oförmögna att tänka utanför lådan. Här finns inga intressanta experiment med nya rumsligheter och spännande platsbildningar. Ytan delas strikt upp, här skapas ingenting av viktiga flytande och obestämbara flexibla ytor. Slutligen utgör också de vedervärdiga tornen uppenbart en löjeväckande phallosmätning, en fullkomligt onödig tävling som bara trasar sönder Göteborgs vackra och hänsynsfulla skyline samt förtar den mänskliga skalan i bebyggelsen.

(Obs, ironi)
 0
Annika Larsson (1 Juli 2013 17:07):
Man måste titta mer på mikroklimataspekterna vid placeringen av byggnaderna! Det blåser alltid i Frihamnen och i förslaget förstärks vinden genom de långa raka gatorna. Vem tusan vill gå eller cykla då?
+4
Johannes Hulter (1 Juli 2013 17:16):
Annika: Du menar som i den fruktansvärda staden på södra sidan älven, med sina långa, raka gator där ingen vill vara eftersom det blåser sådana orkanvindar längs gatorna hela tiden?
+2
Patrik Höstmad (1 Juli 2013 17:21):
Annika Larsson, dina farhågor är överdrivna. Det blåser alltid i Frihamnen idag för att det är öppna ytor. Gatudragningarna är inte rakare eller längre än vad du hittar på många platser i den gamla staden (innerstaden, långgatorna, ...) och på Hisingen (Lindholmsallén, Hjalmar branstingsgatan, Långängen, ...). Notera också att planen inte har norr rakt upp, så gatorna ligger inte i väst-östlig riktning utan snarare i riktning sydväst-nordöst. Dessutom ligger Ramberget väster om Frihamnen och lägger stora delar i lä. Där man tror att vind blir ett problem kan man dämpa med t.ex. alléträd utmed gatorna.

EDIT: Johannes hinner tydligen alltid före :)
+1
Hans H (1 Juli 2013 17:31):
Fast vi vill ju ha lite alléträd och allmänt utströsslade träd här och var längs med gatorna oavsett om det är problem med vind eller inte.
 0
Patrik Höstmad (1 Juli 2013 17:35):
Hans H, ja det har du rätt i. Vindproblemet är löst per default.
+1
Sargon Tellden (1 Juli 2013 17:35):
Skulle man kunna ställa kravet att inget hus fick se likadant ut och på så sätt skapa en än mer spännande del av staden?
+1
Hannes Johansson (1 Juli 2013 17:39):
Sargon: Det skulle nog vara svårt att formulera ett sånt krav, och ännu svårare att genomdriva det. Men man skulle ju kunna satsa resurser på och framhäva hög estetisk kvalitet, antar jag. Annars får det nog bli som vanligt, att man formulerar någon luddig vision där man skriver att man vill se variationsrik arkitektur, och sedan är det upp till arkitekterna att leverera vad de anser är tillräckligt variationsrikt och vackert.
 0
Patrik Höstmad (1 Juli 2013 17:44):
Sargon, ja det skulle man kunna göra. Det är ett förslag om en sådan begränsning i t.ex. planen för Gamlestads torg.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​12/​lysande-​plan-​for-​gamlesta_​.​.​

Men som generell metod tror jag mer på att dela in i mindre fastigheter och inte ge byggherrarna ett helt eller halvt kvarter. Mindre fastigheter ger en naturlig variation. Den småskaliga indelningen ger även mindre aktörer (och inte bara de 3-4 stora byggbolagen) möjligheten att ta sig an ett litet byggprojekt.

EDIT: Och där var Hannes för mig. Jag skriver för långsamt.... :)
 0
Hans H (1 Juli 2013 17:49):
Jag tycker det är ett bra krav, att man kan gå runt det rätt lätt spelar inte så stor roll. Det är inte hela friden om två nästan likadana hus finns på två olika ställen i stadsdelen, där bara keruberna, eller positionen av en färgad röd prick på fasaden är skillnaden.

Huvudsaken är att man slipper se ett helt kvarter eller en hel gata med bara samma.
 0
Emanuel Alfredsson (1 Juli 2013 18:19):
Bra plan. En hake bara. Ett kvarter mellan Kvillegatan och Kvillekanalen skulle sitta fint, så att kanalen hamnar linje med Porslinsfabriken.
 0
Matthias H. (1 Juli 2013 18:28):
Svinbra.
 0
Gunnar Einarsson (1 Juli 2013 18:40):
Kanon!

Är jäkligt förtjust i kanalgatorna och spårvägen. För att inte tala om vårt eget lilla Piazza San Marco.
+1
Joakim Sandén (1 Juli 2013 18:59):
Kan någon skicka denna till stadsbyggnadskontoret?
 0
Johan (1 Juli 2013 19:39):
Vem som helst kan rita raka sträck på en karta, det är inte stadsplanering. Stadsplanering handlar om var folk ska parkera, bostäder kontra kontor/affärsverksamhet, finansiering av byggandet, antal hyresrätter och bostadsrätter. Kanske det finns på ert diskussionsforumen, men det saknas här. Annars ser det ut som när jag ritade kartor till Drakar o Demoner när jag var 12.
 0
Hans-Olof Hansson (1 Juli 2013 19:40):
Oändligt mycket bättre än träskförslaget som varit uppe tidigare!
+10
Johannes Hulter (1 Juli 2013 20:18):
Johan: Stadsplanering handlar om väldigt många saker. Streck på en karta är en av dem. Utan streck på en karta så blir det inte mycket stad byggt. En stadsplan reglerar formen. När det gäller reglering av innehåll så läggs det till formen. Läser du forumtråden så ser du att vi diskuterat det med.

Vad gäller parkering så är min personliga hållning att det inte bör regleras på fastighetsnivå, vill exploatören bygga parkering i fastigheten så är det OK men det ska inte vara något krav. Annars kan man lösa det genom att avsätta några tomter för p-hus, helst med marknadspris.

Vad gäller "bostäder kontra kontor/affärsverksamhet" ser jag inte heller någon anledning att reglera det mer än att bottenvåningen bör vara vikt för publika verksamheter. Vi vill bygga en flexibel stad, som kan fungera oavsett om det är högt bostadsinnehåll eller högt kontorsinnehåll. Precis som den befintliga innerstaden har fungerat under 100 år.

Finansieringen är däremot en intressant fråga, men den underlättas knappast av att man inte har en konkret plan för vad som ska göras.

Antal hyresrätter/bostadsrätter regleras som du säkert vet inte i detaljplan, men det skulle man förstås teoretiskt sett bli möjligt att reglera genom en sådan här plan (om man vill) genom att generella plandirektiv (tex att minst 1/3 av tomterna i varje kvarter ska vara hyresrättshus).

