Utskrift från gbg.yimby.se
....

I väntan på blandstad

 
Göteborg fick en ny översiktsplan 2009. Vi i Yimby var mycket positiva i vårt yttrande 2008. Det är en fantastisk översiktsplan som ger en klartänkt och insiktsfull handledning för vårt stadsbyggande.



Översiktsplankarta - klicka för mer detaljerad version


Där framgår - med all önskvärd tydlighet - att inriktningen ska vara att komplettera och bygga blandstad, både i centrala Göteborg (brunt och rött) och den sk. "mellanstaden" (orange). Det anges även explicit på den plankarta som medföljer att ""blandning av bostäder och icke störande verksamheter är önskvärd" i dessa områden.

Översiktsplanen gör klart att "blandstad" naturligtvis innebär funktionsblandning. Men inte bara det:
Det är gatans miljö som är utgångspunkten, där blandningen inte bara bör vara i olika funktioner utan även visuell. Variationen kan bestå av finmaskiga kvarter, funktionsblandning inom kvarteret, en blandning mellan äldre och nyare bebyggelse och en variation av upplåtelseformer.

Offentliga platsers karaktär kan variera i stort och smått. Breda trottoarer kan ha varierande användning och gynna upplevelsen av stadsmiljön. Det bör finnas ett samspel mellan ute och inne, och bottenvåningarna bör vara publika och kunna förändras i användning över tid.

Översiktsplan Del 1 s.108



Översiktsplanen har också förstärkts med rapporten Planera för verksamheter - ett planeringsunderlag med vägledande principer, som godkändes av Byggnadsnämnden 1 juni 2010. Där slås fast vilka principer som ska vara vägledande när det gäller funktionsblandning:

I bebyggelsesområden med god kollektivtrafik bör, vid nyplanering eller ombyggnation, förutsättningar skapas för etablering av personal- och besöksintensiva verksamheter. Möjligheter till variation bör undersökas oavsett planens huvudinriktning.

I planeringsarbeten, med fokus på bostäder, bör alltid möjligheten att integrera verksamhetslokaler i bottenvåningar eller iangränsande strategiska punkter eller stråk inom planområdet undersökas. På samma vis bör möjligheten till integrering av bostäder undersökas vid planer i bebyggelseområden som fokuserar på verksamheter.

Tredimensionell fastighetsbildning ger möjlighet att kombinera funktioner inom byggnader. Detta kan vara ett bra redskap för att åstadkomma en attraktiv företagsmiljö. Att förbereda byggnader för en flexibel användning, genom till exempel tillåtande takhöjder och flexibel konstruktion, är ett bra sätt att ge möjlighet till variation.

Vid planering bör möjligheten till flera eller mer generella planbeteckningar undersökas. Om det finns möjlighet till fler planbeteckningar, om inget motsätter detta, bör dessa anges för att skapa möjlighet till flexibilitet. Detta ger möjlighet att ändra byggnaders användningssätt utan att behöva göra en planändring, vilket annars kan hindra en etablering, vara tidsödande och kostsamt.

Planera för verksamheter s.48


En översiktsplan är dock inte bindande enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Om kommunen vill bryta mot sin översiktplan så går det alltså utmärkt. Men enligt lagen så måste man i så fall i detaljplanen tydligt ange på vilket sätt och av vilken anledning man bryter mot översiktsplanen.

Man skulle kunna förvänta sig att Stadsbyggnadskontoret skulle följa PBL och tydligt ange när man inte följer översiktplanens blandstadsambitioner. Det gör man dock inte, vilket gör det exceptionellt svårt för stadens medborgare att ställa någon till ansvar.

Yimby har under lång tid påtalat detta problem. När vi intervjuades för Boverkets tidning Planera, bygga, bo 2009 så lyfte vi fram bristen på överensstämmelse mellan översiktsplan och detaljplan och fick också svar direkt:

Yimby Göteborg har yttrat sig över ett antal projekt och har i ett par fall delvis fått gehör för sina åsikter. Inte så konstigt, tycker Johannes Åsberg.

