Utskrift från gbg.yimby.se
....

Stadens historia: Haga

Av Johannes Hulter 29 November 2010
58 kommentarer
 
Mellan Vasastan och Linné ligger Haga, en liten charmig stadsdel med anor från 1600-talet. I likhet med andra arbetarstadsdelar i Göteborg försökte de styrande under stora delar av 1900-talet att jämna den med marken. Pampiga Arbetareföreningen vid Järntorget försvann redan på 1950-talet.




Arbetareföreningen före/efter

Fler före/efter-bilder från Haga finns att beskåda här.

Till skillnad från många andra arbetarstadsdelar på kommunens saneringslista så förintades dock inte Haga totalt. De komplicerade ägarförhållandena och ett starkt motstånd från de boende gjorde att Haga red ut de värsta rivningsstormarna. Den grundläggande stadsstrukturen och ett antal hus bevarades.



Hagas historia uppmärksammades i början av året med en nypremiär för filmen "Haga lever!" och en utställning på Stadsmuseet där även kampen för att rädda kvarteret Oktanten och husen i Södra Gårda skildrades.

Den legendariska TV-serien Albert och Herbert utspelar sig i det gamla Haga, närmare bestämt på Skolgatan 15. Serien spelades in under slutet av 1970-talet när kampen om Haga var som mest intensiv.






Idag ser Skolgatan 15 lite annorlunda ut...

De gamla invånarna försvann i stor utsträckning när stadsdelen renoverades på 1980-talet. Idag är Haga ett mycket attraktivt bostadsområde och gentrifieringen har tagit fart trots det stora antalet hyresrätter, där allmännyttan äger nästan 80% av bostäderna. Medelinkomsten ligger numera runt 280.000 kr, vilket är 36.000 kr över kommunsnittet. Den enda gata som bevarats något sånär intakt är Haga Nygata, som har blivit ett uppskattat stråk för flanörer och turister med många caféer och butiker.



Förra året gav Länsstyrelsen ut en intressant bok som heter "Varför revs inte hela Haga?", där beskriver några av de aktiva under kampåren på 1970-talet bakgrunden till dagens Haga. Det är en oerhört spännande bok som finns att ladda ned gratis.

Där kan man bland annat läsa om den utredning som gjordes 1938, där ärkefunktionalisten Uno Åhrén gav några olika förslag på vad man borde göra med Haga. Alla förslag innebar naturligtvis att all befintlig bebyggelse (förutom biblioteket) revs och ersattes av monofunktionell bostadsbebyggelse, men det förslag som han själv förordade bröt dessutom med den gamla gatustrukturen i området.

Hade Åhrén själv fått bestämma så hade Haga sett ut såhär idag:



Såhär ser det ut i 3D om man lägger det över dagens Haga:





Uno Åhréns förslag på 12-våningshus i park - originalritning och 3D-modell

Nu blev det inte så, vilket man väl får vara glad för. Åhrén och de andra tidiga funktionalisterna hade inte möjlighet att riva i den utsträckning de ville, men de krattade manegen i stora delar av staden genom att se till att det infördes förbud mot att renovera och bygga till. På det viset förföll sakta stora områden i Göteborg.

Trettio år senare var tiden mogen för den stadsförstörelse som Åhrén med flera apterat. Haga skulle dock, mot alla odds, klara sig någorlunda genom de hårda åren. Trots att de flesta av lokalerna försvann i och med 1980-talets sanering så finns fortfarande, genom Haga Nygata, en länk mellan Vasastan och Linné. Ur ett urbant perspektiv är det oerhört viktigt, vilket vi påpekat tidigare här på Yimby.

Naturligtvis kunde man ha önskat att fler gator hade sluppit förvandlas till rena bostadsgator, i vissa fall utan ens entréer mot gatan. Landsvägsgatan är kanske det tydligaste exemplet på en gata som har förutsättningar för betydligt fler publika lokaler i gatuplan.



Landsvägsgatan (notera hur man försökt skapa vertikalitet med färgsättning)

Det är oerhört svårt, både byggnadstekniskt och ekonomiskt, att få in lokalyta i efterhand. Därför är det viktigt att man inte på förhand omöjliggör lokaletableringar för all framtid när man bygger nytt, vilket exemplet Kvillebäcken har aktualiserat. Som författarna till "Varför revs inte hela Haga?" påpekar så har dock förståelsen för urbana sammanhang ökat på senare år:

“
Det är också lätt att vara kritisk till den sanering som faktiskt genomfördes. Många som var med och kämpade för bevarande i sin stadsdel tycker att man inte nådde tillräckligt långt. De flesta kunde ju inte bo kvar. Större delen av de genuina gårdarna och de ursprungliga verksamheterna försvann. Det är sant, men med den tidens förutsättningar var det svårt att nå längre. Utgångspunkten hade under många år varit att allt skulle rivas och arvet efter 1930-talets radikala saneringsideal levde fortfarande kvar.

Om förnyelsen genomförts idag, när många ser ”blandstaden” som ett ideal, hade kanske fler lokaler för verksamheter ingått i planeringen.
”


Kommunala GöteborgsLokaler, som ingår i koncernen Framtiden, är numera en viktig aktör i Haga och förvaltar 8600 kvm lokalyta i stadsdelen, som räknas som ett av GöteborgsLokalers "torg". GL tar också ett allt tydligare grepp om utformningen och marknadsföringen av Haga, vilket väl inte är odelat positivt.

Man har börjat sätta upp kartskyltar över något man kallar "Shoppingstråket Linné & Haga" och även lanserat en ny logo och slogan för stadsdelen på stilenlig svengelska: "Haga - cosy shopping & fika since 1648". Man undrar vad Albert hade sagt om det.



En annan viktig aktör och stor arbetsgivare är universitetet, som ockuperar ett antal kvarter längs Sprängkullsgatan. Här finns stor potential till publik verksamhet i bottenvåningarna (det gäller för övrigt även Handelshögskolan mittemot).



Sprängkullsgatan

Tyvärr har universitetet inte tagit chansen att lösa upp gränserna mot den omgivande staden. I likhet med andra stora hierarkiska organisationer föredrar man att vara självförsörjande. Istället för levande gatumiljöer med en mångfald av verksamheter blir det därför slutna bottenvåningar och oinspirerande "kantiner" av Sodexo-typ, i det här fallet Café Sprängkullen.