Jag tror i likhet med dig att det egentligen inte är så svårt att göra en stadsplan, rent tekniskt. Problemet är att det verkar mentalt omöjligt för våra stadsplanerare. Och det är synd, för ska det bli en vettig stadsstruktur av det så måste man ha en barnsligt enkel stadsplan som grund. :)

Och så välkomnar vi naturligtvis alla som vill att komma med sina egna bidrag, oavsett om man är en 12-årig D&D-fantast eller en överårig arkitekt, bring it on! :)
+2
Olle Jansson (2 Juli 2013 12:02):
Johannes: DoD, inte D&D... stor skillnad!
+2
Daniel (2 Juli 2013 14:37):
Måste vara något fel på färgskalan. Dom klargröna är väl husen, vitt är trädgårdar och grått är parkkänsla för söndagspromenaden? Samt mörkgrönt är träsk och gult är fjärilsodlingar. Det måste ju stämma överens med vad alla arkitektkontor endast kan producera.
 0
Fredrik (2 Juli 2013 15:41):
Grymt bra jobbat Yimby! Den här stadsplanen måste verkligen spridas till så många göteborgare som möjligt!
 0
Johannes Hulter (2 Juli 2013 18:04):
Olle: Jag spelade aldrig D&D, bara Mutant och Chock. :)
 0
Hans Jörgensen (2 Juli 2013 21:56):
Zoo:
"Kvartersströssel.
Bara för att kvadrater med byggnader placeras bredvid varandra blir det inte stad. Det blir ett projektbygge som så många andra.
En riktig stad växer fram hus för hus. Inte genom att valfritt byggbolag får markanvisningar en masse, och sedan bygger bokartonger utan själ."


Kvartersströssel verkar många vilja ha hellre än punkthusdito. Kan återigen nämnas att planerade projektbyggen i kvartersform har gjorts för omkring 100 år sedan, och resulterat i de mest uppskattade stadsmiljöerna vi har idag. Zoo, du är välkommen till Kungsladugård här nere i Götet på en fika!

Men jag håller med om din sista mening. Idag byggs väl mest bokartonger som ändå är svindyra och inte alltid med så bra hållbarhet och kvalitet, och det görs inte ens i kvartersform eller med stadsgator.
På ett sätt kanske det finns något positivt med att stadsbyggandet har gått så segt ändå, så att när tiden är mogen kan områden som Frihamnen börja byggas enligt samma intentioner som Albert Lilienberg. Han har visst gjort en del i Sthlm också, ta dig en titt där.
+2
Hannes Johansson (2 Juli 2013 22:13):
Jag tror att Zoo har helt rätt i att det blir dåligt om man ger ett enormt område till ett par-tre stora byggbolag, eller om man smäller upp allt samtidigt. Det är därför Yimby förordar finskalig tomtindelning, bevaring av befintlig bebyggelse i största möjliga mån, samt en successiv utbyggnad. Även om det kanske inte framgår så tydligt i just denna artikel.
+1
Hans Jörgensen (2 Juli 2013 22:29):
^ Ja den farhågan speglar väl hur det många gånger blir i verkligheten idag.
Till Yimbys önskemål borde även läggas att vi ser behov av ett starkt stadsbyggnadskontor som förutom att ta fram planer av olika slag också kan bevaka, förhandla, följa upp och vid behov ha möjlighet att gå in och styra upp.
Eller blir det storebrorsamhälle? Det kan ju vara bra om det är en storebror som vet att uppskatta stadsmiljöer och tror på att det går att skapa sådana även idag.
 0
Anders Nilsson (3 Juli 2013 18:09):
Tycker det här är både ett orealistiskt och riktigt dumt förslag eftersom det kräver att stora delar av Frihamnen fylls igen. Är ju inte Hong Kongs markpriser vi talar om här, så det lär inte gå ihop ekonomiskt. Dessutom är de tre pirarna i Frihamnen en tillgång som Göteborg borde utnyttja. Eller tycker ni att Nybroviken i Stockholms ska fyllas igen den också?

För övrigt väldigt små kvarter och enormt breda gator i förslaget ovan.
 0
Daniel Bergqvist (3 Juli 2013 20:47):
Suveränt!

...invändningar:

* i vissa fall är kvartersgårdarna för små (mörker och brist på vistelseyta inte attraktivt)

* för små byggrätter (slå ihop tomter eller tillåt att en aktör kan tilldelas sammanhängande tomter med vissa villkor).

* Undantaget gröna innergårdar...var finns kvarterspark/ stadsparker? Grön fläck vid vattnet räcker inte...
 0
Matthias H. (3 Juli 2013 22:06):
Anders, inte gå ihop ekonomiskt? Västlänken lär genera fyllnadsmassor som täcker detta lätt.

Sen är det mer stad vi behöver så detta förslag är väldigt bra. Vi behöver inte jätteytor av ickestad så här centralt. Eller hur Anders?
 0
Patrik Sterky (3 Juli 2013 22:31):
Kan ni inte skapa lite välvda gator i kvartersstrukturen?

Vad har ni gjort med spårvägen, otänkbara hiskeliga radier och varför två linjer. Lägg en linje med en central station i området, med god framkomlighet och god "icke skrikande" geometri. Tänk att den behöver vara anpassad till långa stadsbanevagnar.
 0
Hannes Johansson (3 Juli 2013 22:55):
Inte är väl svängradierna värre än vad de är på många andra ställen, som i Brunnsparken till exempel? Visserligen kanske det inte är gott nog där, om man ser till bullereffekterna. Vad finns det för rekommenderade radier att förhålla sig till?
+1
Hans H (4 Juli 2013 00:27):
Daniel Bergqvist: Smaken är som baken, vissa gillar stora innergårdar, andra föredrar små... såsom jag, jag tycker mindre innergårdar är mysigare och förutom mina personliga preferenser så går de att få till en fantastisk standard för en mindre summa iom att det inte är så mycket yta som ska pyntas upp och underhållas. Mindre innergårdar ger även bra förutsättningar för att skapa riktigt trevliga fester för små och mellanstora sällskap på innergården.
 0
Hannes Johansson (4 Juli 2013 00:32):
Om man tittar på innerstaden idag så finns det ju gott om kvarter som har betydligt mindre innergårdar än många av de kvarteren i planen ovan. Och de verkar ju vara attraktiva nog. Det viktigaste är väl att det finns både och, så att olika människor med olika preferenser och behov får sitt. Och det har vi ju.
 0
Matthias H. (4 Juli 2013 09:40):
För små innergårdar är ett nytt begrepp som gör mig rätt trött. Det handlar väl om proportioner? Har man 3-5 våningshus behövs banne mig ingen stor innergård. Bygger vi 6-7 våningar och högre så får innergården vara lite större. Mindre lekplats och möjligheter till grill, "piska mattor", cykelställ, några schyssta platneringar och lite annat grönt, detta behöver inte ta jättemycket plats.

Hur enkelt som helst. Som Hannes skriver så är det ju bara att titta på vad som fungerar på andra sidan älven. Jag har aldrig hört någon, äldre eller barnfamilj, som flyttat ifrån sin lägenhet för att gården har fel storlek. Det är alltid så att lägenheten inte längre passar.
 0
Anders Nilsson (4 Juli 2013 12:47):
@Matthias H

Frihamnen förväntas vara bebyggd redan innan byggstart för Västlänken. Är 9 hektar vattenyta i Frihamnen och enligt förslaget ovan så behövs ungefär 6 hektar fyllas igen. Har den kostnaden varit med i beräkningarna? Eller fixar skattebetalarna det?

Finns enorma ytor i Göteborg där man kan bygga kvarterstad. Ändå ser man förlsag från yimbyiter att bygga igen Kungsparken eftersom den skapar en barriär mellan centrum och Vasastan. Och nu tydligen fylla igen Frihamnen.