– Det handlar om att bygga de städer politiker och forskare säger att de vill ha, säger han.

Han tycker att Göteborgs översiktsplan är bra, men menar att den inte följs. Han anser att stora byggföretag har för stort inflytande och att de alltför ofta får ja till att bygga ett punkthus på en parkeringsplats ute i förorten, helt i strid med översiktsplanen. På så sätt försvinner förortens speciella värden som luft och ljus mellan husen, och man har inte vunnit blandstadens fördelar.

Stadsbyggnadschefen i Göteborg, Barbro Sundström, håller inte med.

– Det kan vara gammal kunskap, vi har långa ledtider. Ett planprojekt tar ett till två år, säger hon.

Hon påpekar att den nu gällande översiktsplanen är relativt ny. Hon fastslår att stadsplanerarna jobbar systematiskt med planfrågorna och att en av förutsättningarna när man väljer ut planer är att översiktsplanen ska följas.

Det här är en förklaring man får höra ibland. När vi för något år sedan lyfte fram den bisarra planen för Bjurslättsplan och hur den inte hängde ihop med översiktplanen så sa man samma sak. En av anledningarna till att det såg ut som det gjorde sades vara att planarbetet påbörjats innan den nya översiktsplanen trädde i kraft.



Bjurslättsplan

Utdragna planprocesser kan förvisso vara en förklaring till varför en detaljplan bryter mot gällande översiktsplan, men det är ingen förklaring till varför man mörkar att detaljplanen bryter mot gällande översiktplan. Som tjänsteman har man faktiskt en plikt att inte vilseleda medborgarna.

Dessutom så har det ju nu gått mer än två år sedan vi fick vår nya översiktsplan. Så 2011 års planer borde ju varit rena blandstadsfesten. Men som vår genomgång av 2011 års planer visade så verkar partysstämningen inte riktigt ha infunnit sig på Stadsbyggnadskontoret ännu. Istället fortsätter man långsamt men metodiskt att pytsa ut husipark-strössel.

Jag passade därför på att ringa Barbro Sundström och fråga henne vad hon tyckte om 2011 års planer. Tycker hon själv att de är i linje med översiktplanens intentioner och om inte, hur länge ska vi behöva vänta innan den nya översiktsplanen får någon effekt? Sundström lämnade sin tjänst i november 2011, efter att ha suttit omkring tio år, men var vänlig nog att svara på mina frågor:



Svaret är intressant nog att Sundström anser att man följer översiktsplanens mål om blandstad. Detta beror främst på en minst sagt flexibel definition av begreppet "blandstad". Även funktionalistiska grannskapsenheter och rena bostadsenklaver visar sig nämligen också vara "blandstad" - om det finns andra funktioner någonstans i samma stadsdel. Kvibergsstaden definieras till exempel som blandstad eftersom det ligger i närheten av Gamlestaden och Partille (sic!) - och där finns det ju andra funktioner.

Ja, det är nog svårt att hitta någon bebyggelse överhuvudtaget som inte är blandstad med denna besynnerliga definition. Nya Masthugget, Flatås, Biskopsgården etc. skulle alltså alla vara exempel på den varierade och levande "blandstad" som Göteborg ska bygga mer av.



Bild ur Acceptera (1931). Ett exempel på blandstad?


Och med ens blir det uppenbart: Den funktionalistiska grannskapsplaneringen dog inte med miljonprogrammet. Den har levt vidare som en "frusen ideologi" i stora delar av planerarskrået. Envist och med vitnande knogar klänger man sig fast vid funktionalismens dogmer. Det krävs förmodligen ett genomgripande generationsskifte, såväl ideologiskt som demografiskt, bland våra planerare innan vi får bättre planer.