Café Sprängkullen

Tänk om universitetet istället vågade tänka lite mer basarstruktur, öppnade bottenvåningarna och släppte in externa hyresgäster. Det man förlorade i adminstrativ överblick skulle man vinna i attraktivitet och synergieffekter.

Det finns som synes en del att förbättra även i en så pass "färdig" och välfungerande stadsdel som Haga. Hagas historia är långt ifrån slut.
Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: , , ,

Bloggar om: , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Daniel (29 November 2010 11:22):
Tragiskt att det är såpass många som är anhängare av social ingenjörskap.
 0
Sonny (29 November 2010 14:47):
Bortsett från Haga Nygata är Haga ett dött, öde och dyster stadsdel, Gatorna är i praktiken helt folktomma, man skulle nästan kunna tro att en neutronbomb hade smällt över Haga.
Oherört deprimerande...
Denna kvarter-stad är bevis på att en kvarterstad inte behöver bli attraktiv bara för att det är kvarter. Det är t.om. trevligare att promenera i t.ex Kortedala än en kvartersstad utan publikt innehåll.
 0
Johannes Hulter (29 November 2010 16:25):
@ sonny: Jag håller verkligen med dig om att kvartersstad utan funktionsblandning är ganska meningslöst. Det illustrerar också ganska väl skillnaden mellan Yimbys förhållningssätt och bevarandelinjen (som företräds av dem i ovan nämnda "Varför revs inte hela Haga?").

Det framgår mellan raderna i deras text att det var viktigare att behålla den estetiska karaktären än den funktionella. Och den estetiska karaktären definierades i stor utsträckning som "låga trähus".

Ett alternativt synsätt hade ju varit att utgå från Hagas "lager på lager"-karaktär, det fanns ju flera stora stenhus som var betydligt högre. Med högre exploatering där man byggde nytt hade man kanske fått bättre underlag för funktionsblandning.
 0
Niklas (29 November 2010 16:40):
Man får vara glad att Uno (Corbu) Åhrén fick igenom sitt förslag. Detta tillsamans med tillsammans med Masthuggssterrassen skulle totalt hacka sönder Göteborgs innerstad.
 0
Johan Kåverud (29 November 2010 16:59):
Usch, jag får ont i hela själen av sådan här läsning... =(
 0
Karl H (29 November 2010 17:25):
Tänkvärd läsning, Johannes. Tänk vad *lokaler i bottenplan (som är riktade mot offentligheten och gatan) är viktigt för att ge möjlighet till en levande stadsmiljö. Haga är ju ett oerhört tydligt exempel på detta.

Detta* måste väl vara den viktigaste punkten att jobba med i framtida detaljplaner/byggnationer? Enligt mig spelar det faktiskt mindre roll om man föredrar lamell-, punkthus- eller kvarterstruktur.

Edit: Det är på denna punkt som jag är rädd för att man i Centrala älvstadenprojektet tar hjälp av Jan Gehl och feltolkar hans mänskliga stad i "5km/h skala" där han visar Power Points på populära tvåvåningsradhusområden i England eller Danmark där massor av arkitekter trivs och bor.

Visst. Dessa bostadsområden är rätt så urbana och har många kvaliteter, men det är inget som man bygger i centrum av en stad.

Dvs. resultatet blir att man bygger låga bostadsområden, istället för att hus/kvarter med lokaler i bottenplan och blandade funktioner med Göteborgs hittills högsta exploateringsgrad.
 0
Hannes Johansson (29 November 2010 17:32):
Kvartersstruktur är såvitt jag kan se inte tillräckligt men däremot i princip nödvändigt för att skapa en levande stadsdel med människoflöden. Jag kan inte påminna mig om att jag någonsin besökt ett husipark-område eller ett område med lamellhus där det funnits några större människoflöden eller en märkbar stadskänsla, trots att det ibland finns lokaler i bottenvåningen.
 0
Karl H (29 November 2010 17:51):
Här hade jag vilja se att man försökte bevisa motsatsen med att faktiskt klämma ut ett punkthuskluster (8-16 hus) i ett, helst två rutor/kvarter som rättar sig mot gatan och där princip all bottenvåning har publika/offentliga lokaler.

Om man kan lösa bullernivåerna kanske detta skulle fungera?
 0
Niklas (29 November 2010 18:27):
Jag skrev tidigare:
"Man får vara glad att Uno (Corbu) Åhrén fick igenom sitt förslag."

Det skulle naturligtvis vara:
Man får vara glad att Uno (Corbu) Åhrén INTE fick igenom sitt förslag.
 0
Johannes Hulter (29 November 2010 19:29):
@ karl h/hannes: Vi har faktiskt en tråd om just det: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​4

Jag tror det finns några rent fysikaliska förhållanden som gör kvartersstad bättre lämpat för tät blandstad. Om vi börjar med att tänka oss att vi samlar flödena av människor i ett gatunät som skapar tomter emellan sig. Då blir de naturliga affärslägena precis längs med detta nät, inte 50 meter in på en gräsmatta. Och bygger man längs med gatunätet så blir det kvartersstad. Lämnar man sedan en ruta i mitten av tomten så får man en innergård, vilket är trevligt.

Att lägga punkthus/lameller på rad (som längs Högsbogatan fast med funktionsblandning) utmed gatan skulle naturligtvis också funka, men då får de nog ligga ganska nära varandra om man inte ska losa täthet. Då får man också en innergård (jämför Olskroken). Men den blir öppen mot gatan (om man inte sätter upp stängsel, vilket ser mindre trevligt ut). I vissa lägen (som i Olskroken) kan det absolut funka, men jag är tveksam till det som generell princip.

En lösning är ju att göra som på Bangatan, där man binder ihop husen med låga längor där man kan ha affärer. Men då har man ju lagt sig väldigt nära kvartersstadsformen.
 0
Olle Jansson (29 November 2010 20:52):
Problemet med Haga är la att det är lite väl gulligt och pluttigt. Lite som Freeport i Kungsbacka. Man oroar sig alltid för att denna turistfälla skall användas som en modell för stadsutveckling. Givetvis kan inte kullerstensbelagda gångfartsgator förväntas skänka liv och rörelse i nybyggda områden. Tacka vet jag Södra Allégatan som förebild!