Angående innergårder så håller jag däremot helt med. Tittar man på centrum och Vasastan i Göteborg så ser man att innergårdarna ofta är bebyggda och vi har istället ofta 5-6 små innergårdar per kvarter.
 0
Johannes Hulter (4 Juli 2013 12:58):
Vårt förslag kommer faktiskt att återskapa mer av det historiska området (som ju huvudsakligen grävdes ur i mitten av 1900-talet). Dessutom passar det perfekt med planeringen av Västlänken, som ju har byggstart ca 2016-17. Vilket är ungefär samtidigt med den första planerade etappen av Frihamnen.
 0
Emanuel Alfredsson (4 Juli 2013 13:07):
@Anders N

Är det bättre att Frihamen blir en del av staden än det Mega-Hovås som nu ÄU föreslår?

Det gäller att tänka utanför boxen lite.
 0
noname (4 Juli 2013 13:39):
En liten detalj som kolliderar med er plan är nya Semconhuset som tar en del av marken brevid SVT-huset i anspråk. Bygget redan påbörjat.

http:​/​/​www.​lindholmen.​se/​sv/​node/​33439
 0
Anders Nilsson (4 Juli 2013 18:47):
Emanuel E: Kvartersstad är inte att tänka utanför boxen. Det är ett beprövat och väl fungerande koncept. Problemet är snarare att allt för många försöker tänka utanför boxen och skapa "framtidens stad".

Sedan är kvarterstaden i det här förslaget rikigt usel. Glesa småstadskvarter med stora innergårdar i ett av Göteborgs mest centrala lägen?! Kommer ju inte finnas utrymme för större butiker utan det blir småbutiker a la Gibraltargatan. Och varför ska alla gatorna vara breda som Lindholmsallén?

Yimby gör mycket bra, men det här förslaget tilltalade inte mig.
 0
Emanuel Alfredsson (4 Juli 2013 20:01):
@Anders N

Har du varit på Manhattan? Där är det i princip 20 meter gatubredd överallt. Upper West Side och Chelsea samt Battery Park är förebilderna för det här projektet, eller?
 0
Anders Nilsson (4 Juli 2013 21:03):
@Emanuel A:

Har varit på Manhattan många gånger och jag antog faktiskt att Battery park var förebild till parken längst ned på Bananpiren. I övrigt ser jag inte många likheter med Manhattan i förslaget.

Lindholmsallén är 60 meter bred med cykelbanorna och det är nästan 80 meter mellan husen på vardera sidan vägen. Avenyerna i New York har fyra filer. Varför ska Frihamnen behöva ha samma gatubredd som Manhattan? De täta kvarteren och smala gatorna i Amsterdam är nog en bättre förebild för en stad som Göteborg. Eller varför inte titta på kvarteren runt Domkyran här i stan.

Sedan hittar du aldrig stora innergårdar i central lägen i en storstad. Påminner mer om Alingås än Manhattan.
 0
Johannes Hulter (4 Juli 2013 21:53):
Anders: Nu har vi fått kritik både för att innergårdarna är för små och för stora. :) Innergårdarna har ungefär samma storlek som i Linnéstan. De flesta gatorna är runt 20m breda, dvs. aningen bredare än Nordenskiöldsgatan, vilket gör att man får bra trottoarer (och ganska nära en normal Manhattan-gata för övrigt). Bygger man ca 10 våningar i snitt så blir det nog ett ganska bra stadsrum. Inte direkt Alingsås... :)

Men det går naturligtvis att modda planen, krympa gatubredder, bygga gårdshus etc.
 0
Gunnar Einarsson (4 Juli 2013 22:54):
Kör 18 meter som standardbredd för vanlig stadsgata, så blir det konsekvent med 1800-talets stenstadsplanering, eller i alla fall att gatorna konvergerar mot detta mått. Smalare gator kan dock också förekomma, exempelvis runt 12 meter (exempelvis Nordhemsgatan, långgatorna).

18-metersmåttet hittar man för övrigt även på Manhattan. Exempelvis Avenue B har tydligen detta mått, alltså exakt samma bredd som Nordenskiöldsgatan. Får intrycket att samma även gäller för ett stort antal tvärgator.

Kvarteren på skissen har jag hela tiden betraktat som stiliserade sådana. De återger alltså exempelvis inte gårdsflyglar och gårdshus (som ändå inte kan förutsägas i detalj). Hade jag fel?

P.S: Sedan vet jag ju inte om de som gjorde skissen utgick från några exakta mått för gator kontra kvarter, mest att syftet var att man skulle efterlikna proportionerna i exempelvis Stockholms och Göteborgs innerstad.
 0
Johannes Hulter (4 Juli 2013 23:14):
Gunnar: Låter bra. Ja, det planen illustrerar är en övergripande struktur. Huruvida någon gata ska vara 20 eller 18 meter, exakt hur stor del av varje tomt som får bebyggas etc. är intressanta och viktiga frågor som går att finslipa när man hittat en övergripande struktur som funkar. För min del kan man krympa gatorna med en meter på vardera sidan, visst. :) Men den lilla redundansen kan också vara bra att ha...
 0
Anders Nilsson (4 Juli 2013 23:20):
Johannes: Jag har lite svårt att förstå kritiken om att innergårdarna skulle vara för små. Tycker det ser ut som ett tjugotal Gamla Ullevi placerade jämter varandra ;)

Vet att jag varit lite gnällig idag, men tycker att Yimby i regel brukar komma med vettiga förslag :) Personligen hade jag gärna sätt Frihamnnen bebyggas med riktigt täta kvarter och gångfartsgator.
 0
Johannes Hulter (4 Juli 2013 23:50):
Anders: Ingen fara! :) Jag har inte de exakta måtten på innergårdarna i huvudet, men husdjupet är 12m, så utgår du från det så får du en bra bild. Du kan jämföra med den befintliga kvartersstaden i norr så ser du att gårdarna är ganska modesta, speciellt om man tänker sig 10+ våningar på husen.

Läs forumtråden så kan du följa hur resonemanget gått: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​20​31
 0
Matthias H. (5 Juli 2013 00:07):
Anders, innergårdarna är nog inte skrivet i sten i förslaget. Det går säkert att bygga igenom dom, jag ser också gärna mindre gårdar. Detta är ju en framtagen principskiss som snarare ska jämföras med alla andra knasiga ickestadsmässiga förslag som finns och som kommer (Cullberg undantagen). Själv hade jag velat haft mindre vatten och ännu mer stad men detta eller Cullbergs Vikingförslag skulle göra GBG till en jäkligt mycket mer intressant stad.
 0
Hannes Johansson (5 Juli 2013 11:43):
Noname: Nej, det där Semcon-huset kom som en blixt från klar himmel, åtminstone för mig. Jag hade inte hört talas om det när vi började skissa på planen. Det kan inte ha tagit många veckor från idé till spade i marken. Värt att undersöka. Det är väl kanske ett helt vanligt fall av att "den öppna dialogen" och visionerna får maka på sig när det kommer en köpstark aktör och vill bygga.
 0
Matthias H. (5 Juli 2013 18:04):
Göteborgsandan visar sitt fula ansikte gång på gång på gång...
 0
Patrik Sterky (6 Juli 2013 10:21):
Jag skulle säga att man inte bör ha radier under 100m (ju mer desto bättre), eftersom det inte finns nån anledning att planera kvartersstrukturen så när man har ett vitt papper. En 100m radie på gaturäl medger ungefär 40-45 km/h för spårvagnen. I brunnsparkens små radier kan man köra 5-10 km/h, att lägga detta på linjen in mot centrum är ett effektivt sätt att minska kollektivtrafikåkandet. En tunnelbana har t ex få radier under 200m, och skall man köra lite längre spårvagnar/stadsbana bör standarden vara högre. Med ett långt fordon tar det en faslig tid för hela fordonslängden att passera i 5-10 km/h i varje kurva...