Förhoppningsvis sker det nu. En stor del av Stadsbyggnadskontoret håller på att bytas ut och vi har fått en ny stadsarkitekt med god insikt i hur man bygger blandstad - på riktigt.

Framtiden ser kanske trots allt ljus ut för oss som otåligt väntar på verklig blandstad... :)

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (12 Januari 2012 08:21):
Jag trodde att nära skulle innebära promenadavstånd, men uppenbarligen kan man definiera allt som blandstad. Delsjöområdet är blandstad, Änggårdsbergen är blandstad, Tynnered är blandstad, Vinga är blandstad. Vilken fantastisk formel.
 0
Gunnar Einarsson (12 Januari 2012 08:33):
Risken är att ett generationsskifte inte löser så mycket om 68-generationen har lyckats reproducera sig själv och tillsätta klonade kopior av sig själva ur yngre generationer på samtliga betydande poster. Detta är ju något som exempelvis verkar ha skett inom journalistiken. I say no more.

Översiktsplanen lider av en avgörande svaghet. Den består bara av ord och ord kan vrängas och tolkas hur som helst eller helt förbigås. Vad som behövs är som sagt en grafiskt framställd kompletterande stadsplan, eller kanske möjligen ett flertal mindre stadsplaner på stadsdelsbasis. Det borde förhoppningsvis väldigt pedagogiskt kunna lära politikerna i Stadsbyggnadsnämnden, liksom en och annan stadsbyggnadschef, vad ett kvarter i en stad faktiskt är.
 0
Peter B (12 Januari 2012 09:03):
Även om ÖP enbart är en verbal handledning är det ju bisarrt hur man kan lyckas förvränga meningen av explicita uttryck som hur bottenvåningarna "bör vara publika" samt "funktionsblandning inom kvarteret" till att kvarter är en "för liten enhet" och därmed att funktionsblandning på stadsdelsnivå är det som gäller.

Skulle varit intressant att höra Sundström kommentera just de styckena ur ÖP.
 0
Ragnar Lind (12 Januari 2012 09:47):
Ja, det här är är ju eländigt och flummigt över hövan. Men bär verkligen "68-generationen" hela skulden till eländet? Bilden ur "acceptera" ritades ju ändå rätt många år innan nämnda generation ens var påtänkt? Är det en generationsfråga överhuvudtaget, även om man får hoppas att en yngre generation ( 80-talister och senare) kan ta till sig och förstå tankarna om "blandstad" lite bättre.
 0
Johannes Hulter (12 Januari 2012 10:25):
Gunnar: Om du klickar på länken under bilden av ÖP högst upp så kommer du till en detaljerad karta som medföljer ÖP. Där står klart och tydligt att "blandning av bostäder och icke störande verksamheter är önskvärt" och exakt var detta gäller.

Men visst skulle det behövas en ännu tydligare plan. En stadsplan helt enkelt... :)
 0
Patrik Höstmad (12 Januari 2012 10:30):
Peter B: Exakt. ÖP är i vissa avseenden tydlig.

Vad gäller att bottenvåningarna bör vara publika så talade Sundström om att de planerar för möjligheten till lokaler i bottenvåningarna men att det inte utnyttas av de som bygger. Detta visar hur viktiga delar av stadsplaneringen helt överlåts åt byggherrarna. Intressant blir det då man ser att vissa delar styrs i extrem detalj (som P-norm och hushöjd) medan andra delar är helt valfria (som lokaler inom kvarteret).

Varför diskvalificeras byggherrarna till att kunna planera P-platser för sina kunder samtidigt som det anses vara kapabla att planera för stadens verksamheter?
eller
Vad gör parkeringsplatser och hushöjd viktigare än verksamhetslokaler för service?