Att företagsföreningar eller motsvarande skapar en direkt falsk myt, ett varumärke, kring platsens historia är la för övrigt snarare regel en undantag.
 0
Sonny (30 November 2010 13:28):
Just täthet är ordet som gör det.. Tätheten är det som är attraktivt enligt min mening, alla lösningar som är följden osv. byggnadtekniskt, trafiktekniskt m.m.
Och anledningen till att man bygger tätt är väl bristen på yta!? Göteborg har väl ingen brist på yta. Därför tror jag vi får leva med lågt och glest i många år framöver tills bristen uppstår.

Jag har svårt att tänka mig att t.ex Frihamnen kan bli en stadsdel av city-karaktär. Det vore ju jättetrevligt och spännande med ett litet mini-manhattan men det finns inte tillräckligt befolkningsunderlag för det tyvärr. Jag tror man dels måste bygga många bostäder och samtidigt utveckla (förtäta) det befintliga centrum - t.ex Masthugget, Heden, Skånegatan, och mot Gullbergsvass. Sedan planera för frihamnen, Ringön och backaplan.

Tappade nog tråden men nu har jag fått svamla av mig:-)
 0
Joachim (30 November 2010 16:45):
@ Sonny

Vad menar du med att ett underlag inte finns för det? Bygger man mycket bostäder/kontor/verksamheter, som faktiskt höga hus möjliggör, så skapas väl ett underlag?
 0
Joachim (30 November 2010 16:49):
Förövrigt vill jag påpeka att Göteborg är en storstad med 500 000 invånare och vars angränsande storstadsområde har nära en miljon invånare. Staden förtjänar och behöver ett centrum värt namnet
 0
Håkan Cullberg (30 November 2010 16:59):
Frihamnen har förutsättningar att bli den täta blandstad som alla vill ha, dessutom mitt i centrum, men det förutsätter en hög exploatering och täthet. Frihamnen kan bli den andra halvan av centrum, som är den nya staden, Fördelarna är många med en spännande vattenära miljö, som dessutom i sig an bli en turistattraktion. Kika gärna in på www.vikinggreen.se
 0
Sonny (30 November 2010 17:11):
@Joachim

Om man avser att skapa en city-karaktär i Frihamnen liknande den som finns i centrum idag, så är väl upptagningsområdet hela stor-Göteborg. Om man dessutom vill att det skall bli city-karaktär på Backaplan, Gullbergvass, Heden, N. Masthugget, S.älvstranden osv. Då blir detta en väldig stor yta. Hur många km2 det blir har jag ingen aning om.

Om man jämför med Midtown på Manhattan som är ca 12 km2 och har ett upptagningområde (NYC)med 8 miljoner invånare (18 milj. om man ser till stor-NY).

Då förefaller det som orimligt att det skall kunna skapas nån city-karaktär i Frihamnen. Möjligtvis en semicentrum-karaktär med lite utströsslade publika lokaler - så som man bygger idag (Norra älvstranden)
Jag kanske har fel men jag tror det är så det funkar...?
 0
Hannes Johansson (30 November 2010 17:22):
@Sonny: Rätta mig om jag har fel, men är det inte så att de flesta av de områden som du säger har citykaraktär, faktiskt har haft citykaraktär ungefär sedan de byggdes, i vissa fall i över hundra år? Jag tror inte det är någon tillfällighet att det i dessa områder, som har en viss typologi, uppstår citykaraktär medan det i andra områden av en annan typologi sällan eller aldrig får citykaraktär, oavsett befolkningsmängd.
 0
Olof Antonson (30 November 2010 17:22): Online
Ja, med lite broar så ligger Frihamnen extremt bra till. Jag tror absolut att centrum kommer att förskjutas åt älven.

Edit:

@Sonny: Jag tror absolut på en karaktär liknande den i Linné. Minst. Det krävs dock att det verkligen satsas på att knyta ihop Hisingen med fastlandet (broar).


Apropå Haga så tycker jag att detta foto sammanfattar stadsdelens utveckling: http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​nystedt/​3460​121638/​in/​set.​.​

Jag tycker absolut att Haga bör ha en fortsatt småskalig bebyggelse i relation till staden i övrigt. Detta innebär dock inte nödvändigtvis hus i 2-3 våningar, utan skulle även kunna uppnås genom högre exploatering utanför Haga. Tanken om en stad i staden är ganska trevlig, men den kräver en tydlig definition av vad som är Haga - och vad som inte är det. Alltså: Högre bebyggelse utanför Haga förstärker det som anses vara stadsdelens kvalitet, dess signum om man så vill.

För övrigt så anser jag att det grisrosa stadsdelshuset (eller vad det är) på Haga Nygata bör förstöras.
 0
Daniel (30 November 2010 18:23):
En gång i tiden var Haga förort, Linnéstaden har varit landsbygd, Engelbrektsgatan har varit slutet på staden, o.s.v. Men trots att det numera är en del av centrum så har många av husen inte byts ut, och har dom bytts ut så har det varit till det sämre. Kundunderlaget finns, frågan är bara om kunderna ska enbart handla på externa köpcentrum eller om man ska ge dom alternativ. Men sedan så får man inte vara blåögd som vissa människor är, vilka tror att man kan bygga trevåningshus och därigenom få en levande stad med massor utav mysiga kaféer överallt. För det finns det inte kundunderlag till.
 0
Johannes Hulter (30 November 2010 18:42):
Jag fascineras alltid över de som anser att den befintliga innerstaden (som byggdes för över hundra år sedan) är exakt så mycket innerstad som det någonsin kan finnas. Vem vet, de byggde kanske till och med för mycket innerstad för hundra år sedan? Vi kanske borde riva Linnéstan och bygga ett Norra Älvstranden där istället? Då skulle ju underlaget bli mycket bättre för resterande innerstad... ;)
 0
Olof Antonson (30 November 2010 18:49): Online
Tänk om Stockholms centrum legat kvar i Gamla Stan, om det inte förskjutits mot Norrmalm! Hur hade det sett ut? Skall vi i Göteborg nöja oss med 1600-talsstaden och omkringliggande stenstadsdelar i söder, när vi skulle kunna fördubbla dess storlek genom att bygga en modern stad på Hisingen? En stad som inte skulle behöva ta hänsyn till föråldrade 3-våningshusideal eller någon direkt kulturhistorisk bebyggelse.
 0
Sonny (30 November 2010 20:05):
Att utveckla centrum är en sak, att bygga kvarterstad en annan.
Jag menar att om Frihamnen skall utvecklas till city-karaktär så konkurerar det med den befintliga centrum. Så som alla andra centrum gör. Vill man dessutom bygga city av Heden + massa andra citylägen så får vi en jättestor yta av citykaraktär som konkurerar med varandra.