Bygg inte heller två grenar, blir svårt att trafikförsörja. Bättre att lägga ett starkt stråk i mitten av området.

Radier som här ritats, främst vid triangelspåret och i öster kommer medföra stort oljud och höga underhållskostnader.
 0
Anders Nilsson (6 Juli 2013 13:09):
Johannes: Med 12 meters husdjup så får du väldigt begränsade verksamheter i markplan. Kommer mest bli småbutiker som säljer baguetter med rödbetssallad :) Tycker istället att i centrala lägen ska man prata om ljusgårdar och inte innergårdar. Se exempelvis centrala Paris där det egentligen inte finns några innergårdar att tala om. Ta gärna en titt på centrala Paris med Google Maps! Samma gäller egentligen innanför vallgraven här i Göteborg.

Hannes: Inte för att det kommer hända, men enda chansen att få ett litet Manhattan i Frihamnen är att försöka gynna kapitalstarka aktörer. Manhattan byggdes inte genom "den öppna dialogen" utan är ett resultat av att just kapitalstarka aktörer haft fria händer.
 0
Anders Nilsson (6 Juli 2013 13:27):
Tycker Atens hamnstad Pireas (eller Pireus på svenska) vore en fantasisk förebild för Frihamnen och Ringön. Pireas har samma avlånga kvarter som Manhattan fast i lite mindre skala. Arkitekturen är inte alls speciellt märkvärdig, men just stadsplaneringen och kvartersstrukturen gör mig väldigt förtjust i Pireas.
 0
Emanuel Alfredsson (6 Juli 2013 13:57):
Man kan ju alltid lägga innergårdarna lite högre upp. Man kan se till att den alltid är tre-fem våningar från den högsta våningen. Då kan man lägga större verksamheter i bottenplan.
 0
Hans Jörgensen (6 Juli 2013 16:43):
Emanuel: lysande!
Det vore verkligen att använda ytor väl.
Förutom förrådsutrymmen, tvättstugor, cykelgarage, och verksamhetslokaler kan utrymmet också användas för bilparkering.
 0
Hannes Johansson (6 Juli 2013 17:59):
Emanuel: Precis, det har vi diskuterat vid flera tillfällen, och det görs ju tydligen på vissa ställen redan. Problemet löst.
 0
Hannes Johansson (6 Juli 2013 18:02):
Anders: Titta på Semcon-huset. På vilket sätt tycker du att den förbättrar staden vid Lindholmen? Jag är inte säker på att Manhattan i alla avseenden bör vara förebilden heller. Jag har visserligen inte varit där men såvitt jag förstått är stora delar av Manhattan, speciellt där de köpstarka finansverksamheterna har etablerat sig, i princip helt öde på stadsliv. Hur som helst så är det ju i alla fall inte helt i god smak att ha uttalat en stark ambition om att föra öppen dialog, och sedan köra över den processen så fort nån kommer och vill betala lite extra. Om det nu är så det gått till. Det ger ju i alla fall det skenet.
 0
Emanuel Alfredsson (6 Juli 2013 18:19):
Lita på mig. Manhattan är inte öde på stadsliv. Finansdistrikten är lika täta som centrala Göteborg.
Mycket pga nederländska stadsplanerare.
 0
Anders Nilsson (6 Juli 2013 19:21):
Håller med Emanuel och stadsliv är egentligen inte något problem någonstans på Manhattan. Finanskvarteren och de offentliga verksamheter på nedre Manhattan gör det området kanske lite tristare kvälltid, men på Manhattan har du alltid nära till stadsliv. Ett stenkast från finanskvarteren ligger ju Soho, China Town och Little Italy där det kryllar av verksamheter.

Minns att jag argumentera med Johannes här på Yimby om Stuyvesant Town (Stuy Town) för något år sedan. Jag tyckte att Stuy Town, ett enormt hus-i-park-område på östra Manhattan, faktiskt tillförde något till Manhattan eftersom stadsliv ändå inte är någon bristvara där. Kommer inte ihåg om jag lyckades övertyga Johannes till sist :) Det som iaf inte funkar är att lägga ett Stuy Town 15 km nordost om centrala Göteborg :)

http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Stuyvesant_​Town%E2%80​%93P.​.​
 0
Johannes Hulter (6 Juli 2013 19:58):
Anders: Du tyckte innergårdarna var för stora, det var därför jag gav dig husdjupet (12m) så att du kunde jämföra. Det är ett vanligt husdjup. Hur man sedan löser bottenvåningen är en annan fråga, där kan man naturligtvis exploatera hela bottenplan och ha innergården en våning upp.

Downtown Manhattan är ju ökänt för att det är en trist kontorsöken (om än med många fina hus). Jane Jacobs lyfte fram det som ett exempel på mångfaldens självdestruktivitet.

Stuy Town är ju samma fenomen som tex Masthuggsterrassen. En bostadsenklav i närheten av levande stad. Naturligtvis bidrar det mer än en grusplan hade gjort, men det hade naturligtvis varit ännu bättre om man inte rivit blandstadskvarteren som låg där Stuy Town respektive Masthuggsterrassen ligger idag. Eller om man byggt nya blandstadskvarter istället för en bostadsenklav.
 0
Anders Nilsson (6 Juli 2013 21:01):
Johannes: Ja inser att jag inte lyckades övertyga dig om Stuy Town :) Min åsikt är dock att Stuy Town funkar i en stad som New York. Jag tycker den tillför mångfald och att det är ok att det inte är folkliv överallt. Och på somrarna är det ofta olika aktiviteter där och konserter vid the Oval. Om jag skulle bo i New York skulle jag faktiskt verkligen överväga Stuy Town. Sedan ligger ju East Village precis intill.

Och är det bara kvartersstad som tillför kvalitér så skulle ju Aten vara mycket häftigare stad än New York. Aten är fantastisk stad i sig, men ett problem är att olika delar av Aten inte skiljer sig så hemskt mycket åt. Problemet i Göteborg däremot att vi har för många delar, exempelvis Masthuggsterasen, som inte bidrar till en levande stad.
+1
Emanuel Alfredsson (6 Juli 2013 22:21):
Ja, nio miljoner folk på en ö med en tredjedel av Hisingens storlek gör väl att även de modernistiska komplexen känns folkrika. Där är väl skillnaden mellan Stuy Town och Masthuggsterassen.
 0
Gunnar Einarsson (6 Juli 2013 22:35):
Patrik Sterky, fast borde vi inte egentligen se till att spårvagnen förblir just en spårvagn, det vill säga relativt korta ekipage som tar sig fram i maklig takt i bl.a gatuspår? Som renodlat koncept är det ju att betrakta som en fördel om spårvagnen kan utnyttja just snäva svängradier.

