Yttrande över Detaljplan för bostäder och kontor inom Lorensberg 53:3, 55:8 m.fl.

Den 25/2 skickade Yimby Göteborg in ett yttranden över "Detaljplan för bostäder och kontor inom Lorensberg 53:3, 55:8 m.fl.", och det är en på många sätt föredömlig plan, som ämnar att stärka stadslivet. Inför yttrandet passade vi även på att arrangera en stadsvandring i området där huvudfokus låg på Avenyns baksidor åt Lorensbergs- och Teatergatan.

Som vanligt tar våra yttranden sin utgångspunkt i de diskussioner som förts i Yimby Göteborgs Facebook-grupp om det aktuella planförslaget, och där alla gruppens medlemmar har möjlighet att uttrycka sig. Syftet är att försöka jämka samman de olika perspektiv och synpunkter som framkommit. Ytterst är det dock gruppens samordnare som sammanställer yttrandet, och som ansvarar för att det sker i enlighet med en övergripande – i grunden positiv – syn på utveckling av stadsliv och -miljöer, som diskuterats fram och förvaltats inom nätverket sedan starten 2008, och som lutar sig mot Jane Jacobs, Jan Gehl mfl.

Sammanfattningsvis handlar planförslaget om en påbyggnad/förtätning i kvarteren kring Lorensbergsgatan, där en centralt belägen bakgata vidareutvecklas och kompletteras med ca 150 bostäder, verksamhetslokaler och kontor. En liknande förändring har redan genomförts i två tidigare planer längs Teatergatan (ca 100 bostäder, kontor, verksamhetslokaler) på andra sidan Avenyn, samt i kvarteret Sturefors (ca 30 bostäder samt hotellverksamhet) i den södra delen av Lorensbergsgatan.

Kort om planförslaget

Planförslaget innebär att delar av befintlig bebyggelse i kvarteren Örup och Glimmingehus, huvudsakligen längs Lorensbergsgatan, kan byggas på eller förtätas genom nybyggnad. Planen innebär ett tillskott av cirka 150 bostäder (inklusive studentlägenheter) samt utökade möjligheter för kontor och centrumverksamheter, så som restaurang och service.

Genom att tillföra bostäder och fler funktioner, ämnar man att aktivera Lorensbergsgatan, vars karaktär omvandlas från utpräglad bakgata mot centrumgata. Detta menar man även minskar den barriäreffekt gatan har idag. En liknande omvandling har redan genomförts längs Teatergatan, och till viss del i Lorensbergsgatans södra del.
 

Fem aktörer har tagit initiativ till projektet: Balder, Wallenstam, Sigillet, Göteborgslokaler, samt en privat bostadsrättsförening. Vitmarkerad byggnadsvolym uppe till vänster illustrerar en redan bebyggd del, men som kanske inte var det vid fototillfället.  Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

I bilden visas parkeringsgaraget med de föreslagna radhusen på taket, något vi problematiserat i vårt yttrande. Notera dock att mycket av utbyggnaden förläggs till gårdshus i samma kvarter. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Nedan följer yttrandet i sin helhet. Några bilder har dock lagts till i förtydligande syfte, då yttrandet i sig utgår från en högre grad av intersubjektivitet, och riktar sig till dem som arbetat fram planen. 

Yttrande över "Detaljplan för bostäder och kontor inom stadsdelen Lorensberg"

 
Diarienummer SBF-2023-01573

Allmänt

Yimby Göteborg instämmer helt i planens ambitioner att utveckla Lorensbergsgatan genom påbyggnad/förtätning inom de aktuella fastigheterna, och på så vis möjliggöra 150 bostäder, verksamhetslokaler, kontor mm.

En motsvarande utbyggnad har tidigare genomförts på Teatergatan, som får sägas vara mycket lyckad, och har bidragit stort till att vitalisera stadslivet längs en tidigare utpräglad bakgata. I samband med detta skedde även viss påbyggnad längs Lorensbergsgatans södra del i kvarteret Sturefors, ett avsnitt som till sin karaktär dock domineras av hotellanläggningens slutenhet mot bakgatan. Detta projekt har inte varit fullt lika lyckat med avseende på gatumiljön som Teatergatan, men visar potentialen.

Yimby Göteborg ser därför mycket positivt på att även återstående delar av Lorensbergsgatan (samt ytterligare fastigheter i kvarteren) uppgraderas. Fördelarna med att stärka stadslivet i området kring Avenyn menar vi vida överstiger eventuella nackdelar.

Synpunkter

Sett till sin helhet är det en utmärkt plan, som vi är positivt inställda till. Vi har dock även några synpunkter, samt vissa saker vi särskilt vill betona vikten av. Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg, samt under en stadsvandring i kvarteren kring Avenyn längs Teater- och Lorenbergsgatan (2025-02-22) inför detta yttrande: 

Våningshöjd, solljus och karaktär av bakgata
Stadsbyggnadsförvaltningen gör en korrekt bedömning i att föreslå påbyggnad/förtätning med en jämnhög bebyggelse upp till nock inom kvarteren. Att tillföra bostäder, verksamhetslokaler, kontor mm i detta centrala läge menar vi väger tyngre än kulturmiljöutredningens omfattande resonemang om solljus och karaktär av bakgata.