Både NY, Sthlm, Gbg och andra storstäder har vuxit fram under århundrade. Nu vill vi bygga ett nytt city som är lika stort som det gamla under tid på kanske 30, 40, 50 år - eller vad har vi för tidsplan?

@Johannes
Syftar du på mig i ditt inlägg så är du allt ute och cyklar. Jag är väl medveten om att städer och dess centrum utvecklas och förändras under tiden gång.
 0
Karl H (30 November 2010 20:23):
@Sonny: OM man utvecklar ett nytt centrum som är mer attraktivt än det gamla är väl det positivt för staden?
 0
Johannes Hulter (30 November 2010 20:42):
@ sonny: Jag kom att tänka på det pga diskussionen. Om du inte tycker att du hör till dem jag pratar om så gör du säkert inte det.

För mig är själva idén om att det skulle kunna finnas "för mycket" innerstad märklig. Det kommer alltid att finnas delar av innerstan där det är "dött" och andra som är väldigt intensiva. Men poängen är att det flyttar på sig, det är olika områden som är hotspots from time to time.

Skillnaden mellan det vi kallar innerstad och resten av stan är inte att det är tokparty i innerstan överallt hela tiden. Skillnaden är att det finns förutsättningar för tokparty (nästan) överallt. Det enda jag begär är att vi ger bygger in de förutsättningarna när vi bygger nytt.
 0
Hannes Johansson (30 November 2010 22:04):
Innanför vallgraven har ju haft en i princip oförändrad struktur i hundratals år, och säkerligen innerstadskaraktär i över 100 år.

Enligt http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​G%C3%B6teborg#Befolknings.​.​ (kolla gärna själv upp deras källor) hade Göteborg 126849 invånare år 1900. Det vore ju mycket märkligt om inte en fyrdubbling av invånarantalet skulle skapa förutsättningar för en ganska kraftigt utökad centrumkärna.
 0
Johannes Hulter (30 November 2010 22:21):
@ hannes: Håller med.

ps. när jag säger "innerstan" så menar jag allt mellan Linné och Stampen. ds.
 0
Sonny (30 November 2010 22:30):
@Karl H
Javisst!

@Johannes
Jag håller med i princip allt som Yimby står för. Att inte skapa förutsättningar för en levande stad vore förödande. Men man får vara medveten om att det kan finnas faktorer som står i vägen för detta. Annars blir diskussionen lätt blå-ögd ;-)
 0
Magnus M. (30 November 2010 22:47):
Linnéstan var väl mer eller mindre slum fram tills 80talet, Vasastan fylldes med kaféer först på 90talet och stora delar av Vallgravsområdet blev det först liv i på 00-talet(t ex gårdsgatorna). City-expansion är i Göteborg en tydlig trend tycker jag, och med en stadigt ökande befolkning i storgöteborg så är det väl bara att fortsätta utvecklingen med nybyggen, nu när det inte finns mycket fler områden att "cityfiera".

Sen betyder ju inte City, Centrum och Innerstan nödvändigtvis samma som Kungsgatans shoppingparadis. T ex i Köpenhamn, som har en riktigt stor yta kvarterstad, så har områdena runt City utvecklats den ena efter den andra och fått innerstadskaraktär, men utan att på något vis konkurrera med den gamla stan och shoppingkaoset på Ströget. Istället ser man hur områdena fått en blandning av klassiskt kvartersliv med lokalbor och besökande gäster som ska kolla in just "den där" affären(osv), som bara finns just där...

Att en stad har många olika områden som är spännande, och inte bara ett shoppingsärgat centrum, det är en enorm tillgång för både invånare och besökare.
 0
Johannes Hulter (30 November 2010 23:10):
@ sonny: Instämmer! :)

@ magnus m: Amen to that!
 0
Göran Åhman (30 November 2010 23:24):
Skillnaden kan kanske beskrivas i ändrat beteende. Eller jag menar att förr i världen innan bilen, köpcentrum, stordrift mm mm så räckte det med trevånings landshövdingehus för att skapa liv och rörelse och underlag för affärer i varje kvartershörn och på de större gatorna även längs med kvarteren. Då hade vi charkuteriaffären, mjölkaffären, fiskaffären, grönsaksaffären osv. Den tiden får vi nog inte igen och det är praktiskt att kunna köpa fler saker på ett ställe. Det var bara femtio år sedan vi fick s.k. supermarkets. Majorna är fullt av lgh i ombildade lokaler, tyvärr har utvecklingen inte bromsats och i denna takt är snart fasaderna "stängda" på de flesta gatorna. Jag tror man kan skapa förutsättningar, inte för mjölkaffären kanske, men väl för andra verksamheter, dels genom det som tagits upp ovan, täthet. Men även att bromsa utbredningen av externhandeln.
 0
Sonny (1 December 2010 09:44):
@Göran: Skillnaden består också i till vem verksamheten vänder sig till. Mjölkaffären, grönsaksaffären.. vänder sig nog mer till det lokala kundunderlaget, medan en t ex nischad klädaffär vänder sig till ett större område. Därmed vill man ju ha folk som kommer utifrån till området.