Behöver vi sedan utöver spårvägen även en stadsbana så bör vi också hellre skaffa oss en stadsbana, skulle jag nog föreslå, inte någon slags jättelång spårvagnsstadsbanehybrid med svårbemötta krav på gaturummet.

Men du har säkert rätt i att 'sidospåret' i väster kanske inte behövs.
 0
Jonas Fredö (7 Juli 2013 10:53):
@Emanuel Alfredsson. Manhattan county har bara 1,6 milj invånare. Ön i sig , något mindre.
 0
Johan Bengtsson (7 Juli 2013 11:53):
@Gunnar Einarsson (I går 22:35):

Visst, kanske det. Men då får vi nog skrota många av de spårvagnar vi har idag, de nyare... D.v.s. om man vill att det verkligen skall fungera så att man inte drabbas av ännu mer gnisselproblem och kraftigt slitage. Jag kanske har fel, någon som är mer spårvagnskunnig kanske kan reda ut detta.
 0
Johannes Hulter (7 Juli 2013 12:08):
Patrik mfl: Hur skulle ni vilja att spårvagnen gick istället? Dra ett streck, så kan vi se om det går att arbeta in i planen. :)
 0
Peter Bilist (7 Juli 2013 12:52):
Om Frihamnen verkligen ska vara en del av city så förtjänar området två spårsträckor.

Vad gäller hastighet så är långsam spårvagn i stadstrafik något göteborgskt, som ger karaktär åt livet i staden. Man tar vagnen mellan Järntorget och Brunnsparken, eller mellan Korsvägen och Valand. Det går inte snabbt, men fyller sin funktion både som transportmedel och identitetsskapare.

Problem uppstår när man bara vill passera centrum, och inte vill spendera någon extra tid på att beskåda stan, men då ska man beakta att farten på sträckningen mellan Backaplan och Hisingsbron inte behöver bli så mycket lägre än i dag, och att en ny förbindelse från Lindholmen till Masthugget kommer att bli ett alternativ för de som inte har centrum som en destination.
 0
Peter Bilist (7 Juli 2013 13:10):
För övrigt så saknar jag den väst/östliga kopplingen med Järnmalmsgatan. Riv Renova och dra gatan hela vägen från frihamnsparken till Ringöns små hamnbassänger, eventuellt tillsammans med en liten kanal genom Ringön.
 0
Gunnar Einarsson (7 Juli 2013 13:22):
Johan Bengtsson, det handlar väl om miljardförluster, men personligen hade jag nog inte haft något emot att skrota ner de italienska vagnarna och köpa svenskt och gynna svensk industri istället. Vilket man givetvis borde ha gjort från början.

Som jag ser det så skall spårvagnar skramla lite i kurvor, inte gnissla och tjuta och givetvis klara snäva svängradier utan att köra sönder hjul och räls i förtid.

Fast ASEA bor väl inte här längre...


P.S: Ovanstående får tas för vad det är. Undertecknad är nu inte efterfrågad spårvagnsexpert.
 0
Hans-Olof Hansson (7 Juli 2013 13:56):
Det finns ingen svensk tillverkning av. Spårvagnar. Allla vagnar måste därmed köpas utomlands. Fast kanske inte från Italien igen...
 0
Gunnar Einarsson (7 Juli 2013 15:41):
Nej, självklart har vi inte det numera. För inte så länge sedan hade vi både Hägglunds och ABB, men nedmonteringen av landets industriella bas har ju fått pågå ostört ganska länge nu.

Hörde att det däremot görs bra spårvagnar i Tyskland och Böhmen. Kanske vore nåt.
 0
Daniel Bergqvist (7 Juli 2013 16:33):
Hans H (4 Juli 00:27):

Vad är en "liten innergård?"

Själv bor jag i ett kvarter från 20/30-talet med hus i 5-6 våningar. Stor öppen lummig innergård där varje fastighet (totalt 6 stycken) har en lott vardera med plank, staket eller häck emellan. Förutom cykelställ under tak finns en liten gräsmatta med utemöbler, planteringar och träd. Övriga lotter ser ungefär lika dana ut.
Tilläggas skall att kvarteret har både små och stora lägenheter. Blandat "folk", unga som gamla. Barn spelar boll och leker, på kvällen ligger grilloset som en tät dimma över gårdarna. Förståeligt att detta kvarter är ett av de mest attraktiva i hela Lund, kulturmärkt och varsamt renoverat genom åren - helt intakt.

Det som visas i bloggen rymmer inte ovan funktioner och jag har verkligen svårt att se någon mysfaktor i en trång, mörk och otillgänglig innergård.
 0
Johan Bengtsson (7 Juli 2013 17:15):
@Peter Bilist (I dag 12:52): Jag vill ha en spårtrafik som _fungerar_. Jag har absolut noll behov av en spårtrafik som är "identitetsskapare".

Jag åker aldrig spårvagn mellan platserna du nämner, jag går istället.
Gratis motion och vagnen är ju ändå superseg.
 0
Johan Bengtsson (7 Juli 2013 17:17):
Hur stort är området?
 0
Hans H (7 Juli 2013 17:18):
Nej, jag förstår att inte alla tycker samma. Och det är det som är charmen med variation, då kan jag kan få min perfekta innergård och du kan få din... fast inte på samma ställe då.
 0
Peter Bilist (7 Juli 2013 17:31):
Ja, men Johan, då kan vi ju ordna staden efter dina behov. Case closed, eller?
 0
Johan Bengtsson (7 Juli 2013 17:42):
Jag är knappast den ende som har det här behovet...
 0
Peter Bilist (7 Juli 2013 17:48):
Det har väl inte med saken att göra, så länge man struntar i annorlunda behov.
 0
Johannes Westlund (7 Juli 2013 20:54):
Tror uppfattningen om små innergårdar handlar mer om missuppfattad skala än något annat. Fastigheterna är 12 meter breda om jag inte minns fel. Vissa innergårdar som är ritade är nästan fotbollsplansstora. Andra är lite mindre och mer intima. Det finns nog hur som helst utrymme för möbler, fotboll, odlingar och allt möjligt annat på innergårdarna.
 0
Daniel Bergqvist (7 Juli 2013 21:42):
@Hans: fast det är ju inte så det går till i praktiken. Söker man en viss typ av skarm eller orginalitet köper man sig den, ofta i form av bostadsrätt i äldre miljö. Nya kvarter, hur variationsrika de än må vara, följer en viss standard och förutbestämt ideal - ljust och fräscht med balkong. Tillräckligt många ser dagens bostadsproduktion som tillräckligt attraktiv för att beställaren ska slippa tänka nytt (tex på det sätt du önskar med mörka innergårdar "för mysfaktorns skull".
 0
Daniel Bergqvist (7 Juli 2013 21:48):
Ju lägre hus, desto mindre innergårdar kan accepteras (det är nog de flesta överens om), så de minsta innergårdarna på Yimbys plan kan ju med fördel omgärdas av småskalig bebyggelse - helt enligt visionen om att blanda ;) Jag tänker mig "gränderna" ute vid TurningTorso som ett skolexempel på hur man kan blanda hög och låg exploatering inom ett å samma område:

http:​/​/​www.​wohnwerk.​se/​wp-​content/​uploads/​20​10​/​10​/​Bild.​.​
+1
Hans H (8 Juli 2013 00:11):
Daniel: Att man bygger halvdant och enformigt idag och har svårt att tänka utanför ramarna är inte en anledning att uppmuntra det.