Som påpekades i en anna tråd så börjar även allt fler i byggnadsnämnden ifrågasätta de framtagna planerna. Framtiden ser även lite ljus ut i detta avseende.
 0
Olof Antonson (12 Januari 2012 12:07):
Blandstad kan tydligen laddas med vilken innebörd som helst. I kommentarsfältet på GPs hemsida framkommer ofta en förvirrad definition där blandstad likställs med en oro om att bilbrännande invandrarungdomar skall inkvoteras i välbärgade medelklassområden. På SBK verkar blandstad betyda status quo.

"Blandstad" verkar helt enkelt leda vilse. Egentligen är det ett helt överflödigt begrepp, eftersom "stad" per definition implicerar en blandning. Jag föredrar stad och stadsmässighet.
 0
Daniel (12 Januari 2012 12:13):
Man kanske i så stor utsträckning som helst förbjuda monofunktionella hus, t.ex. stormarknader och kontorshus och bostadsrättsföreningar/hyreshus.

Multifunktionella hus borde vara det man strävar efter
 0
Daniel (12 Januari 2012 12:16):
Kanske ska komplettera mig och säga att vissa monofunktionella hus/kvarter måste givetvis finnas kvar, t.ex. skulle det vara svårt att få till bostäder eller en skola i oljeraffinaderiet, men ett köpcentrum har inget behov av att vara utan annan verksamhet i huset utan är bara slöseri.
 0
Johannes Hulter (12 Januari 2012 12:16):
Patrik: Yes. Det fascinerande är dock att man i många planer implicit förbjuder funktionsblandning genom att inte ens medge verksamheter inom fastigheten på plankartan (jfr Majstångsgatan). Även om byggaren (för det är den som bestämmer, inte fastighetsägaren) mot all förmodan skulle vilja bygga lokaler så får man alltså inte göra det.

Ett första steg är alltså att som princip medge funktionsblandning överallt. Någon annan tolkning av ÖP:s innebörd är ju inte möjlig.

Ett andra steg är att kräva lokaler för verksamheter (och naturligtvis också planera bebyggelsen så att det kan etableras verksamhet där, dvs. inte strössla ut hus i spenaten).

Om det nu skulle vara så att byggarna vägrar bygga så får man väl tillgodose dem på andra sätt, t.ex. genom fler bostadsvåningar (dvs. ökad exploatering).

Det handlar ju inte bara om lattefik här, som Barbro nämnde så är ju t.ex. etablering av förskolor ett prioriterat mål, ett enkelt sätt att tillgodse det är ju genom att säkerställa lokaler i bottenvåningarna.

Istället för dagens system där man bygger rena bostadsenklaver med stora parkeringar så att föräldrarna kan köra barnen till någon tillfällig barack någonstans...
 0
Johannes Hulter (12 Januari 2012 12:59):
Olof: Men "stad" kan väl i ännu högre grad laddas med vilken innbörd som helst?

Jag tycker "blandstad" är ett bra begrepp. Den enda rimliga definitionen är ju att man har social, funktionell och estetisk blandning i stadsmiljön, i så hög grad som möjligt och så finkornigt som möjligt. Det är också den enda definitionen som passar ihop med det översiktsplanen säger.

Men visst skulle det vara bra med en ännu tydligare grafisk återgivning av detta (som Gunnar påpekade), dvs. en stadsplan.

Men de som vill missförstå kommer ändå att lyckas missförstå. Därför är ändå det helt avgörande något annat - nämligen en ledning som håller tummen i ögat på de som vill fortsätta bygga bilberoende bostadsenklaver. Och jag tror faktiskt vi är på gång att få det... :)
 0
Johannes Hulter (12 Januari 2012 13:02):
Jag märker att jag glömt länka det här inlägget, som förklarar begreppet blandstad: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​10​/​begreppet-​blandstad_​586.​ht.​.​
 0
Olof Antonson (12 Januari 2012 13:44):
Ja, men samtidigt är det lite kaka på kaka. Tyvärr är det många som inte har en aning om vad det är som avses med "blandstad". Frågar man de styrande politikerna får du ännu en definition, där blandstad innebär att man bygger hyresrätter i Askim, bostadsrätter i Biskopsgården och villor i Angered.