Det är tråkigt att lokaler ombildas till lägenheter för jag tror att för varje lokal som försvinner så minskar det möjligheten för genomströmning till området.
Attraktionen i området ligger ju i det som stadsdelen kan erbjuda en eventuell besökare.
 0
Johannes Hulter (1 December 2010 10:12):
@ sonny: Det där är en mycket viktig poäng. Varje extra verksamhet ger synergieffekter. Fler verksamheter = fler människor = fler verksamheter osv. Samma sak kan man se vid externhandelsetableringar, så frågan är om vi vill understödja en tillväxtspiral längs motorvägarna eller i städerna.
 0
Daniel (1 December 2010 10:20):
Tänkte på det att den lite skitna miljön som är i filmen fortfarande finns i andra delar av staden. Man hittar den på Gårda och i majorna. Man hittar den även på Ringön och i Gullbergsvass. Detta är områden som också ska saneras, men då det handlar om sanering av industriområden så är dom inte lika viktiga. Kvillebäcken hade och Ringön har faktiskt en hel del hus som byggdes på 20-30-talet. Backaplan har ju hus som är över hundra år gamla. Coop Forum är ju från 1905. McDonaldshuset är från 1943, vilket alla nyfunkisälskare då borde älska då detta hus är funkis orginal.

I alla fall så ser det ut som i filmen på minst en gård i gårda och undra om man inte borde k-märka dessa miljöer innan allt blir för slätstruket.
 0
Göran Åhman (1 December 2010 10:54):
Ja Sonny och Johannes. Den frågan ligger till syvende og sist i våra politikers händer. Trycket från olika aktörer om externa handelsetableringar är stort. Det som slår mig är att man gång på gång säger en sak men gör en annan, det gäller ju iofs stadsplanering i stort. Men menar man allvar om att bygga en hållbar stad, att minska biltrafiken osv kan man ju rimligtvis inte fortsätta tillåta nyinvesteringar i externhandel. Sen är köpcentrum populärt, visst även jag kan se fördelar ur ett rent egoistiskt perspektiv. Men man kan styra detta mot önskad riktning genom att ha en planberedskap för investeringar och utbyggnader där det är mest lämpligt. Frölunda Torg ex, som ju är västra Göteborgs största kollektivtrafikknut, den utbyggnad som nu pågår är ju ur det perspektivet bra. Mölndals Centrum är ju hopplöst efter men kunde eg varit lika stort, men har urholkats av Kållered, Sisjön osv. Tänk om Mölndals och Göteborgs politiker haft vilja och mod. Då hade vi kunnat styra all volymhandel till dessa punkter, sluppit Sisjön, 421 osv. Med tiden hade en stadsstruktur kunnat utvecklas runt dessa noder och så småningom förbundits med varandra. Allt nåbart med kollektivtrafik. Nu har vi istället ett bullrande motorvägsdike med diverse köplador utslängda över åkrarna. Motorvägen som nu planeras breddas... Nä man blir ledsen i ögat. Gör om, gör rätt.
 0
Daniel Bergqvist (2 December 2010 23:36):
Ekonomiforskare har börjat ifrågasätta nyttan med externhandel. Mer forskning följer...
http:​/​/​lokaltidningen.​se/​professor-​ifragasatter-​kopcen.​.​
 0
Krister Malmqvist (3 December 2010 08:10):
Håller med Göran Åhmans inlägg ovan. Externa köpcentra utan bra allmänna kommunikationer dödar handeln i övriga staden. Att inte politikerna kan stå emot marknadskrafterna bättre är orsaken till utvecklingen. Kungsbacka gamla centrum är i praktiken utkonkurrerat av Kungsmässan och Freeport m.fl. Mölndals centrum är utkonkurrerat av Kållereds och Sisjöns köplador. Partille centrum finns inte. Däremot har Härryda ett levande centrum i Mölnlycke. Gbg gamla centrum som tidigare var Östra Hamngatan-Kungsgatan-Avenyen har problem och tyngdpunkten har flyttat mot 5:an och Nordstan. Om trängselskatten införs finns risk att även Nordstan tappar mot externa centra då bilburna väljer andra ställen att handla på.
Det är samhället som får betala för detta genom att man tvingas bygga motorleder till dessa externa centra. Icke bilburna får sämre service. Dessutom har kollektivtrafiken ej utbyggts efter behoven vilket gör att det är bökigt att åka kollektivt. Uppdelningen av ansvaret på olika myndigheter gör att ingen tar ansvar för det slutliga resultatet.
 0
Lasse Larsson (20 April 2013 13:50):
Tragiska bilder. Många förstår inte att det är centralplanerande politiker och människor som vill lägga sig i andras liv som förstört och förstår naturligt fungerande samhällen. Om man låter människor sköta sina städer utan inblandning från förmyndarna blir det både vackert och funktionellt. Dessutom dynamiskt.

Centralplanerade "stadsbilder" blir inget annat än döda monument över uppblåsta egon.
 0
Hans H (20 April 2013 15:14):
Lasse: Ja, mycket tragiska bilder, det liknar mest vandalism. Men får människor sköta sig helt själva när de bygger städer så blir det i sämsta fall kåkstäder eller något som liknar kowloon walled city, och i bästa fall får man något som liknar gamla stan i Stockholm eller goa fiskeläger från skärgården.

Och även om jag självklart gillar medeltidsstäder med sina smala gränder, variation och allmänt myspys likt Gamla Stan, så tror jag inte att den staden skulle vara trevlig i större skala, utan staden skulle kanske hämmas då av att vara labyrintartad och svårnavigerad.

Utan en kompromiss är nog att föredra med löst hållen stadsplan med ett gatunät uppdraget av staden, där staden dikterar hur man bäst bygger stadsmässigt genom minimikrav på mängden lokaler tillgängliga från gatan, minsta acceptabla exploateringsgrad och hur fastigheter ska förhålla sig till gaturummet.
 0
Lasse Larsson (20 April 2013 23:05):
Hans H: Du verkar ha goda intentioner men jag tror att du har fel. Kåkstäder bildas i samhällen som är präglade av resursbrist och fattigdom. Inte i relativt välmående samhällen som Sverige idag.

Kowloon walled city var en produkt av fattiga människor i kombination med friheten från centralplanerare. Vissa saker var säkert förfärliga men jag är säker på att många trivdes och mådde bra.

Stockholm hade kunnat vara en riktig pärla med en bevarad innerstad (och då syftar jag inte bara på Gamla Stan utan framför allt Klara) med naturliga besöksvärda förorter. Ingen frisk turist skulle idag få för sig att åka utanför tullarna.