Och ja, moderna fastigheter följer vissa ideal. Ideal som gör att en lägenhet i en 100 år gammal fastighet, som givetvis inte är i mint-condition på något vis, kostar lika mycket som en lägenhet i en splitter ny fastighet. Det om något är en rejäl sågning av dagens ideal i fastighetsbranchen... bara i fastighetsbranchen kan en 100 år gammal pryl ha lika högt bruksvärde som en ny pryl.

Men tar man Hasselbladska huset som ett exempel på ett med göteborgsmått högt hus (även om det inte är så många våningar), så har det en innergård på 9x12 meter och är högt som ett modernt 7-8-våningshus. Innergården är förtjusande och kompletterar resten av fastigheten utmärkt. Så nej, en liten innergård förutsätter inte en med göteborgsmått mätt låg fastighet. (De tre fastigheterna i Yimbys Frihamn med minst storlek på innergården hade en innergård i ungefär samma storlek)

Och vill man ha in mer ljus så är ett sätt att få små innergårdar att bli ljusare att höja upp innergården en eller flera våningar. I Hasselbladska huset så är innergården upphöjd en och en halv våning... vilket motsvarar lite drygt två moderna våningar. Och vill man så kan man skippa en mindre innergård helt och hållet, utan använda hela tomten till en fastighet och sätta ett höghus eller en skyskrapa på platsen.
 0
Johannes Hulter (8 Juli 2013 00:39):
Vad gäller storleken på innergårdarna så varierar de som ni ser en hel del i området. Kollar ni på de befintliga kvarteren på andra sidan Lindholmsallén så får ni en bild av storleken. De största ligger på ca 2500kvm, de minsta runt 100kvm. Det blir alltså en stor variation av livsmiljöer. Personligen tror jag mer på att inte försöka skräddarsy utformningen utan bara sätta det grundläggande gatunätet, fastihetsgränserna, några grundläggande byggregler (lokaler i botten etc) och sedan låta staden utvecklas. De minsta kvarteren kan bli låga, småskaliga bostadskvarter med en liten innergård, eller så blir det en bra tomt för ett höghus.
 0
Gunnar Einarsson (8 Juli 2013 01:37):
Daniel Bergqvist, om det bara är 6 tomter i kvarteret du bor i, så misstänker jag att det kan vara ett ganska litet kvarter.

Ett rektangulärt kvarter i stenstaden som är obehindrat av externa faktorer brukar däremot mäta minst ca 60 x 100 m och ha ett tiotal tomter. Bara några av kvarteren på skissen verkar i och för sig vara av den storleken (och de har också tomter som är betydligt längre längs gatan än typiska sekelskiftes- till 20-talsklassicistiska dito), men det innebär också att ju större kvarteret är desto fler gårdsflyglar, stora gårdsrisaliter m.m. kan förekomma och antagligen ändå vidmakthålla motsvarande grad av öppenhet som du ser som ett ideal.

Personligen skulle jag dock kunna tänka mig att vissa kvarter tillät väldigt hög exploatering och således många små kringbyggda gårdar, medan andra kunde ha krav på att lämna tomterna fria utan gårdshus. Lite tycke och smak helt enkelt som kunde regleras via stadsplanen.


Johannes, beträffande gatubredd, vem vet, en meter mindre på vardera sidan gatan kanske är jätteviktigt för dimensionerna och det gyllene snittet. Eller nåt. :-)
 0
Patrik Sterky (8 Juli 2013 09:19):
Hej, har gjort en liten skiss över hur jag tänker och hur det tänktes i utredningen för spårväg Norra älvstranden utredningen.

Hållplatserna är 45m långa och är förberedda för att förlängas till minst 60m utrymmesmässigt. Får jag välja skulle det vara förberett för 75-80m, likt tysk Stadsbana.

Som svar på gullig spårväg, så är det väldigt kostsamt i antal resenärer att köra så långsamt som det är ritat. Alla resenärer längre ut på Norra Älvstranden får väsentligt längre restid. I utredningen såg vi även att behovet av att köra MINST 60m långa spårvagnar uppstod redan 2030 givet den exploateringsgrad man tänker sig. Eftersom jag ser det som otänkbart att man hinner/har råd att bygga något bättre/med högre kapacitet än en stadsbaneanpassad spårväg tycker jag det är en självklarhet vad vi måste göra.

Tror denna länk skall fungera, den ligger bland mina album på min profil.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​member/​AlbumImage.​aspx?​image=​a1eff.​.​
 0
Patrik Höstmad (8 Juli 2013 09:28):
Lägg spåret lite längre söder ut så behöver vi inte riva de befintliga hamnbyggnaderna.
+1
Patrik Sterky (8 Juli 2013 10:56):
Läget var inte så exakt, utan principen av att lägga ett genomgående spår med bra geometri och bra anslutningspunkter, samt mer glesa stationer med lite längre plattformar.
 0
Daniel (8 Juli 2013 11:14):
Hisingen är väl annars ett perfekt ställe att bygga den där högbanan vissa pratar om då nästan all spårväg måste vara ny. En högbana är ju inte beroende av kvarter m.m. utan kan gå att dra genom hus. Hisingen har ju inte någon tradition av markbunden gatumiljöplacerad spårväg.

http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​a/​a3/​Mia.​.​
 0
Peter Bilist (8 Juli 2013 11:17):
Sterky: "gullig spårväg", är det verkligen din intellektuellt hederliga tolkning av mitt inlägg?
+1
Emanuel Alfredsson (8 Juli 2013 11:18):
Eller så kör vi markbunden spårväg PLUS stadsbana. Mycket bättre lösning som också gör att staden känns enhetlig.
 0
Patrik Sterky (8 Juli 2013 11:25):
Det var väl så mycket skrivet till Gunnar Einarsson, men att vi skulle bygga en gnisslig, långsam spårväg med vilje det är inget jag tycker är eftersträvansvärt när vi har ett vitt papper och kan planera staden även utifrån ett spårvagnsperspektiv.

Det finns en anledning till att Lund vill bygga med Tysk standard istället för Göteborgsk, sen återstår det att se vad man får givet den projektör man valt.
 0
Daniel Bergqvist (8 Juli 2013 12:01):
Gunnar Einarsson: mätte upp 40*100m via eniro ;)

Gårdshus har den funktion att varje fasad får en "tyst" sida, men insynen är påtaglig och lägenheterna får mindre ljusinsläpp. Däremot tror jag det finns en marknad för lägre gårdshus med tillhörande uteplatser.

Min poäng är att gårdarna inte får vara för små - det passar inte in i dagens normer och efterfrågad miljö. De öppna/stora och lummiga innergårdar som GP skrivit om förenar boendes intressen och förvaltarnas/byggarnas krav.
 0
Johannes Hulter (8 Juli 2013 12:32):
Patrik S: Utifrån din bild så är väl det enklaste att helt enkelt skippa den inre linjen och bara köra i Lindholmsalléns sträckning? En hållplats i korsningen med Kvillebäcken.
 0
Daniel (8 Juli 2013 15:43):
Det är väl bra att ta till sig Sterkys förslag, med tanke på att folk polisanmäler spårvägen för gnissel när dom bor i centrala stan. Dock så får man inte glömma av att kunna länka till spårvagnshallen som ska byggas på Kvillebangården.