Edit: Det jag menar är att städer per definition är blandade eftersom hela grundidén - och stadens existensberättigande - är närhet och en blandning av verksamheter. Kvartersstad kanske är enklare att begripa, men vad finns det för sorts stad som inte är indelad i kvarter egentligen? Kvibergsstaden? Blandstad låter tyvärr i mångas öron som någonting dåligt.
 0
Daniel Bergqvist (12 Januari 2012 14:30):
Då tycker jag det är hög tid att sluta använda begreppet "blandstad". Välj istället en term som har tydliga associationer till något existerande, tex stadskvarter (det vet ju alla vad det är).
 0
Daniel Andersson (12 Januari 2012 14:43):
@Olof Antonson:
Blandstad låter tyvärr i mångas öron som någonting dåligt.
Ja, YIMBY är ju en engelsk akronym, så det ligger nära till att tänka "bland city" och det låter... sådär inspirerande. Eller, så är det nåt temporärt "ibland-stad". Finns det bättre alternativ? 'Fullstad' kan också misstolkas. Kanske 'helstad' är bättre?
 0
Johannes Hulter (12 Januari 2012 15:09):
Daniel x2: Jag tycker snarare att det är hög tid att den fullständigt bisarra definitionen av blandstad slutar användas. Begreppet "blandstad" är inarbetat och tydligt preciserat i översiktsplanen och är dessutom i min mening ett enkelt och lättillgängligt begrepp för vad Yimby vill uppnå.

Men vi ska förstås vara öppna för bättre och ännu mer tydliga förslag. Tyvärr ser jag inte att "fullstad" eller "helstad" skulle var mindre lätta att misstolka. Snarare tvärtom.
 0
Gunnar Einarsson (12 Januari 2012 15:11):
"Kvartersstad" då, med andra ord?

Har kommit på mig själv med att alltmer använda ordet "kvartersstad" istället för "blandstad", faktiskt. Kanske till och med "tät kvartersstad", bl.a just för att inte föra associationerna i fel rikting, som att det skulle handla om ett forcerat blandande av vare sig olika grupper eller boendeformer.

Nåja, skall väl inte lägga mig i begreppsbestämningsskolastiken på allvar. ;)

Olof, tja, med viss svårighet kan man väl kalla husformationerna i Västra Frölunda och Guldheden för kvarter. Istället för tegar eller nåt liknande, alltså :)

Johannes, kartan är cool, men den är ingen stadsplan.
 0
Olof Antonson (12 Januari 2012 15:25):
Det bästa vore om begreppet blandstad fick ett genomslag med den innebörden som nämns i översiktsplanen. Men med tanke på att inte ens de som arbetar med att planera denna "blandstad" verkar ha riktigt koll på vad det egentligen innebär, eller åtminstone har en minst sagt vid definition av den, så är i alla fall jag smått orolig.
 0
Johannes Hulter (12 Januari 2012 15:37):
Gunnar: "Kvartersstad" berör ju bara formen och det är ju innehållet vi vill åt. Under hela efterkrigstiden har det byggts kvartersstad, men med bara bostäder. Jämför "kvarteret" i Stora Torp: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​12/​yttrande-​over-​stora-​torp_​7.​.​

Att sedan formen "kvartersstad" ofta är en indirekt förutsättning för funktionsblandning är en annan sak, jfr: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​4
 0
Johannes Hulter (12 Januari 2012 15:57):
Olof: Utan att bli alltför konspiratorisk så tror jag det mer handlar om att SBK är splittrat. Det finns en funkis-konservativ falang som vill fortsätta med grannskapsplaneringen och tycker det här med "blandstad" är ett otyg. De gör vad de kan för att diffusera begreppet.