Hagalund, en stadsdel i Solna, totalrevs på 60- och 70-talen. Det var den jag sökte på som ledde mig hit. Anledningen till rivningarna var, precis som för Klara, att det skulle varit förslummat, en "kåkstad". Jag tror att de flesta som tittar på före och efter-bilderna själva kan bedöma vilken tidsperiod som den egentliga kåkstaden uppstod i Hagalund: http:​/​/​hagalundsvanner.​com/​galleri/​?​album=​6
 0
Ragnar Lind (21 April 2013 00:28):
Ja, bilderna från Hagalund och det senare Blåkulla är djupt smärtande, skär i hjärtat. En sån sanslös blandning av villor och ståtliga flerfamiljshus från (förra) sekelskiftet, som trots alla olikheter ändå bildade en harmonisk helhet.
Inte minst smärtande är att se att Hagalund fanns kvar stora delar av 60-talet när jag bodde på Kungsholmen inte jättelångt därifrån. Jag kunde ha fått vara med om detta, sett det! Nej, när jag fick höra talas om konstnären Olle Olsson som målade tavlor med motiv från något som hette Hagalund var allt för sent, då var allt redan borta. Ja, allt utom huset Olle Olsson själv bodde i.
Men vi får vara glada att det inte blev ett Blåkulla av Haga i Göteborg, för det var väl snudd på här också...
+1
Johannes Westlund (21 April 2013 03:07):
Jag tycker det finns stora skäl att ifrågasätta idén om att det är marknaden som *vill* ha externhandel. Det är knappast marknaden som skapat PBL och därmed gjort det stört omöjligt och oändligt dyrt att sätta upp ett par nya byggnader där någon råkar bo. Det är knappast marknaden som rev halva städer och byggde stora fina motorvägar där istället för att folk skulle åka massa bil. Den etablering vi ser idag är marknadens anpassning till de förutsättningar som politikerna satt upp. Det handlar om en bugg i systemet som införts politiskt. Då blir det lite märkligt att säga att politikerna ska stå emot, när de i själva verket borde ägna sig åt att hitta och fixa buggen.
1 person gillar detta
 0
zoo (21 April 2013 18:35):
De flesta husen i Haga är totalt intetsägande. Som stumma kulisser helt utan att ge något till betraktaren, till skillnad mot Gamla stan i Sthlm som är som en öppen historiebok.
80-tals arkitekturen är tristare än 50-60-70-talsditon, blek som en urtvättad axelvaddskavaj.
Uno Åhrèns hus hade varit mer spännande att titta på om de hade förverkligats.
 0
Hans H (21 April 2013 18:51):
Åttiotalsarkitekturen är lite som en person som försöker sig på ett leende även fast den inte har provat det på 40 år. Resultatet blir inte helt likt ett leende, utan stelt och onaturligt, men man ser att personen åtminstone försöker. Lärdomen blev tyvärr att om man vill umgås med folk men inte klarar av att le, så är det bättre att försöka spela cool.

Och dagens kyliga arkitektur tycker jag är trevligare än 50-60-70-talsarkitekturen, som bad en att dra åt helvete, men den är inte direkt hjärtlig och välkomnande. Och jag tycker det är synd att man gav upp, eftersom det egentligen inte är så svårt att le, det kommer nästan automatiskt om man övar på det.
 0
zoo (23 April 2013 01:24):
Var inte mycket av det som byggdes på 50-60 och 70-talen egentligen välkomnande?
Från Folkhem till Miljonprogram.
Det var ett försök till att bygga drägliga bostäder för folket, och jag tycker att det i de flesta fall lyckades bra.
Att det idag inte upplevs som det var tänkt har många orsaker. Men nog har många, inklusive mig själv som växt upp i dessa områden haft en alldeles normal och lycklig uppväxt och blivit mer eller mindre helt vanliga medborgare.
Att en del tycker att allt borde rivas och glömmas bort, är väl att kasta glas på betonghus.
De flesta växte inte upp i en vykortsidyll, men älskar sin hembygd hur den än ser ut.
 0
Johannes Westlund (23 April 2013 03:32):
Miljonprogramsförorterna har dragits med sociala problem och upplevts som ogästvänliga i princip så länge de funnits. Inte minst för att strukturen skapar distans och isolation. Därmed eroderar gemenskapen och flyttkaruseller, allmänhetens tragedi och likande effekter uppstår. Dessutom är strukturen inflexibel vilket har lett till att medan innerstaden hanterat förändringar i levnadsmönster väl har detta i förorten inneburit att servicen helt fått lägga ner. i miljonprogrammet baserade sig allt på noggranna beräkningar. När folk fick för sig att vara singlar i större utsträckning så gällde inte beräkningarna längre. Eftersom strukturen som sådan är en isolerad ö betyder det att reslutatet är tomma affärslokaler.

Man lyckades med att höja standarden på boendet, men man lyckades inte med att skapa en bättre livsmiljö totalt sett. Vi blev inte trångbodda, men ensamma och rotlösa istället. Vi borde lärt oss att totalsanering är dåligt vid det här laget, men det är däremot nödvändigt att spränga SCAFT-strukturerna och integrera miljonprogramsenheterna i en urban struktur.
 0
Daniel Andersson (23 April 2013 10:05):
Gör boende i miljonprogramslägenhreterna till ett mer attraktivt val för trångbodda barnfamiljer i stan som egentligen inte vill flytta till radhus/villa utanför stan.
 0
Johannes Westlund (23 April 2013 12:30):
Flerfamiljshus i förort har aldrig rankats högt vad jag vet. Läste någonstans igår natt när jag letade efter ett annat inlägg som jag läst någonstans (tyvärr hittade jag det inte) att man gjorde en undersökning i Stockholm slutet av 40-talet och den strukturen var minst efterfrågad av alternativen, som om jag förstod det rätt var innerstad, villa i förort, flerfamiljshus i förort. Förortsstrukturen kombinerar innerstadens nackdelar med förortslivets baksidor och kryddar med en kylig, anonym och distanserande bebyggelsestruktur.

Dessutom är många miljonprogramsförorter inte dimensionerade för det dagens barnfamiljer letar efter när det gäller yta. Få barnfamiljer tycker att en trea är tillräckligt för att välja bort innerstaden. Det finns en bra tråd här på forumet som diskuterar barnfamiljer samt villor, miljonprogram och innerstad i en salig blandning: http:​/​/​www.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​70​2

Då finns ett alternativ och det är att börja slå ut väggar och förstora lägenheter. Problemet med det är att det då blir på tok för få i förorterna för att bära service även om lägenheterna är fyllda. Förorterna har ofta karaktären av sluten enklav och bär sällan mer än en pizzeria, en livsmedelsbutik och en eller två verksamheter till ens om de skulle vara fullt bebodda enligt det mönster man tänkte sig. Det var den service man ansåg att människor behövde och förorterna byggdes efter en hel del teknokratiska beslut av den karaktären.

Så då måste man förtäta. Och det är lättare sagt än gjort. Förorterna är byggda enligt modernistiska tankar som kompletta enheter. Det gör dem väldigt utmanande att förtäta. Vissa förorter är lämpliga att förtäta på grund av sitt läge och går att med möda integrera i en urban struktur. Andra områden som ligger för långt bort borde lämnas att självdö.
 0
Hans H (24 April 2013 15:04):
Johannes, jag håller helt med om det du säger. Jag skulle vilja hävda att det är själva planeringen som är misslyckandet. En politiker eller stadsplanerares dröm om hur folk ska leva är dömt att misslyckas. Yimby är en del av detta fenomen när man vill riva det gamla. Människan är organisk och en stad ska växa organiskt i harmoni med människan. Sveriges modernistiska tradition har lämnat oss med en innerstad som än idag rivs i förtätningens namn och groteska förorter ute i skogen.

En sak som alltid glöms bort i debatten är byggnaders skönhet. Idag är samhällets elit inriktad på rationalitet och ekonomism åt folket, men själva väljer dom gärna att bo i antika fastigheter helt enkelt därför att dom är tidlöst vackra. Och bor man i en fastighet som man tycker är vacker blir man glad, kreativ och harmonisk. Någon kommer säkert att säga att skönhet är subjektivt. Den som anser detta kan ju flytta in i en betongklump och återkomma efter några år.

Att man än idag river gamla fastigheter tyder på total intellektuell avsaknad hos politikerna och drar en stor skam arkitektkåren. Ingen fastighet är för förslummad för att kunna rustas upp (jfr. Gamla Stan) och få nytt liv. Att det skulle vara ekonomiskt rationellt att riva en gammal fastighet för att låta en arkitekt med Narcissussyndrom gå loss med ett nytt hus som efter 20 år kommer att ses för vad det är - fult - är ett sätt att driva på den ekonomiska tillväxten utan att ta hänsyn till människans miljö.

Jag förstår om det här låter flummigt om man är t.ex. naturvetare eller arkitekt. Men om man bortser från vad man lärt/intalat sig och ser sig omkring inser man att det ligger till såhär.
 0
Hans H (24 April 2013 15:56):
Och som ett litet förtydligande bara, den oinloggade Hans H är inte jag. Lite olyckligt med två likadana signaturer i samma tråd, även om jag håller med en hel del den andre Hans H säger. Men generellt sett vill Yimby definitivt inte riva det gamla, och inte heller vill Yimby riva miljonprogramshus, som inte är så gamla. Och i de fall Yimby vill riva vill vi definitivt inte totalsanera, det är kapitalförstöring, för det mesta onödigt, ger dålig blandning och är extra synd i tider med bostadsbrist.


Däremot vill jag personligen göra de mest otrivsamma fastigheterna och områdena överflödiga med tiden, men inte då via diktat, utan genom att de boende med fötterna röstar om vilka fastigheter som ska vara kvar. Men det kräver att det finns ett litet överskott på bostäder. Alternativet är att cementera relativt oomtyckta områden och fastigheter, vilket är dumt.
 0
Johannes Westlund (24 April 2013 16:03):
Ja, i roten är planeringen, eller snarare idén om att det går att planera en färdig stad. En stad måste givetvis planeras till viss del, men framväxten måste få vara organisk. Stadsplan är en bra utgångspunkt.

När det gäller estetik så bör man komma ihåg att det alltid har funnits både det vackra och det strikt funktionella i en stad. Jag tycker personligen södra Gårda är ett bra exempel på att allt gammalt inte är så flott och estetiskt. Det är slitet, billigt och få krusiduller. Det är helt enkelt arbetarbostäder. Träväggarna prefabricerades och är väl den tidens betongblock, skivor och puts. Principerna var ändå inte så annorlunda förutom en: den urbana integrationen. Jag tror utan att veta att landshövdingehusen då sågs ungefär som urbant integrerade moderna hus skulle ses idag. Inte extraordinärt flådigt eller vackert. Men funktionellt, det gör sitt jobb.

Jag är övertygad om att estetiken har ett rum i staden. Men det kommer aldrig att bli möjligt för alla att bo i områden med Vasastans prålighet. Det finns ingen som helst ekonomi i det. Många kommer nog att få bo i områden som Hammarby Sjöstad. Urbant integrerade folkliga bostäder med lite tristare och mer monoton utformning.

När det gäller rivning och bevarande så är min uppfattning att saker måste kunna rivas och saker måste kunna bevaras. Det går inte att generellt säga att nytt är bättre eller gammalt är bättre. Barney i How I met your mother illustrerar det fint: "New is always better" vilket är hans äldsta regel som alltså då är den bästa regeln, eller vänta nu...

Ibland måste man riva för att staden ska kunna utvecklas, ibland måste man bevara för att inte utarma stadens tillgångar i den äldre bebyggelsen och de fantastiska miljöer som finns. Det är en balansgång. Första steget måste vara att ta avstånd från totalsaneringar och extremt storskaliga byggprojekt där en aktör får bygga hela stadsdelar. Småskalighet ger variation även om estetiken i övrigt fått stryka på foten för ekonomin.

Egentligen tycker jag Sim City-planering inte är så tokig. Staden gör stadsplanen och märker ut små tomter och beslutar exploatering samt sprider tomterna på en diversitet av små privata ägare. Och sedan ger man mer eller mindre fasen i om huset råkar få träfasad eller glasfasad. Vill ägaren sen riva huset och bygga något med puts så är det ägarens sak. Enskilda fastigheter kan man ju skydda och bevara. Men det mesta i staden måste få förändras med staden på initiativ av den som äger. Eftersom det inte finns någon som äger eller hela stadsdelar så blir varje rivning eller ombygge inte något som namnvärt påverkar området. Det finns ingen statistisk sannolikhet för att alla samtidigt vill göra samma sak utan det blir varierat och dynamiskt med relativt små organiska förändringar hela tiden. Precis som i Sim City.
 0
Lasse Larsson (24 April 2013 17:10):
Hans H: Ursäkta, jag råkade skriva under fel signatur i mitt förra inlägg, kom inte ihåg vad jag hade använt tidigare. Tillfällig förvirring.