För övrigt så saknar jag detta fortfarande med högbanan alt. u-bana. Stora visioner om hur det skulle få plats i Nya Allén, men när ett område stort som innerstaden ritas upp så planeras det in precis samma spårväg som man kritiserar för att det endast finns den sortens spårbunden trafik i centrum.

Hade varit bättre att låta spårvägen aldrig gå ner till marken efter att det passerar Göta Älvbron.
+1
Tobias Axelsson (8 Juli 2013 15:51):
Ja, det vore väl perfekt att nyttja det där kajskjulet som högbanestation.
 0
Per Nilsson (8 Juli 2013 18:54):
Fyll inte igen Frihamnen! Utnyttja vattnet så mycket som möjligt. Kryssningsterminal samt lite Nyhavn och Akers brygge. Göteborg är ju fortfarande en hamnstad eller...????
 0
Emanuel Alfredsson (8 Juli 2013 19:08):
Göteborg kan fortfarande vara en hamnstad även om man fyller igen och ger vissa områden lite mer fokus på sådan verksamhet, som vid SVT. En gästhamn är också en hamn, vettu.
 0
Patrik Sterky (8 Juli 2013 19:10):
Du når banhallen via triangelspåret, likaså om man vill ha en linje som går Backa - Norra älv.

Eftersom det är extrema lerlager här måste utrymme för Högbana/Tbana reserveras nu, i praktiken en ca 40 m bred korridor, mer vid stationerna, där korridoren aldrig har radier under 200m och helst inte mindre än ca 400-500m. Inte trivialt...
 0
Johannes Hulter (8 Juli 2013 19:24):
Patrik S: Ja, men då blir det väl utmärkt att köra högbanereservat i brons förlängning och sedan generös sväng in på Lindholmsallén?
 0
Gunnar Einarsson (8 Juli 2013 20:44):
Tack för skissen, Sterky. Förstår hur du resonerar. Två frågor inställer sig dock.

1) Om vi ändå måste köra spårvagnarna på snäva kurvradier och delvis trafikmixade gatuspår i resten av innerstan, vad vinner vi då på att förbereda Frihamnen på 60 meter långa stadsbanelika vagnar? De långa vagnarna kommer ju inte att gilla kurvradier och hållplatser i resten av stan heller.

2) Om det är så att stadsbanelik spårväg genom Frihamnen förutsätter Allélänken eller motsvarande - vilket redan landar oss i stadsbanebudget - varför då alls bekymra oss om att förlänga spårvagnarna så kraftigt, istället för att bara anlägga den stadsbana som staden uppenbart kräver? Varför inte go all hog, planera för verklig planskildhet och hålla stadsbana och gullespårväg åtskilda som självständiga trafikslag?

Att leda både spårväg och stadsbana över till Hisingens del av innerstaden borde såvitt jag kan se inte medföra några svåröverkomliga problem. Stadsbana i form av högbana skulle på givna avsnitt kunna gå ovanpå spårvägen.


* For the record bör det möjligen tilläggas att före spårvagnsolyckan på Vasaplatsen så brukade 45 meters spårvagnsekipage regelbundet gå genom staden i form av trippelkopplade pedalvagnar.
 0
Gunnar Einarsson (8 Juli 2013 21:08):
Per Nilsson, vi kanske borde framlägga planer för olika igenfyllningsalternativ?

Som jag ser det vore det bra om i alla fall Lundbyhamnen (från 50-talet) kunde fyllas igen eftersom Lindholmsalléns förlängning och stadsmässiga anslutning till Frihamnen mer eller mindre kräver det.

Men ett alternativ där inga hamnbassänger fylls igen kanske också kunde planeras för.

Och ja, Göteborg är en sjöfartstad och det är inte otänkbart att den blir så ännu mer i framtiden när det börjar kosta en månadslön att fylla bensintanken.
 0
Patrik Sterky (8 Juli 2013 22:01):
@Johannes, det skulle funka. Men man bör bygga så stationerna hamnar så centralt som möjligt där det bor folk. Men med framtida expansion, varför nte.

1. En spåvagn som klarar mindre radier klarar även större radier, dvs vi kan köra med dagens fordon nu. Bygger vi i framtiden en stadsbana så kan man så välja lite bättre vagnar med bättre boogier, inte anpassade för så små radier som vi har i city. Dvs, varför bygga nytt för gårdagens standard. Överhuvudtaget undviker man de radier vi har i city när man bygger nytt, även nytt för vanlig spårvagn.

Längden på vagnen och kurvradien har mest med att en längre vagn tar betydligt längre tid att köra i en snäv radie, pga dess längd, än en kortare. Hållplatslängderna i stan är ett problem, och vi föreslog att man skulle börja med nån linje för 60m vagnar för att klara kapaciteten till Norra älvstranden. Förslaget är Angeredsbanan, som är byggd för 90-100m stadsbanevagnar (ni kan stega in Hammarkullen som tydligt exempel). Detta diskuterades även i en tråd här på forat.

2. Kräver, se ovan. Men inom rimlig tid tror jag staden kräver t ex Allelänken. Men det är svårt att bygga allt samtidigt, därför tvingas man inse att en succesiv utbyggnad med ett fastlagt mål (det var man betydligt bättre på förr än nu! T ex reservat för spårvagn i Litteraturgatan). Så när man bygger ut så bygger man för framtiden, men som går att nyttja med dagens fordon och dagens standard.

Att man inte tar beslut om allt är att behovet inte blivit överakut ännu, samt att det finns lite olika meningar om vad som skall göras. Tror Allelänken är en frisk fläkt över att det kanske inte är omöjligt att börja tänka tunnelbana/stadsbana i city. Klart är dock att debaklet med Västlänken och Trängselskatterna troligen gjort visionära politiker fega att våga föreslå något stor igen, därför tror jag tyvärr att vi kommer få vänta ett tag innan man vågar börja diskutera så stora projekt som Allelänken i city igen. Att bygga spårvagn på Norra älvstranden ligger dock inom räckhåll, och då förhoppningsvis byggd även för framtidens behov.

**Förövrigt var det Kringen och behovet av fler vagnar (förlängningen av M21 till M31) som hade ihjäl 45m vagnarna i staden. Under ganska många år kördes fyrkopplade pedal M25 vagnar på Angeredsbanan i högtrafik, dvs 60m tåg.
 0
Christian (9 Juli 2013 11:18):
Fint, men vad händer då med Göteborgs Hamn?

Finns det inte en poäng med att låta hamnverksamheten finnas utanför Älvsborgsbron så kan man förtäta och smalna av Göta Älv innanför den och kunna skapa en flodstad a'la Paris/London?

Att förstöra för hamnen verkar dumt.
 0
Sven Renquist (10 Juli 2013 00:09):
Semcon-huset är inte det enda som är på G i Frihamnen som krockar med er och andras framtidsplaner. Göteborgs Hamn har fått tillstånd att lägga förorenade muddermassor i hamnen (vet inte exakt utbredning meen iallafall framför Kanalhuset). Man kan ju anta att det kommer att fördyra om man vill bygga där det är vatten idag.
 0
Johannes Westlund (10 Juli 2013 00:24):
Varför ska det ligga förorenade muddermassor i direkt närhet till ett område som ska bli steppingstone för Göteborgs innerstad att växa över älven? Där vi tydligen ska ha en jubileumspark/träskpark. Där det pratas nytt bad och innerstad. Vem hade en dålig dag på jobbet? Älven borde ju göras badbar vid Frihamnen så att vattnet kan utnyttjas på fler sätt av medborgarna, ge fler kvaliteter. Men nej, det blir giftdeponi, liksom hela norra älvstranden tyvärr blivit deponi för diverse utspridda skokartonger. Det är väl ungefär vad man kan säga om de konkreta resultaten av älvstrandens exploatering så här långt: deponi.
 0
Patrik Höstmad (10 Juli 2013 00:32):
Sven, enligt förstudien läggs muddermassor i hela Lundbyhamnen bakom en skyddsvall i Kvillepirens förlängning. Botten höjs så det blir 4 m vattendjup istället för 8 m vattendjup, dvs för fritidsbåtar. Både den befintliga botten och muddermassorna är förorenade. Saneringeringen av hela Frihamnen bedömdes kosta 50 miljoner men det var en bedömning med mycket stor osäkerhet. Men det är bara 120 kr/kvm, så det är väl inget problem? Jag gissar att de tänker låta muddermassorna i Lundbyhamnen ligga osanerade för det vore väl ganska osmart att strula dit och sedan bort förorenade massor i stans viktigaste stadsutvecklingsområde.
 0
Patrik Höstmad (10 Juli 2013 00:38):
Johannes W, det blir hur som helst inget bad direkt i orenat älvvatten. Bara en sådan sak som att vid mycket regn breddar avloppet ut i Kvillebäcken. Vi kraftigt skyfall kan man se saker man inte vill se i Kvillebäcken. Om det blir bad kommer det bli en bassäng.
+1
Johannes Westlund (10 Juli 2013 00:53):
Jo, så är det väl. Men det är genomkorkat. Älven är en fantastisk kvalitet som har enorm potential. Här skulle göteborgare kunna få direkt tillgång till värdefullt vatten, bad utanför dörren trots att man bor i innerstan. Ännu ett skäl att ha bil försvinner. På vår facebookgrupp beskrivs i en tråd svårigheterna att kollektivt ta sig till en badplats. Och så har vi älven rakt genom stadskärnan.

Den är inte ren idag, men det är bara en fråga om vilja. Vill man att älven ska bli badbar går det att åstadkomma. Det kostar säkert pengar och kräver målmedvetet arbete under många år. Men våra barnbarn kanske kommer få njuta av att kunna slänga sig i från kajkanten, att kunna ta ett spontant sommardopp trots att man inte bor i villa långt ute i ett bilberoende läge vid nån sjö eller liknande.
+1
Patrik Höstmad (10 Juli 2013 01:04):
Centrala Älvstadens vision "Möta vattnet" kanske borde ha varit "Närma oss vattnet men håll säkerhetsavstånd" :)
Stockholm är ju känt för sitt rena vatten där det går att bada längs stränderna och att äta fisk från strömmen. Hur har de lyckats? Det blir i bland tydligt att Göteborg verkligen är en skitig industristad... Javisst är det i grund och botten bara en fråga om vilja.
 0
Krister (10 Juli 2013 08:16):
Beslutsvägar vad gäller kollektivtrafiken i Göteborg:

Göteborgs spårvägar Styrs av Västtrafik AB och Göteborgs Stads Trafikkontor.

Västtrafik AB styrs av Västra Götalandsregionen
Trafikkontoret styrs av Göteborgs stad

Göteborgs stad styrs av valda politiker och tjänstemännen på förvaltningar och kommunala bolag.

Det finns många möjligheter för att ovanstående olika beslutsfattare ej behöver ta ansvars för utvecklingen p.g. av oklara beslutsvägar.
 0
Sven Renquist (11 Juli 2013 18:17):
Patrik: Jag tror precis som du att de giftiga muddermassorna avses ligga permanent i Lundbyhamnen. Jag har inte hört någon debatt alls bland Göteborgs politiker om detta. Det enda jag läst är att länsstyrelsen godkände hamnens idé. Jag misstänker att politikerna inte har reagerat eftersom de inte inser konsekvenserna för stadsomvandling av Frihamnen. De har ju som bekant ett svagt engagemang för stadsbyggnadsfrågor.

Kia Andresson invigde t.ex igår en eldriven pråm som ska rensa kanalerna från skräp, tydligen ett stort steg för vår stads miljöarbete. Enligt artiken i GP siktar man på att göra Göteborgs innerstad till Sveriges hållbaraste. Ur det perspektivet är det ju förstås en fördel om Frihamnen inte bebyggs, en giftdeponi mitt i innerstaden imponerar knappast på någon prisjury.

Snart kommer väl Renova gräva ner sopor under Heden också. Logiskt sett sparar de lika mycket på att slippa köra skiten ur stan.
 0
Harald Freij (12 Juli 2013 10:35):
Om jag inte missminner mig drog man igång ett stort projekt i Paris för att göra Seine badbar, vet inte hur det gått med det men om man kan lyckas där så borde vi kunna lyckas med älven också. Att få till en central badplats hade ju gjort enormt mycket för den här staden.
 0
Emanuel Alfredsson (12 Juli 2013 11:20):
Vill du göra älven badbar, så får vi lägga ner alla fabriker som finns kring älven.
 0
Jens Ekengren (12 Juli 2013 16:15):
Emanuel: Varför då? De borde väl kunna hålla låga utsläpp i normalfallet, och borde kunna utrustas med larm om något nu skulle gå så fel att badplatsen behöver stängas.
 0
Hans-Olof Hansson (15 Juli 2013 21:40):
Emanuel,
det är inte utslåpp från industri som gör älven obadbar utan bräddning av hushållsavlopp. Alltså det som svensson spolar ner på toaletten. Inte så kul att bada i.
+2
Krister (24 Juli 2013 08:53):
Vasastaden byggdes mellan 1870-1920. Nu är det en av Europas bäst bevarade stadsdelar.
Göteborg upplevde en expansiv period under 1800-talet och 1866 utlystes en arkitekttävling, en av världens första. Förebilderna är boulevarderna i Paris och Ringen i Wien. Karaktäristiken är genuina stenhus med slösande rik ornamentik, mest i nyrenässans. Förläng denna gata över Heden ner till Sten Sturegatan med bevarad kvar kvarterstruktur!
 0
Krister (24 Juli 2013 10:08):
P.S:
Glömde skriva att jag menade Vasagatan i inlägget ovan.
 0
zoo (30 Juli 2013 16:12):
Nog för att Vasagatan/Vasastaden har många vackra och ståtliga byggnader, men "en av Europas bäsr bevarade stadsdelar" kan jag inte hålla med om.
Dessutom består den bara av ett relativt fåtal kvarter.
 0
Krister (31 Juli 2013 08:37):
Perioden 1870-1920 var Svensk Arkitekturs guldålder.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 4707 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


YIMBY Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
14 September 14:58 av Matthias H.
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
13 September 11:38 av Mikael Bigert