Sedan finns det en urbanistisk falang som istället trycker på för mer blandstad. Det var de som lanserade begreppet en gång i tiden och det är uppenbart att det är de som satt sin prägel på ÖP.

Det bästa tror jag är att stödja den urbanistiska falangen på SBK och den centrala plats som begreppet "blandstad" kommit att få är en viktig del av det. Ska man döma av personalomsättningen senaste tiden så verkar också rätt sida få mer inflytande... :)
 0
Sven R (12 Januari 2012 17:32):
Johannes, för mig handlar ordet bara om blandning av funktioner inom ett begränsat område. Inte om social blandning eller estetisk variation. Som planerare har man liten makt över de senare två variablerna så att blanda in dem skulle göra ordet så komplext att det blir oanvändbart som planerarterm. Att planering enligt blandstadsprincip sedan kan leda till estetisk variation och social blandning är en annan sak.
 0
Niklas Öhrström (12 Januari 2012 18:11):
Socioekonomisk blandning kan man få till men det kräver ett helhetsgrepp på högt plan.

För Stockholms del kan man grovt säga att ju centralare desto populärare. Eftersom de centrala delarna är så små i förhållande till hela storstadsregionen är det alltid lätt att peka mot vilket håll man ska ta sig för att komma mer centralt.

Sådant tvingar ut de fattigaste i periferin och tillåter de rika bo centralt. Då får man en socioekonomisk segregation på köpet.

Vill man bygga en stad med maximal socioekonomisk blandning ska man därför se till att skapa ungefär samma attraktivitet över hela staden. Är staden tillräckligt stor måste den ha fler noder så att centrum-periferi-dikotmin upplöses. Befinner man sig mellan två noder blir det centralare i två riktningar. Befinner man sig mellan tre noder blir det centralare i tre riktningar.

Att åtgärda sådant tar dock mycket tid och förutsätter befolkningstillväxt. Sedan kan man förstås motverkar detta genom att bygga förorter längre och längre ut, samt att bygga bostäder och hänvisa dem köpcentra.
 0
Johannes Hulter (12 Januari 2012 18:24):
Sven: Jag förstår att du uppfattar funktionsblandning som den centrala dimensionen i begreppet. Det är dock uppenbart att det även har en social och estetisk dimension som det används i ÖP. Och det tycker jag är logiskt, social, funktionell och estetisk blandning samspelar ju väldigt nära (precis som du påpekar). Funktionell variation (olika sorters verksamheter etc) skapar underlag för social variation (olika sorters användare) och vice versa. Estetisk variation (olika sorters byggnader av olika ålder etc) skapar underlag för social och funktionell variation.

I grund och botten handlar det om olika dimensioner av den mångfald som Jane Jacobs tematiserat.
 0
Daniel O (13 Januari 2012 03:17):
Jag tycker nyckeln egentligen är täthet. Med tillräcklig täthet kommer underlaget automatiskt att finnas för fler verksamheter i markplan. Det är klart att det inte finns underlag för lokaler var man än fäster blicken om man bygger tre våningar höga glest spridda småhus.
Kräv bara täthet i de områden där ni vill ha riktig stad, så kommer det bli riktig stad av det, för det är egentligen den mest grundläggande definitionen av stad.


Är det inte så att byggföretagen egentligen ofta skulle vilja bygga högre, men inte får?
 0
Hannes Johansson (13 Januari 2012 08:18):
Jag tror faktiskt inte att "blandstad" nödvändigtvis följer av "täthet". För att ta ett modernt exempel: Östra Kvillbäcken. Här har man krävt relativt tät bebygglse, och man har till och med nästan riktig kvartersstruktur. Ändå kan man väl inte påstå att det är mycket till blandstad, även om man får medge att det kanske är mer blandstad än många andra områden.