Tack för era inlägg. Jag har tidigare bara skrivit i Yimby-Stockholms forum och där var man, åtminstone för några år sedan, inte lika varsamt inställd mot befintliga resurser.

Johannes: Jag säger inte att allt gammalt per definition är bättre än allt nytt. Men från någon gång på 40-talet tog modernistiska krafter över inom arkitekturen och ignorerade det vackra, genuina och naturliga. Man gav sig som bekant till och med på befintliga, vackra gamla byggnader och slipade bort deras estetiska detaljer. På 80-talet försökte man kanske gå tillbaka till det estetiska igen men med, enligt mig, ett verkligt uselt resultat. Idag är arkitekturen helt meta. Frånkopplad från historien.

Södra Gårda kanske inte är stadens mest påkostade hus men bör ändå få stå kvar som ett minne över vad staden har varit. Måla om i fall det behövs! I Stockholm rev man nödbostäderna som Gunnar Asplund (Stockholms Stadsbibliotek) hade byggt: http:​/​/​commons.​wikimedia.​org/​wiki/​File:​Cedersdalsgatan.​.​ Inte så påkostat, men vackert.

När nöden var över rev man Asplunds trähuskvarter och byggde detta: http:​/​/​bostad.​at/​lagenhet/​stockholm/​sodermalm-​tidelius.​.​

Arkitekturens uttryck följer nog samhället i övrigt och eftersom jag tror att vi är på väg mot en total ekonomisk samhällskollaps lär arkitekturen också behöva tänka om inom kort. Förhoppningsvis kan man ta vid där 30-talet slutade. Funktionellt, kvalitativa material och estetik. Frågan är om det finns några arkitekter kvar som vet hur man bygger på detta sätt?

Jag vet om att jag låter väldigt cynisk, det kanske provocerar någon. Det är inte min avsikt.
 0
Lasse Larsson (24 April 2013 17:12):
Rättelse: Asplunds bostäder vid Tideliusgatan på Södermalm såg ut såhär: http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​8/​89/​Sta.​.​

Påminner om Södra Gårda eller hur?
 0
Krister (24 April 2013 17:13):
På Dragspelsgatan i Frölunda kostar en 5-rummare på 130 kvm lika mycket i hyra som en nybyggd 2-rummare på 65 kvm alldeles intill. (Gbg Stads Bostads AB i båda fallen) Detta gör att ett äldre par som innehar denna 5-rummare bor kvar trots att de 4 vuxna barnen för länge sedan flyttat hemifrån. Bostadsbristen är därför fiktiv. Bättre vore om äldre fastigheter i attraktiva lägen fick ta ut marknadsmässig hyra. Detta kan regleras med högre fastighetsskatt för äldre bostadhus. Sedan kan dessa pengar användas till räntesubventioner i nybyggda hyreshus.
Så var läget för 30 år sedan.
 0
Johannes Westlund (24 April 2013 17:45):
Jag vill definitivt INTE riva södra Gårda. Förutom möjligen fokus och motorvägen, om det kan räknas dit samt lite andra parkeringar i området. Det är en bra stadsdel som bara kan bli bättre. Men jag vill med exemplet visa vad det är som är viktigt. Det viktiga är urban koppling och småskalig fastighetsindelning. Är det uppfyllt så kommer det finnas liv, rörelse och trevnad bland huskropparna nästan oberoende material och arkitektur i övrigt. Dessa områden kommer nog aldrig att i sin samtid uppfattas som vackra. Jag tror inte att arbetarbostäder förr uppfattades som vackra av sin samtid heller. Men jag fanns inte då så jag vet inte.

Jag är övertygad om att vi måste acceptera att allt inte kan se ut som Vasastan. Men Vasastan kan göra det, och alla som lyfts av sådana miljöer kan få njuta av dem bara genom att ta vagnen dit. Och det tycker jag är gott nog.
 0
Krister (27 April 2013 22:35):
Verkar som man i Danmark förstått att bygga tätt och trevligt bättre än Svenskarna. I Danmark bevarar man äldre bebyggelse i större utsträckning än i Sverige. Även butiksstrukturen är annorlunda. Vi får skicka stadsarkitekter och byggnadsnämnder på studiebesök till Danmark.
 0
Magnus N. (23 Augusti 2013 13:35):
Men vi får ändå inte se svart på hela utvecklingen för många av oss gamla hagabor har ju ändå kunnat bo kvar tack vare de vettiga hyrorna. Gårdsfester, gatumusik och loppis, gemenskap finns fortfarande i rik mängd i Haga.
 0
Hans-Olof Hansson (1 September 2013 23:05):
Snubblade över denna lilla trevliga sajt som är full med göteborgshistoria.

Här hittar man exempelvis mycket om Haga!
http:​/​/​www.​alltidgot.​com/​?​s=​Haga
 0
swed (8 Juni 2015 19:07):
Tack Johannes, oerhört inspirerande som Västlänksmotståndare att läsa dina rader och (låt vara nostalgiskt) återkoppla till samt minnas min ungdoms Haga från 66-74. Visst är det märkligt att kommunen har kommit att jämställa utveckling av staden med nedmontering av social samhörighet och ekonomisk småskalighet, ja ren stadsdelsdöd. Kommer ihåg Mosters med te och ostmacka, mängder med små butiker, lika små verkstäder och även en smedja. Ok underlaget för småskaliga verkstäder och smedjor sviktar nog betänkligt med Haga kunde gjorts så mycket bättre.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!

Mer information om oss
Gå med!

Yimby Göteborg på Twitter

Forum
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Allmänt
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Arkitektur
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Allmänt/Göteborg
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Forum

Andra bloggar
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö

Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen

Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.

RSS  RSS-flöde

 

Twitter Twitter


Politik Creeper