Vad vi kan konstatera efter en genomgång av äldre bildmaterial är att man tidigare hade högre hörnhus, och något lägre bebyggelse längs gatan utifrån rådande byggnadsordning. Dessa hus var dock i regel 3-4 våningar höga, i flera fall mer än dubbelt så höga som de längor av funktionalistiskt snitt som senare uppfördes längs Lorensbergs- och Teatergatan efter rivning (se bildbilaga 1).

Bildbilaga 1: avvägning mellan stadsliv, ljus och luft via nedtrappning. Kvarteret Svaneholm sett genom det avrivna grannkvarteret 1965 (se bildbilaga 2). Bildkälla: Göteborgs stadsmuseum (klicka för att förstora)

 
I kulturmiljöutredningen hänvisas till ett funktionalistiskt planeringsideal under Uno Åhréns ledning, där högre bebyggelse tilläts åt Avenyn till, men där man i gengäld uppförde lägre bebyggelse på de avrivna fastigheterna åt bakgatorna till, för att på så vis släppa in ljus och luft. Ser man till Teatergatan var dock den tillkommande bebyggelsen åt Avenyn av ungefär motsvarande höjd som den som revs, men bebyggelsen bakom kom att bli avsevärt lägre. Liknande exempel återfinns längs Lorensbergsgatan, där Systembolagets envåningslänga utgör ett extremexempel.

Bildbilaga 2: gestaltning av principen om ”ljus och luft” genom lägre byggnadshöjd (klicka för att förstora).

Innan rivning. Lorensbergsgatan 3-7, kv Örup, 1974. Bildkälla: Kulturmiljöutredning Lorensbergsgatan, Fredrik Badh, 2022

Nuvarande kontra dåtida byggnadshöjder i kv Örup. Bildkälla: Kulturmiljöutredning Lorensbergsgatan, Fredrik Badh, 2022 (klicka för att förstora)

Föreslagen byggnadshöjd i kv Örup, Lorensbergsgatan. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

I planförslaget uppges ljusförhållandena efter påbyggnad vara tillräckliga. Sett till kulturmiljöutredningen tycks dock det centrala innehållstemat vara att den låga byggnadshöjden längs bakgatorna uttrycker principen om ljus och luft, snarare än de faktiska ljusförhållandena i sig. Vi menar att tillskapandet av nya värden, och ett vitaliserat stadsliv på platsen, väger avsevärt tyngre än frusen ideologi med avseende på bibehållen låg bebyggelse för att uttrycka funktionalismens ideal om ljus och luft. Stadsbyggnadsförvaltningen gör här en korrekt avvägning.

Vidare uttrycks i kulturmiljöutredningen att ovanstående faktorer är av stor vikt för Lorensbergsgatans karaktär av bakgata, samt läsbarheten av densamma. Att värna karaktären av bakgata ter sig viktigare än stadsliv, eller att en utveckling behöver förankras i en ekonomisk verklighet. Vi menar att oavsett vilka förändringar som än så sker kommer Lorensbergsgatan, givet sin smala bredd om 12 meter, samt lägesmässiga förutsättningar, vara en bakgata i relation till Kungsportsavenyen. Även här gör Stadsbyggnadsförvaltningen rätt bedömning.

Den del av Teatergatan som utgör det Engelska kvarteret, borde med sina låga byggnadsvolymer vara fullt tillräcklig som historisk minnesbild av en period av lägre bebyggelse på Avenyns bakgator (se bildbilaga 3).

Bildbilaga 3: Engelska kvarterets tydliga karaktär av bakgata längs Teatergatan, kan med fördel bibehållas i någon mån då bebyggelsen åt Avenyn till är småskalig. Kulturmiljöutredningens reminiscerande, låga bakgatubebyggelse av funktionalistiskt snitt, behöver med andra ord inte monumentaliseras i planen för Lorensbergsgatan.

Parkeringsgaraget
Att bygga radhus på parkeringshusets tak är en intressant tanke, men långt ifrån oproblematisk. Denna påbyggnad riskerar att cementera dagens användning som bilparkering, då vi befarar att en framtida ombyggnad av garaget till annat ändamål inte låter sig göras givet låg takhöjd, golvlutning mm. Genom att bygga bostäder på taket försvåras därför en potentiell rivning av garaget om så anses önskvärt, och på så vis permanenteras en inflexibel struktur när väl intresse uppstår för att bygga något annat på platsen. Det är därför viktigt att vara försiktig, och noga överväga konsekvenserna innan dessa bostäder uppförs.

Takbar
Det vore trevligt om man på något/några hus kunde möjliggöra för en takbar genom undantag från taklutning.