Ta Brämaregården i närheten som annat exempel. Där står ett antal punkthus ganska tätt placerade, och jag kan tänka mig att exploateringsgraden för området är ganska hög. Ändå kan man inte säga att det är blandstad över huvud taget enligt den definition Yimby och ÖP använder.
 0
Johannes Hulter (13 Januari 2012 09:15):
Daniel o/hannes: Att täthet inte automatiskt medför blandning är ju områden som Annedal, Nya Masthugget, Landala , Vegastaden mm tydliga exempel på. Det är bra med täthet och det kan vara en förutsättning för att mångfalden ska uppstå men det räcker inte ensamt. Finns det inga lokaler blir det ju ingen funktionsblandning i alla fall. Och om området är planerat som en enklav som förhindrar genomströmning av människor så räcker inte befolkningsunderlaget till iaf.

I grund och botten behövs Jacobs fyra punkter för att det ska fungera: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​11/​10​/​vad-​som-​alstrar-​mangfald_​1.​.​
 0
Olof Antonson (13 Januari 2012 10:38):
Ja, tätheten behöver ingå i en urban struktur där byggandet av staden tar sin utgångspunkt i gatunivån. Föreställ er de nya husen på Friggagatan utan lokaler i bottenvåningen. Det hade varit en rent horribel stadsmiljö.
 0
Olle Jansson (13 Januari 2012 20:06):
Det här med dagis-barackerna, som Johannes nämner igår 12:16 är ju ett intressant förekommande byggnadsfenomen. Vem i detta land, i all fall bland de födda efter cirka 1970, har inte spenderat en tid av sin barndom i en barack med återkommande problem med mögel. Nu gick jag förvisso själv hos dagmamma och fick spendera tiden i riktiga hus men under lågstadiet fick jag gå i en sidobyggnad som kallades paviljongen*. Skolan var från 1940-talet och stabilt byggd men den gula träbyggnaden var uppfört när min far gick i skolan i fråga. Jag minns hur mögelfläckarna i taket hade ett närmast psykedeliskt mönster (även om jag förstås inte kände till detta då). Ordentliga, permanenta dagis, eller förskolor som man måste säga nuförtiden, torde rimligen vara ett slag för folkhälsan!

* Att den gula byggnaden kallades paviljong skvallrar om dess ålder. Det var nämligen vid tiden för dess uppförande, sent 1950-tal eller strax därefter, som de tillfälliga baracker som framförallt ungkarlar (samt -pigor) och arbetskraftsinvandrare tvingades bo i innan miljonprogrammen löste bostadsproblemen döptes om från just barack till AMS-paviljong. Som en kollega till mig påpekade: En paviljong är bättre än en barack, detta förra är ju franskt!
 0
Daniel Andersson (13 Januari 2012 20:27):
@Olle: "En paviljong är bättre än en barack, detta förra är ju franskt!"
Fast barack kommer också via franskans baraque (som i sin tur kommer från spanskans baracca). Så fint värre blir det i vilket fall.
 0
Olof Antonson (13 Januari 2012 20:32):
@Olle:
Intressant. Som av en händelse sitter jag och skriver en uppsats om just skolgårdar, och för tillfället om de statliga anvisningar som kom ut mellan 1865-1979 om hur en skolanläggning bör vara beskaffad.

1955 års anvisningar är de jag hade precis framför ögonen när jag läste ditt inlägg, och där står bland annat: "Envåningsbyggnader synes bäst uppfylla moderna pedagogiska och hygieniska krav för de lägre åldersgrupperna, för vilka den direkta kontakten med naturen är av speciellt stor betydelse."

Tidigare i anvisningarna står poängteras även: " ... vederbörlig hänsyn tages inte blott till pedagogiska och skolsociala utan även till ekonomiska synpunkter".

Ja, det är nog ingen slump att det blev baracker ...
+2
Ulf Kamne (14 Januari 2012 23:59):
Den rödgröna majoriteten också lagt ett uppdrag till SBK att "utveckla och förtydliga begreppet 'Blandstad?. Inte för att det egentligen borde behövas men illustrationerna här visar på behovet.
 0
Gunnar Einarsson (15 Januari 2012 15:24):
Johannes, du har helt rätt i att ordet "kvartersstad" inte täcker in funktionsblandning som sådan, men det var ju naturligtvis något jag förutsatte. "Funktionsblandad kvartersstad" möjligen, äsch, jag vet inte...

Varför "kvartersbyggda" områden som Annedal, Landala m.m. inte blir blandstad har dessutom att göra med att det fråga om homogena, enskilt planerade megabostadsprojekt som vidare tenderar att inte tillåta blandad genomfart på sina "gator". Det är inte bara fråga om att det saknas lokalyta även om det är typ halva brylépuddingen, visst.

Många förmodernistiska fastigheter saknar lokalyta även de, men på något vis pajjar inte blandstaden omedelbart ihop till följd därav, i alla fall inte om det finns hus med lokalyta hyfsat i närheten.
 0
Gunnar Einarsson (16 Januari 2012 08:26):
Ragnar Lind, ingen har påstått att 68:orna uppfann funkisen. Gropius, Le Corbusier och Mies van der Rohe tillhörde exempelvis alla den s.k. "förlorade generationen" som föddes i slutet av 1800-talet, men däremot får man väl säga att 68:orna i stort sett fullföljde ett modernistiskt program som dessutom gick rätt bra ihop med deras allmänna progressivism. Detta med viktiga undantag förstås, såsom postmodernismen i arkitekturen eller de proggare som plötsligt protesterade mot rivningen av Haga.

"Är det en generationsfråga överhuvudtaget, även om man får hoppas att en yngre generation ( 80-talister och senare) kan ta till sig och förstå tankarna om "blandstad" lite bättre."

Hehe, märkligt nog är jag 70-talist, något jag i likhet med förekommande 60-talister faktiskt inte tror att jag är helt ensam om på den här sajten.
;-)
 0
Gunnar Einarsson (16 Januari 2012 09:54):
Olof Antonson:

"1955 års anvisningar är de jag hade precis framför ögonen när jag läste ditt inlägg, och där står bland annat: "Envåningsbyggnader synes bäst uppfylla moderna pedagogiska och hygieniska krav för de lägre åldersgrupperna, för vilka den direkta kontakten med naturen är av speciellt stor betydelse.""

Mycket intressant. Jag skulle säga att detta direkt har att göra med de progressivistiska ideal som på gott och ont vällde in i svensk pedagogik från USA under och alldeles efter det andra världskriget. Uppenbarligen ville man undvika att bygga ståtliga skolbyggnader med pampiga aulor och trapphus m.m. för att man trodde att det kunde inge eleverna positiva känslor för auktoritet och hierarki, något som man i skuggan av nazismen absolut ville undvika i fostran av den demokratiska människan. Således den låga, nivellerade skolbaracken med det horisontella perspektivet, som har ytterligare den fördelen att stå nära (den goda) naturen och långt från den förkonstlade och artificiella (onda) staden.
 0
Olof Antonson (16 Januari 2012 11:01):
I det socialdemokratiska folkhemmets Sverige fanns heller inte längre plats för herrgårdsliknande skolbyggnader. I 1920 års normalritningar finns 25 olika förslag, ett för varje landskap, och de följer olika regionala byggnadstraditioner och geografiska förutsättningar. Smålandsskolan var en liten röd stuga, i Skåneförslaget ser ut som en kringbyggd Skånelänga och i bildningsstaden Uppsala kan vi tala om monumentalitet i hästeväg.

I 1940 års anvisningar talas det istället om exakt måttgivna moduler som kan sammanfogas till en skolenhet. "Ja, herr direktörn? Jag skulle vilja be att få beställa två stycken klassrumsmoduler av standardmått och en expansionsmodul för träslöjd, tack."

Verkar som att det hände något ca 1930 :)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5552 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter